Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salasser - Sala södra - Salat, bot. Se Sallat - Salat - Sala--Tillberga Järnväg. Se Trafikförvaltningen Göteborg--Stockholm--Gäfle - Salaty. Se Saladen - Salawati (Salvati). Se Papuaöarna - Sala y Gomez - Salazar [salatha'r], Francisco Lobón de. Se Isla, J. F. de - Salazar y Torres [salatha'r i tå'rres], Augustin de - Salband - Salberg, Johan Julius - Salberget. Se Sala (staden) och Sala silfvergrufva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Sala södra-Salberget
456
ska Gallien, i Durias (nu Dora Balteas)
dal, försvarade sig tappert mot romarna, men
tillintetgjordes af Augustus 26 f. Kr. På deras område
funnos rika guldvaskerier.
Sala södra, kronopark i Möklinta och Enångers socknar
i öfvertjurbo och Simtuna härad af Västmanlands län,
tillhör Västerås revir af Bergslagsdistriktet. Den
utgöres till hufvudsaklig del af den till gamla
Sala grufvor och silfververk af kronan upplåtna
Nora allmänning, som i enlighet med beslut af 1887
års riksdag, sanktioneradt af K. M:t 13 juli s. å.,
återföll till kronans disposition. Genom k. br. 25
nov. s. å. förklarades all-männingen därefter för
kronopark. Den har därefter utvidgats dels genom
inköp (enligt k. br. 17 april 1893, 29 maj 1896,
26 jan. och 13 aug. 1897) af fastigheterna Stora
Hallarsbo, Norra Eke-dal och Stora örnstof, dels
äfven genom att länsmansbostället östa tillagts
kronoparken. Dess areal var vid 1910 års slut
3,131 har. S-r.
Salat, bot. Se Sallat.
Salat, arab., "bön", en af de religiösa plikter,
som åligga hvarje rättrogen muhammedan. Bönen
infördes redan af profeten och förrättades urspr,
tre gånger om dagen, men redan under islams äldsta
tid tillades två nya böner, af hvilka åtminstone
den ena härstammar från Muhammed själf. De dagliga
bönestunderna äro soluppgången, middagen, tredje
timmen efter middag, solnedgången och ungefär en
timme efter denna. Den muhammedanska bönen föregås af
tvagning af ansikte, händer och fötter och förrättas
efter ett noga bestämdt formulär, som innehåller
detaljerade föreskrifter icke allenast om de kor an
verser och öfriga formler, som läsas under bönen,
utan äfven om de olika kroppsställningar, som därvid
iakttagas. Under bönen vänder sig den rättrogne åt
ett bestämdt håll (kiUa); urspr, vände profeten
ansiktet efter judiskt föredöme mot Jerusalem,
när han förrättade sin bön, men under sin fortsatta
verksamhet eman-ciperade han sig alltmer från det
judiska inflytandet, och redan under andra året efter
utvandringen från Mekka till Medina förordnade han,
att Mekka skulle vara de troendes "kibla". I de
muhammedanska länderna användas icke kyrkklockor för
att sammankalla församlingen, utan de kristne begagna
i stället ett par trästycken, som slås mot hvarandra
(arab. näkus, eg. syriskt lånord, nä-köéa), och
hos islams bekännare sker kallelsen till bön genom
bönutroparen (mu’eddin), som från minaretens balkong
sjunger följande ord:
"Allah är stor! Allah är stor!
Allah är stor! Allah är stor!
Jag vittnar, att det finns ingen gud utom Allah,
jag vittnar, att det finns ingen gud utom Allah.
Jag vittnar, att Muhammed är Allahs sändebud,
jag vittnar, att Muhammed är Allahs sändebud.
Upp till bön! Upp till bön!
Allah är stor! Allah är stor!
Upp till frälsning! Upp till frälsning !
Det finns ingen gud utom Allah."
Liksom kallelsen till bön förrättas äfven själfva
bönen alltid på arabiska, under noggrant iakttagande
af den fastställda ritualen, som hufvudsakligen
innehåller lofprisande af Gud i allmänna ordalag. Till
följd af den minutiösa noggrannhet, med hvilken alla
detaljer regleras, blir den muhammedanska bönen mindre
ett medel för den
enskilda människan att närma sig det högsta väsendet
än en tämligen mekanisk ceremoni till Guds ära. Det
arabiska salåt (pers. nemäz) öfversättes därför af
många icke utan skäl med "gudstjänst" i stället för
"bön". På fredagen, muhammedanernas helgdag, som dock
icke firas som hvilodag, antar salät i moskéerna en
särskildt högtidlig karaktär. Jfr Ch ii t be. - Litt.:
Hughes, "A dictionary of islam"’ (1885), A. Muller,
"Der islam im morgen- und abendland", I (1885), och
Lane, "An account of the manners and customs of the
modern egyptians" (ny uppl. 1890). K.V. Z.
Sala-Tillberga järnväg. Se Trafikförvaltningen Götebor
g-S t o c k h o l m- G af le.
Salaty. Se S åla den.
Salawati (Sa l va ti). Se Papuaöarna.
Sa’la y Gomez [-i gå’meth], en obebodd klippö (4
kvkm.) i Stilla hafvet, den östligaste punkten af
Polynesien, 26° 18’ s. br., 105° 20’ v. lgd. ön,
som är hemvist för en otalig mängd vattenfåglar,
upptäcktes 1793 af spanjorerna. (J-
F. N.)
Salazar [salatha’r], Francisco Lobön de. Se Isla,
J. F. de.
Salazar y Torres [salatha’r i tå’rres], Augustin de,
spansk skald, f. 1642 i Almazån (Soria), d. 1675 i
Madrid. S:s lyrik, sonetter, romanser och redondillas
präglas af mycken gratie och festi-vitas, hans
öfversättningar af latinska skalder anses vara af stor
förtjänst liksom ock hans komedi Elegir el enemigo. Se
Bareras "Catålogo de teatro antiguo espanol" och
Kivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles",
bd 16, 42 och 49. S:s namn är upptaget i Spanska
akad:s "Catålogo de auto-ridades de la lengua".
Ad. H-n.
Salband, miner., en malm- eller mineralgångs sidovägg
i den omgifvande bergarten.
Salberg, Johan Julius, farmaceut, f. 11 april
1680 i Stockholm, d. 23 mars 1753, åtnjöt grundlig
undervisning i "språk och vetenskaper", i ritning
samt i naturkunnighet, särskildt kemi. En tid var
S. Urban Hjärnes lärjunge; han studerade äfven berg-
och saltverk. Efter studier i Danmark, Hamburg
m. fl. städer förestod S. från 1704 i två år ett
kemiskt laboratorium i Dresden, blef därefter provisor
på ett laboratorium i Berlin och återvände, efter
att ha afböjt flera fördelaktiga anbud i utlandet,
1709 till Sverige, där han följande år med utmärkt
berömmelse aflade apotekarexamen. 1719 inköpte
S. apoteket "Mo-rianen" i Stockholm. Med rykte som
den förnämste farmaceuten i Sverige, kallades han till
led. af Vet. akad. vid dennas stiftelse 1739. Hvilket
stort anseende S. åtnjöt, framgår bl. a. däraf att,
när några "empirici" ordinerade hemliga medel åt
konung Fredrik I, denne lät tillkalla S. för att i
läkarnas närvaro kemiskt undersöka ifrågavarande
"arcana", hvilket S. "till konungens fullkomliga
nöje" verkställde. S. författade flera afhandlingar
i Vet. akadis publikationer; de handla mest om
praktiska uppfinningar och förbättringar. Det
var ock efter hans anvisning och efter analyser af
honom, som Sabbatsbergs hälsobrunn 1734 upptogs till
begagnande. Se Åminnelsetal öfver S. af K. E. Ribe
i Vet. akad. 1759. C. G. S.
Salberget. Se S a l a (staden) och Sala s i l
f-vergrufva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
