Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salmiak - Salmiaksprit, kem. Se Ammoniak, sp. 857 - Salmis - Salmis - Salmis - Salmo, zool. Se Laxsläktet - Salmon, berg. Se Hauran - Salmon [sä'men], George - Salmones, Egentliga laxar, zool. Se Laxsläktet - Salmoneus - Salmonibref - Salmonidæ, zool. Se Laxfamiljen - Salmonsens store illustrerede konversationsleksikon - Salmson, svensk judisk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
element, sp. 666) m. m. – Salmiak brukar man något
som slemlösande medel vid luftrörskatarr (bronkit)
med ringa afsöndring från luftrören i afsikt att öka
denna och därigenom lindra retningen samt underlätta
upphostningen (se Expektorerande medel). I öfrigt
förhåller sig salmiak i organismen ungefär som
koksalt (se Saltverkan). Salmiak ges i det nämnda
syftet invärtes i form af pastiller eller lösning
(mixtur) i dos af 0,3-1 gr.; äfven förordnas gurgling
med en 2-3 proc. lösning eller inandning af droppar
och ångor från en med spray-apparat "pulvriserad"
1-2 proc. lösning.
K. A. V-g. C. G. S.
Salmiaksprit, kem. Se Ammoniak, sp. 857.
Salmis, Haparandas hamn och lastageplats, belägen
i Nedertorneå socken, omkr. 10 km. från staden. Lots-
och tullstation. Vid lotsplatsen utfördes 1913 106
lotsningar, för hvilka inflöto 4,774:50 kr. (2,100
kr. pr lotslott).
Salmis (fi. Salmi). 1. Domsaga under Viborgs
hofrätt, bildande 5 tingslag samt omfattande Salmis,
Impilaks, Suistamo, Suojärvi och Korpiselkä socknar
samt Kitelä grek.-katolska församling i Viborgs
län. Areal omkr. 8,500 kvkm. 41,000 inv. (1913). –
2. Härad i Viborgs län, omfattande nyssnämnda socknar
och kapell äfvensom Soanlaks socken i samma län. Det
består af 5 länsmansdistrikt. Areal omkr. 9,000 kvkm.;
omkr. 42,000 inv. (1913). – 3. Socken i ofvannämnda
domsaga och härad, gränssocken mot Ryssland. Areal
1,440 kvkm. 11,588 inv. (1913), finsktalande, grekiska
katoliker. – 4. Köping i nämnda socken, som uppstod
under Gustaf II Adolfs tid, men förföll redan vid
midten af 1600-talet. – 5. By i Kuortane socken, vid
Lappo ås utflöde ur Kuortane sjö vid landsvägen mellan
Lappo och Alavo. När Adlercreutz 1 sept. 1808 efter
slaget vid Ruona (se d. o.) drog sig tillbaka, gjorde
han detta för att så mycket envisare försvara sig i
en ställning vid S., där styckevärn på förhand byggts
såväl vid Jylkä som vid själfva S. Dagen därpå motstod
han där länge de förföljande ryssarna, men måste
slutligen på Klingspors befallning draga sig tillbaka.
1-4. A. G. F. 5. L. W:son M.
Salmis, grefskap i Kexholms län, Finland, som 26 mars
1651 gafs åt fältmarskalken Karl Gustaf Wrangel. Det
utgjordes af Salmis’ och Suistamo pogoster i nämnda
län, omfattade sammanlagdt 2,653 arvio-rubel jord
med 544 bönder och gaf i årlig inkomst omkr. 6,802
dal. smt. 14 sept. 1665 afstod Wrangel grefskapet
till kronan i utbyte mot Sölvesborgs grefskap i
Blekinge.
S. C.
Salmo, zool. Se Laxsläktet.
Salmon, berg. Se Hauran.
Salmon [sä’mon], George, engelsk matematiker, f. 1819
i Dublin, d. där 1904 som teol. professor vid Trinity
college (sedan 1866), utgaf arbeten om Conic sections
(1848), The higher plane curves (1852) och The modern
higher algebra (1859). Hans Introduction to the new
testament (1885) upplefde 7 uppl. (1894).
Salmones, Egentliga laxar, zool. Se Laxsläktet.
Salmoneus (grek. <grk>Salmoneús</grk>, lat. Salmoneus),
grek. och rom. myt., var en son af Aiolos och fader
till Tyro. Han utvandrade från Tessalien till Elis
och byggde där, i närheten af Herakleia,
staden Salmone. Då han vågade likställa sig med Zeus
samt med facklor och vagn sökte härma dennes blixt
och åskdunder, blef han dödad med blixten och hans
stad förstörd.
A. M. A.
Salmonibref. en stundom förekommande benämning på
hotfulla skrifvelser, afsända i akt och mening att
afpressa någon person penningar. Uttrycket uppkom
1862, då en i Linköping boende bokbindare Salmoni
tillställde vissa förmögna personer dylika anonyma
bref.
Salmonidae, zool. Se Laxfamiljen.
Salmonsens store illustrerede konversationsleksikon,
en nordisk encyklopedi, utgafs 1892-1907 i
Köpenhamn i 18 bd jämte ett supplementband 1911. Det
redigerades af kapten Chr. Blangstrup med en stor
stab af fackkunniga medarbetare, men fick sitt namn
efter bokhandlaren I. Salmonsen (f. 1846, d. 1910),
som svarade för hela den industriella sidan af
arbetet, under det att den verklige förläggaren
var universitetsboktryckaren J. Hostrup Schultz
(f. 1834, d. 1895). Det var ett mycket stort och
djärft företag, som visserligen ej skänkte någon
egentlig vinst, men eljest lyckades så bra (hela
upplagan blef efter hand slutsåld), att Schultz’
änka, Marie Schultz (f. 1841, d. 1915), vågade
upprepa försöket i en ännu fullständigare utstyrsel
med illustrationer och kartor. Af den nya upplagan,
som äfvenledes redigeras af Blangstrup och torde
komma att omfatta ung. 22 bd, ha 1916 utgetts 3 bd.
E. Ebg.
Salmson, svensk judisk släkt. Flera af dess
medlemmar ha egnat sig åt skulptur, gravyr och
måleri. Stamfadern, S. Salmson, f. 1767, kom från
Prag till Stockholm och afled där som hofgravör
1822. Utom Johan och Axel Jakob (se nedan) hade
han äfven sönerna Abraham (f. 1806, d. 1857 i
Paris), medalj- och sigillgravör, Semmy (f. 1812,
d. 1860), hofgravör, och Ludvig, fader till Hugo
Fredrik (se nedan), samt dottern Rebecka, gift med
myntgravören L. P. Lundgren och moder till fruarna
L. Ahlborn och K. Weijdenhayn.
1. Johan (förut Isak) S., gravör, f. 1799, d. 1859
i Paris, blef elev vid konstakademien samt egnade
sig åt stengravyr och skulptur och var en af de unge
konstnärer, som vid denna tid sökte ge plastisk
gestalt åt de fornnordiska myterna. Vid den af
Götiska förbundet utlysta konsttäflingen 1818 vann
han pris för sin relief Tors strid med jättarna
, och vid förbundets utställning s. å. uppträdde
han med denna och några kaméaftryck. 1820 blef
han agré i konstakademien samt innehade dess
resepension 1822-29. Han for till Paris,
där han sedan stannade. För Sverige utförde han
de båda vackra medaljerna öfver kronprins Oskar som
Uppsala universitets kansler (1822) samt öfver Karl
De Geer (1823). Han lär ha utfört medaljer äfven för
Ludvig Filip och Napoleon III, men mest sysselsatte
han sig med sigillgravyr.
2. Axel Jakob (förut Sem Jakob) S., den
föregåendes broder, litograf, f. 1807, d. 1876 i
Amsterdam, staten New York, blef liksom brodern
elev vid konstakademien, men utbildade sig på egen
hand för sitt blifvande fack. Bland de planschverk,
som han utgaf, äro porträttsamlingarna Svenska
konungar och deras tidehvarf (1830-43; förkortad
uppl. 1855-60) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
