Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 349-350 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahlgren, Nikolaus (Niklas) - Sahlgrenska sjukhuset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ansenliga egna medel". I svenska handelns
och näringarnas historia innehar han vid sidan om
Alströmer ett af de främsta rummen. Jfr H. Fröding,
"Biografiska studier från skilda tider" (1905).
(L. S.)

Sahlgrenska sjukhuset, officiellt Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset, för Göteborgs stad, beläget
i Örgryte socken, har för sin tillkomst att tacka
N. Sahlgren (se denne), som i sitt testamente
uppdrog åt direktören M. Holterman och sin måg
baron Klas Alströmer att använda hans "strögods"
i Halland, uppskattade vid den tiden till 150,000
dal. smt, "till någon nyttig inrättning", såsom till
"änke-, arbets- eller sjukhus, ettdera eller alla
tre". Testamentsexekutörerna bestämde genom skrifvelse
till magistraten i Göteborg af 17 mars 1779, att de
donerade medlen skulle användas till inrättande af
ett sjukhus i

Sahlgrenska sjukhusets byggnadskomplex i Örgryte socken.

Göteborg under namn af Sahlgrenska lasarettet samt att
baron Alströmer skulle lösa till sig "strögodsen" mot
en kontant summa af 50,000 dal. smt eller 8,333 1/3
rdr sp. jämte förbindelse på en årlig afgäld af
666 2/3 rdr sp. Efter inköp af tomt för ändamålet
uppfördes strax därefter det beslutade lasarettet
vid Sillgatan i Göteborg och öppnades för sjukas
mottagande i slutet af mars 1782. Sjuksängarna voro
till en början endast 24, nämligen 14 för betalande
och 10 för medellösa patienter. Legosängsafgiften
per dag var 6 skilling för mindre bemedlade och 8
skilling för mera förmögna patienter. Främlingar,
barnaföderskor af besuttna klasser samt sjuka,
som kräfde "mycket och dyra" medikamenter, fingo
betala 10 skilling om dagen. Läkarvården bestreds af
en öfverläkare, tillika direktör för anstalten, en
kirurg eller andre läkare, en under kirurg samt två
kirurgselever (lönlösa). Sedan K. M:t 22 sept. 1784
medgifvit, att de inom Göteborgs stad uppburna
lasarettsmedlen (dels en kollekt årligen i Göteborgs
kyrkor, dels frivilliga afgifter vid bröllop och
barndop) skulle få tillfalla Sahlgrenska lasarettet,
ökades sängantalet till 30 platser. 1785 blef
anstaltens bestånd allvarligt hotadt, emedan den
Sahlgren-Alströmerska firman s. å. gjorde konkurs, och det
var endast genom öfverläkaren P. Dubbs ansträngningar,
som man lyckades utfå det för inrättningens fortvaro
nödvändiga ursprungliga donationskapitalet. Sedermera
tillflöto dock tid efter annan rikliga donationer,
som gjorde det möjligt
att utan större ekonomiska svårigheter fortfara
med sjukhusets verksamhet. 1823 flyttades lasarettet
genom en af grosshandlare Aron Oterdahl 1808 gjord
donation till hörnet af Östra Hamngatan och
Spannmålsgatan. Det nya lasarettet rymde i två
våningar 80 sängplatser, ehuru sällan, af brist på
medel, mer än 60–65 sjuka mottogos på en gång. –
Allmän rådstuga beslöt 10 sept. 1846, att ett nytt,
stort sjukhus skulle uppföras för stadens behof och
att det Sahlgrenska lasarettet skulle
därmed förenas. Denna nya anstalt, rymmande
till en början 200 sjuksängar, uppfördes å
bastionen Carolus dux, för en kostnad af närmare 500,000 rdr
rmt och öppnades delvis 23 febr. och 1 okt. 1854 samt
fullständigt 1 april 1855 under namn af Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset. Ehuru sängantalet småningom
ökades till 219, började man dock rätt snart få för
trångt äfven där, och sedan flera vidtagna åtgärder
bringat endast tillfällig hjälp, enade man sig 1892
om att å Änggårdarna i Örgryte socken uppföra ett
nytt sjukhus för Göteborgs stad, hvars byggande efter
långvarig utredning påbörjades 1896 och afslutades i
början af 1900, så att anstalten, som kostat 1,914,634
kr., kunde öppnas 1 maj s. å.

Efter en del senare beslutade utvidgningar består
det nuvarande sjukhuset (se fig.) af dels en genom
täckta sammanbindningsgångar sinsemellan i förbindelse
stående komplex af byggnader (administrationsbyggnad,
ekonomibyggnad, badpaviljong, operationspaviljong,
paviljong för enskilda rum och nyopererade samt 8
allmänna sjukpaviljonger), dels några fritt från dessa
liggande byggnader (portvaktsbyggnad, uthusbyggnad
med däri inrymdt laboratorium, isoleringspaviljorg,
tuberkulospaviljong, byggnad, innehållande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>