Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint Anne - Saint Anne's on the sea - Saint-Arnaud [sätarnå], Achille Leroy de - Saint-Aubain [sätåbä'], Andreas Nikolai - Saint-Aubin, De [desätåbä'], franska tecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Saint Anne’s ön the sea-Saint-Aubin
366
den heligas kolossalstaty öfver fasaden, besökes
årligen af omkr. 150,000 pilgrimer.
Saint Anne’s ön the sea [sant ä’ns ån th9 si’], stad
och hafsbad i engelska grefsk. Lancaster, 7 km. s. om
Blackpool. 9,840 inv. (1911). J. F. N. Saint-Arnaud
[satarna], Achille Leroy de, fransk marskalk, f. 20
aug. 1798 i Bordeaux, d. 29 sept. 1854, ingick 1816 i
armén, som han likväl, öfverhopad af skulder, snart
lämnade för att många år lefva en äfventyra-res
lif. 1822 begaf han sig till Grekland för att som
frivillig deltaga i befrielsekriget mot turkarna,
men återvände inom kort till Frankrike. Senare
företog han resor i Italien, vistades länge i
Belgien och bosatte sig slutligen i England. Efter
julirevolutionen 1830 återvände han till Frankrike,
erhöll tillstånd att åter ingå i armén samt blef
1831 underlöjtnant i 64 :e linjeregementet och 1836
löjtnant vid främlingslegionen. Utnämnd till kapten
1837, fick S. vid den världsberömda stormningen af
Constantine s. å. för första gången tillfälle att
ådagalägga sin dödsföraktande tapperhet och sin
militäriska energi. I fjorton år fortfor S. att
kämpa mot araberna i Algeriet, ständigt med kraft
och skicklighet, vanligen med framgång, stundom med
barbarisk grymhet, och avancerade under tiden till
general (1847). Då februarirevolutionen 1848 utbröt,
befann sig S. på permission i Paris. Natten mellan
23 och 24 febr. fick han af marskalk Bugeaud befälet
öfver en brigad. Morgonen 24 stormade S. barrikaderna
på rue Ri-chelieu och besatte polisprefekturen. Vid
underrättelsen att Tuilerierna och deputeradekammarens
palats voro i folkets våld, försökte han draga
sig tillbaka till Vincennes, men tillfångatogs
och fördes till Hötel-de-Ville, hvarifrån han
lyckades fly. Efter februarirevolutionens seger
återvände S. till Algeriet, där han företog flera
lyckade expeditioner mot upproriska arabiska
stammar. Namnkunnigast vardt hans expedition 1851
mot kabylerna, hvarunder han underkufvade mer
än 40 stammar. Till belöning utnämndes han till
divisionsgeneral och kallades 23 juli s. å. till Paris
för att öfvertaga befälet öfver en armédivision. Han
fick nu anbudet att spela den viktigaste rollen i den
tillämnade statskuppen. S. tvekade, men dukade till
sist under för de frikostiga anbud, som gjordes honom
af republikens president, prins Louis Napoleon. 26
okt. 1851 utnämndes S. till krigsminister, och
2 dec. s. å. företogs statskuppen, som utfördes
med mycken grymhet. Under kejsardömets första tid
fortfor S. att vara krigsminister, blef marskalk (2
dec. 1852), senator och öfverhofstallmästare. Hans
samtliga löneinkomster uppgingo till 290,000 frcs,
men dessutom fick han stora penninggåfvor af Napoleon
III, vid ett tillfälle 800,000 frcs. Vid Krimkrigets
utbrott utnämndes S. 1854 till öfverbefälhafvare
öfver en 60,000 man stark fransk armé, som 14
sept. s. å. anlände till Krim. Där vann S. i förening
med de
engelska trupperna under lord Raglan 20 sept. segern
vid Alma öfver den ryska armén. Fastän sjuk, deltog
S. likväl i denna batalj och satt tolf timmar till
häst. De följande dagarna förvärrades hans sjukdom,
och en koleraattack tillstötte. S. öfverlämnade
då öfverbefälet åt general Canrobert och afreste
med fregatten "Berthollet" till Kon-stantinopel,
men afled under färden på Svarta hafvet. Af
högt värde för S:s karakteristik äro hans bref,
Lettres du maréchal de S. (2 vol., 1864). Se äfven
Cabrol, "Le maréchal de S. en Crimée" (1895).
E. w.
Saint-Aubain [sätåbä7], Andreas Nikolai d e, dansk
författare, mest känd under signaturen Carl Bernhard,
f. 18 nov. 1798, d. 25 nov. 1865; var på fädernet
af fransk börd; hans moder var en kusin till fru
Gyllembourg-Ehrensvärd. S. blef 1818 student och
hade tänkt bli diplomat, men egnade sig uteslutande
åt litterära studier och säll-skapslifvet. 1828
författade han i sin syssling J. L. Heibergs
"Flyvende post" en liten berättelse, och det var
Heiberg, som hittade på pseudonymen. 1834-39 utgaf
han 5 bd noveller, som i liflig och klar stil
skildrade den tidens sociala lif, i synnerhet de
högre samhällsklassernas lefnadssätt. Ehuru planen i
dessa arbeten ofta var osäker, karaktärsteckningen
ytlig och S :s iakttagelser sällan nådde djupare,
vunno dock hans noveller mycket bifall och funno en
stor läsekrets, äfven i utlandet (öfv. till svenska,
tyska och holländska). De bästa äro Commisionairen,
Börneballet och Lykkens yndling (skildring af den
diplomatiska världen). 1840 utgaf S. romanen Gamle
minder ("Gamla minnen", 1842), en intressant bild
af Struensees samtid, och 1846-50 skref han, utan
synnerligt stor historisk kunskap, Kroniker fra
kong Christian II:s tid och Kroniker f ra Erik af
Pommerns tid. 1849 utkom novellen To venner (idén
efter Auerbach). 1869 -71 utgåfvos Samlede skrifter
(i 14 bd) och 1895 -96 Udvalgte skrifter i 12 bd med
lefnadsteck-ning af H. Schwanenfliigel. Till sv. är
öfv. vidare "Ett år i Köpenhamn" (2 bd, 1842). E. Ebg.
Saint-Aubin, De [dosätåba7], franska tecknare och
gravörer, tre bröder, söner af en hofbrodör. -
1. Charles Germain de S., f. 1721, d. 1776, var
hufvudsakligen gravör. Hans mest betydande verk är
den satiriska serien Papillonneries Tiumaines. -
2. Gabriel Jacques de S., f. 1724, d. 1780, studerade
i sin ungdom vid konstakademien för Boucher och i
Académie de S:t Luc, målade i olja Amors triumf
m. m., men har sin betydelse genom sina raskt
skisserade teckningar och akvareller ur det samtida
Parislifvet. Han lefde ständigt på rörlig fot,
alltid med pennan i handen, tecknade hvart han kom
och afbildade allt han såg. Bland hans mest berömda
raderingar äro Vue du salon du Louvre en 1753 och Le
spectacle des Tuileries - två mästerstycken af lif,
karaktär och målerisk hållning. Några akvareller af
honom finnas i Stockholms Nationalmuseum. - 3. A u-g
u s t i n d e S., f. 1736, d. 1807, utförde omkr. 300
porträtt och otaliga vinjetter och illustrationer. De
båda stora kompositionerna Le concert och Le bal paré
(1773, båda graverade af Duclos), tillhöra de yppersta
konstbladen från 1700-talets senare hälft. Bland
denna tids konstnärliga skildrare äro Augustin och
Gabriel de S. att räkna till de ypperste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
