Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 441-442 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sala - Sala [sa'le], George Augustus Henry

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om staden ha under senare årtionden uppväxt
två förstäder, Vasastaden och Västermalm, samt
n. om staden, på andra sidan järnvägsstationen,
Norrmalm. Norra stambanan, S.–Tillberga och
S.–Gysinge–Gäfle järnvägar ha gemensam station
i staden. Andra offentliga inrättningar äro: en
sexklassig samskola med kommunalt bidrag, länslasarett
(sedan 1868), epidemisjukhus (1902), sparbank (sedan
1830), hvarjämte finnas afdelningskontor af Upplands
enskilda bank, A.-b. Mälarprovinsernas bank och
A.-b. Norrlandsbanken. Läkarvården bestrides af
två stads- och en lasarettsläkare samt en enskildt
praktiserande läkare

Fig. 6. Sala i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. T. v. kyrkan, b gamla rådhuset, c landsförsamlingens kyrka, d silfvergrufvan, e silfververken.

(regementsläkare), bataljonsveterinär och en
distriktsveterinär. Tre tidningar utges: "Sala
allehanda", "Sala-posten" och "Avesta tidning", alla
3 gånger i veckan. Stadens näringar ha helt naturligt
varit grufdrift och jordbruk, och först på senare tid,
efter tillkomsten af järnvägarna (den första 1873),
industri. 1913 hade denna 25 arbetsställen, med 507
arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 2,3
mill. kr., bl. a. 4 mekaniska verkstäder, 3 kalkbruk,
ett ullspinneri (1889), 2 snickeriverkstäder, ett
sågverk och hyfleri, tre kvarnar, ett tegelbruk,
en kakelfabrik. Som medelpunkt i en vidsträckt
och välmående landsbygd har S. ock en ganska stor
handelsomsättning. Sedan 1871 utgör staden ensam ett
(regalt privilegieradt) pastorat (7,391 pers. 1914)
i Västerås stift, Sala kontrakt. Sedan 1 april
1906 bildar Västmanlands trängkår en församling,
som 1914 räknade 234 pers. Inom staden finnes äfven
en metodist-episkopal församling med kapell.

Gustaf II Adolf, som lifligt intresserade sig för
silfvergrufvan på Salberget, lät för "bruksens
idkeliga drifvande" och till grufvans "styrkio"
anlägga staden S. Privilegierna, som vittna om mycken
frikostighet från konungens sida, äro utfärdade
15 (25) april 1624. Afsevärdt stora jordområden
donerades till den nyanlagda staden, hvilka områden
uppdelades på tomtegarna inom den planlagda staden
(se Sala bergslag och Sala silfvergrufva). Till en
början utvecklade sig staden hastigt, men stannade
i växten, på samma
gång silfvertillverkningen minskades. I allmänhet
oberörd af de politiska tilldragelserna och skonad
från svårare olyckor – eldsvådan 10 aug. 1736,
då hela staden uppbrann utom en gård i norra
kvarteret och några i östra delen, och 13 sept. 1880
utgöra undantag – har staden i sitt inre och yttre
präglats af en viss stillsam ålderdomlighet och först
under de senaste årtiondena, framför allt sedan den
erhållit järnvägsförbindelser, antagit ett modernare
utseende. Den ryktbara kyndelsmässomarknaden, som
började 14 febr., varade 10 dagar, hvarunder gjordes
stora omsättningar i spannmål och Norrlandsprodukter,
och af
ortens inbyggare betraktades som en verklig folkfest,
aftynade småningom och upphörde 1909.
J. N.

Sala [sä’19], George Augustus Henry, engelsk författare,
f. 24 nov. 1828 i London, d. 8 dec. 1895 i Brighton,
debuterade 1859 i Dickens’ "Household words"
med skisser ur Londonlifvet som "Twice ro un d the
clock", "Gaslight and daylight", "Break-fast in bed"
o. s. v. Som korrespondent för "Daily telegraph"
företog han vidsträckta resor till Amerika, där han
uppehöll sig under inbördeskriget 1864, Algeriet,
Marokko, Frank.

j rike, Italien, Spanien, Ryssland, Australien

j m fl. st. På höjd-

| punkten af sitt rykte

l som journalist 1892, uppsatte han en veckojournal,
"Sala paper", men förlorade på detta företag sina
tillgångar. Af hans senare författarskap, som
väsentligen utgör resultaten af dessa resor, kunna
nämnas My diary in America in the midst of war (1865),
A trip to Barbary by a roundabout route (s. å.),
Rome and Venice (1869), Paris herself again 1878-1879
(1879, många senare uppl.), America revisited (1882),
Living London (1883), Echoes of the year

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>