Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sameganderätt - Samegendom - Sameland - Samenhof. L. Se Zamenhof - Samfundet de nio - Samfundet for dansk-norsk genealogi og personalhistorie - Samfundet för Nordiska museets främjande. Se Nordiska museet, sp. 1307 - Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auktion. Blott i händelse däremot stridande aftal
träffats eller synnerliga skäl tala för anstånd med
försäljningen eller fråga är om jord, som må klyfvas
enligt reglerna för hemmansklyfning (se d. o.), kan
annan delegare motsätta sig försäljningen. Eljest
verkställes denna genom särskildt förordnad
god mans försorg, i enlighet med vissa af lagen
meddelade föreskrifter, och köpesumman fördelas
mellan delegarna. Dessa den svenska lagens regler om
sameganderätt få ej tillämpas, där gemenskap under
samnad hand, samfällighet i by eller i fiskevatten,
eller bolagsförhållande består, ej heller vid
fleras redande i samma fartyg (se Rederi) eller
deltagande i samma grufrörelse, s. k. sameganderätt
i grufva, för hvilket förhållande särskilda regler
meddelats i 1884 års gruf-stadga (se Gruflagstiftning).
C. G. Bj.
Samegendom, jur., betecknar det förhållande, att viss
egendom, d. v. s. sak eller annat förmögenhetsobjekt
(en fordran, ett patent) tillkommer flera personer
samfälldt. Är föremålet en sak, så är sameganderätt
(se d. o.) för handen; i annat fall kunna visserligen
icke reglerna om sameganderätt i allo tillämpas, men
förhållandet blir dock på det hela taget att bedöma
efter enahanda grundsatser. Jfr Egendomsgemenskap.
C. G. Bj.
Sameland, försvenskning af den lapska benämningen på
Lappland. Jfr Lappar, sp. 1186–87.
Samenhof, L. Se Zamenhof.
Samfundet de nio, en förening af nio ledamöter,
manliga och kvinnliga, hvilken kommit till stånd på grund
af testamente 2 juni 1910 af fröken Lotten von Kræmer
(se under Kræmer 1, d. 23 dec. 1912) och som har till
uppgift förnämligast att främja den svenska skönlitteraturen
genom prisbelöning af från trycket utgifna skönlitterära
alster och genom utgifvande af en tidskrift,
hufvudsakligen behandlande litterära ämnen samt
freds- och kvinnosaken. Enligt samfundets stadgar 9
juni 1913 böra samfundets pris afse antingen att åt
författare, som genom skönlitterär verksamhet gjort
sig förtjänt af offentligt erkännande, bereda den
utmärkelse och den förmån, som ett pris må innebära,
eller att åt författare, som i följd af ålder eller
sjukdom fått sina förvärfs-möjligheter nedsatta,
skänka ekonomiskt understöd som belöning för
förtjänstfulla, från trycket utgifna skönlitterära
alster. Såsom skönlitterära alster anses i främsta
rummet själfständiga svenskspråkiga diktverk i bunden
eller obunden stil. Såvida annan skrift i vittert
ämne finnes affattad i utmärkt konstnärlig form, må
äfven sådan skrift kunna anses som skönlitterärt
alster, hvilket kan göras till föremål för
prisbelöning. Detsamma gäller ock öfversättning
i utmärkt konstnärlig form af utländskt diktverk
eller af sådant vittert arbete, som nyss nämnts. -
Fröken von Kraemers testamente öfverklagades af
arfvingarna på grunder, som föranledde samfundet,
likväl med stor meningsskiljaktighet, att träffa
förlikning. Sedan utredningsmännen i boet härefter
bevakat ett af fröken von Kraemer tidigare upprättadt,
men makuleradt testamente, ingicks 15 juni 1915 ny
öfverenskommelse, enligt hvilken en af arfvingarna
helt afstod sin arfslott samt de öfriga förbehöllo
sig 270,000 kr. med ränta m. m., men i öfrigt frånsade
sig alla arfsanspråk. Testamentet 2 juni 1910 skulle
lända till efterrättelse såsom grund för samfundets
verksamhet allenast med några smärre modifikationer. I
enlighet härmed skall den af samfundet mottagna donationen,
omkr. 600,000 kr., förökas med minst en fjärdedel
af hvarje års behållna afkastning, intill dess
fonden uppgår till 2 mill. kr. Samfundet skall
under minst 50 år efter fröken von Kræmers död
behålla den i donationen ingående fastigheten n:r
14 vid Villagatan i Stockholm samt där ha sina
sammanträden. Ledamöterna äro valda för lifstiden
med hvar sitt särskilda nummer, hvaraf n:ris 2, 4,
6 och 8 kvinnor, nrris 3, 5, 7 och 9 män samt n:r l,
som tillika är själfskrifven ordf., alternerande
man eller kvinna. Vid uppkommande vakanser utse
de kvarvarande nya medlemmar. Af de ledamöter,
som fröken von Kræmer i testamentet utsett, afsade
sig två, prins Eugen och d:r G. Göthe, hvaremot de
öfriga inträdde i samfundet, näml. d:r Selma Lagerlöf,
redaktör K. Wåhlin, fröken E. Key, d:r Kerstin Hård af
Segerstad, d:r G. Björkman, samfundets sekreterare,
fröken A. M. Roos och d:r J. Landqvist. Dessa utsågo
öfverdirektör V. Almquist, ordf., och d:r Erik Hedén.
V. A–t.
Samfundet for dansk-norsk genealogi og
personalhistorie, stiftadt 1879, med en dansk sektion
i Köpenhamn och en norsk i Kristiania, har utgett
"Personalhistorisk tidskrift" (till 1915 30 bd,
fördelade i 5 serier, hvar och en omfattande 6 bd).
E. Ebg.
Samfundet för Nordiska museets främjande. Se Nordiska
museet, sp. 1307.
Samfundet för nordisk språkforskning, en 1895 bildad
förening i Stockholm för att till tankeutbyte öfver
ämnen hörande till nordisk språkforskning och dess
hjälpvetenskaper sammanföra därför intresserade
personer. Namnet föreslogs af lektor N. Linder,
som var samfundets förste ordf. och efterträdts
af E. Schwartz och A. Malmstedt; sekreterare har
lektor E. Brate varit. Antalet ledamöter är 57.
B–e.
Samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia, Kungliga. Genom
öfverkammarherren friherre Stiernelds försorg
samlades 1815 en fond för bekostande af utgifnin-gen
utaf dittills otryckta handlingar angående
Skandinaviens historia. För att taga verket om
hand bildades en kommitté, bestående bl. a. af
utrikes statsministern grefve Lars von Engeström,
statsrådet friherre Adlerbeth, nämnde friherre
Stierneld, protokollssekreteraren Adlerbeth,
aktua-rien i Riksarkivet Sundel och som sekreterare
skriftställaren P. A. Granberg. Kommittén, som hade
sitt första sammanträde 10 nov. s. å., kallade
till korresponderande ledamöter om litteraturen
förtjänta män i olika delar af Sverige samt i Norge
och Finland. Upplysningar inhämtades om befintliga
historiska manuskriptsamlingar. Första delen af
kommitténs skrifter utgafs från trycket 1816. Genom
beslut 8 febr. 1817 utbyttes benämningen kommitté
mot samfund, och K. M:t stadfäste genom resolution
16 jan. 1821 ett förslag till stadgar. Dessa äro
numera upphäfda och nya stadgar fastställda 8 maj
1896, enligt hvilka samfundets uppgift är att utge
handlingar rörande Skandinaviens, i första rummet
Sveriges, historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
