Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 593-594 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammet - Sammetshvete, landtbr. Se Hvete, sp. 1415 - Sammetskvalster, zool. Se Spindeldjur - Sammetsros, bot. Se Ros och Tagetes - Sammetsstick, detsamma som mezzotintogravyr (se d. o.) - Sammlung Göschen - Sammonicus Serenus - Samnad hand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kar två tygstycken öfver hvarandra
(s. k. dubbel-sammetsstolar). Härvid fastväfvas
polvarptrådarna ömsevis i de båda nära öfver
hvarandra framkommande grundväfvarna. Medelst
lämpliga frammatningsmekanismer för polvarpen
kan man bestämma afståndet mellan dessa väfvar och
därmed höjden på poltofsarna, hvilka bildas, när det
dubbla tyget klyfves. Klyfningen eger rum samtidigt
med väfningen och verkställes af en liten tunn
knifklinga, som drages fram och åter från väfvens
ena kant till den andra. Till varpsammetsväfnaderna
räknas äfven flera slags mattor (bryssel, tapestry
m. fl.) samt mokett (se d. o.) äfvensom en del för
baddräkter och handdukar afsedda tyger med öglor
(s. k. frottérväfnader, turkiska handdukar). Dessa
sistnämnda bildas på så sätt, att polvarptrådarna,
kommande från en svagt bromsad bom, sammanväfvas
med de stramt spända grundvarptrådarna medelst tre
och tre inslag. De två första af de tre inslagen
pressas icke ända fram till föregående skott, utan
läggas på några millimeters afstånd därifrån. Först
efter det tredje skottet ges väfskeden en kraftigare
stöt, så att de tre inslagen glida fram utmed de
spända grundtrådarna och släpa med sig de lösare
poltrådarna, som då böjas till öglor åt ena eller
båda sidorna af tyget beroende på bindemönstrets
art.

Inslagssammet är till sin inre byggnad och i
synnerhet i afseende på tillverkningssättet mycket
olika varpsammet, men den kan till sitt yttre få
stor likhet med denna. Allmännast bland hithörande
väfnader är s. k. Manchestersammet (velveteen,
velveret, velventine), d. v. s. vanlig bomulls-

Fig. 3. Inslagssammet (slät bomullssammet), s, s1
polskott, b grundskott, v varptrådar, k den plats,
där knifven skall föras fram. (Efter hvarje
grundskott inväfvas 3 polskott i denna bindning.)

sammet (se fig. 3). Varpen utgöres här af starkt,
tvinnadt bomullsgarn, inslaget af finare, enkelt
sådant. Hvart tredje eller fjärde inslag användes som
grund- eller bindeskott för att sammanhålla väfven, de
öfriga äro polskott och skola skäras af. Varptrådarna
bilda med grundskotten en fast väfnad i 2-, 3- eller
4-skaftad bindning, men de afbinda polskotten endast
med hvar 6:e tråd, så att dessa skott ligga lösa öfver
5 och 5 varptrådar. Bindeställena äro så placerade,
att de hvalf-liknande polskottsstygnen, tätt
hoppackade (med bortåt 100 skott pr cm.), tillsammans
bilda liksom små längsgående tunnlar, i hvilka en fin
knif sedermera införes för skärningen. Skärningen sker
här efter väfningen (ej samtidigt med denna såsom
vid varpsammet) och utföres af särskilda maskiner
eller för hand. Före skärningen ser tyget alls icke
ut som sammet, utan liknar tjock inslagssatin eller
mollskinn; det väfves äfven i samma slags väfstolar
som dessa varor. I randig väfnad kallas tyget cord,
korderoj, kingscord (se d. o.). Äfven i oskuret
tillstånd säljas och användas både släta och randiga
väfnader af detta slag. De
bruka då kallas fustian, ett namn, som i England
afser äfven de skurna varorna. Inslagssammet med
öglor är tämligen sällsynt och kan väfvas endast
för hand. Som exempel på dylik väfnad må nämnas
sängtäcken, vid hvilka den väfvande efter något
visst antal grundskott inlägger ett polskott, som på
lämpliga afstånd upplyftes mellan varptrådarna och
lägges kring en på väfvens öfversida hållen staf. När
erforderligt antal öglor sålunda lagts kring stafven,
inväfvas åter några grundskott, stafven utdrages åt
sidan och användes för upplockning af nästa öglerad
o. s. v. På liknande sätt kan man med flerfärgade
polskott åstadkomma flossaliknande väfnader med eller
utan afskärning af öglorna. Äfven riktig flossa,
savonnerie (se dessa ord) liksom sniljemattor
(se Axminstermatta) torde kunna hänföras till
inslagssammet.

Sammetstillverkningen, som troligen leder sitt
ursprung från Orienten, förekom i Europa redan
under romerska kejsartiden samt nådde under 1200- och
1300-talen hög utveckling i Konstantinopel äfvensom
i de italienska städerna Lucca, Genua, Florens
och Venezia. På 1500-talet voro de flamländska
konstväfnaderna vidt berömda, särskildt de,
som utgingo från Bruges. Bland hufvudorter för
senare tiders sammetsindustri må nämnas Lyon och
Krefeld med omnejd samt beträffande bomulls- eller
inslagssammet i synnerhet Manchester och Chemnitz.
G. A. W.

Sammetshvete, landtbr. Se Hvete, sp. 1415.

Sammetskvalster, zool. Se Spindeldjur.

Sammetsros, bot. Se Ros och Tagetes.

Sammetsstick, detsamma som mezzotinto-gravyr (se
d. o.).

Sammlung Göschen [sa’mloŋ, en af den berömda
förlagsfirman Göschen (se d. o.) på 1890-talet börjad
serie af korta, allmänfattliga framställningar
af olika vetenskaper och verksamhetsområden. Den
utomordentligt väl ledda och oerhördt spridda serien
omfattar f. n. öfver 750 nummer.

Sammonicus Serenus. 1. Romersk lärd, som lefde under
kejsar Septimius och var känd för sitt kolossala
bibliotek, som skall ha innehållit 62,000 böcker. Han
var författare till ett verk, som gått förloradt,
Rerum reconditarum libri. Caracalla lät döda honom 212
e. Kr. - 2. S., den föregåendes son, författade, ehuru
ej läkare, en receptbok med 63 recept på hexameter. De
föreskrifna läkemedlen ur växt- och djurrikena dugde
ej till mycket, men boken hörde i alla fall till
kejsar Alexander Severus’ älsklingslektyr. Skriften
är utgifven af Baehrens, "Poetæ latini minores"
(1879-82), III, 107 ff. Jfr Keese, "Quomodo S. S. a
medicina Plinii pendeat" (1896). J-C.

Samnad hand (ty. gesammte hand), jur., gammalt
uttryck för sådan gemenskap i eganderätten till
ett föremål, som icke innebär, att hvarje delegare
har sin bestämda kvotdel, utan lämnar frågan härom
tills vidare öppen. Dylik gemenskap, som egentligen
tillhör den germanska rätten och hvars motsats är den
på romersk-rättslig grund hvilande sameganderätten
(se d. o.), förekommer i vårt rättssystem vid
egendoms- eller förmögenhetsgemenskap (se dessa ord);
också byamännens rätt till oskiftad skog och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>