Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandberg, Karl - Sandberg, Krister Petter - Sandberg, Anna Helena Matilda. Se Kinmansson 5 - Sandberg, Hjalmar Emil Ossian - Sandberg, Algot Gustaf Oskar - Sandberg, Oskar Teodor - Sandberg, norsk familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Sandberg
642
dersökning af städernas beskattning. S. afslog
1877 kallelsen till filos, hedersdoktor vid Uppsala
universitets jubelfest. På sin post i Kammararkivet
hade han tillfälle att inhämta noggrann kännedom
om källorna till vårt finansväsens historia och att
vid studier däri biträda andra forskare. Samtidigt
upplade han däri särskilda samlingar, bestående
dels af handlingar, hämtade ur arkivet, dels
af egna anteckningar. En del af dessa samlingar
inlöstes af staten 1856 för 5,000 rdr, hvarjämte
för deras vård och kompletterande ett årligt anslag
af 500 rdr beviljades t. o. m. 1867. Samlingarna,
som senare tyvärr inbundits trots sitt disparata
innehåll, kallas Sandbergska samlingen och förvaras
i Kammararkivet. ($. C1-) Sandberg, Krister Petter,
ingenjör, f. 1832 i Vänersborg, d. 1913 i London,
studerade vid Chalmersska institutet i Göteborg och
vid bergsskolan i Falun, hvarifrån han utexaminerades
1851. S. innehade anställning vid Järnkontorets
metallurgiska stat 1852-60 samt utöfvade därefter
omfattande verksamhet som rådgifvande järn-
och stålexpert. Särskildt öfvervakade han för
de svenska statsbanornas och ett flertal enskilda
järnvägars räkning tillverkningen af skenor och annan
järnvägsmateriel vid de stora engelska och tyska
järnverk, som till Sverige levererade hufvuddelen af
nybyggnadsmaterialet under det svenska järnvägsnätets
tidigare byggnadsskeden. S.a som under senare delen
af sitt lif var bosatt i London, åtnjöt i in- och
utländska fackkretsar högt anseende som järnmetallurg.
(.<.. H-r.
Sandberg, Anna Helena Matilda. Se Kinmansson 5.
Sandberg, Hjalmar Emil Ossian, tidningsman, donator,
f. 14 juli 1844 i Norrköping, blef 1863 student i
Uppsala, där han på afh. Giu-seppe Giusti. Hans lif
och diktning 1877 promoverades till filos, doktor,
var 1878-88 teater-, konst-och litteraturkritiker i
"Svenska dagbladet" och 26 nov. 1888-12 april 1891
denna tidnings hufvud-redaktör samt sedermera, till
1897, åter verksam på dess konst- och litterärkritiska
afdelning. 1887 -88 var han led. af Sv. allmänna
konstföreningens inköpsnämnd. S., som gjort omfattande
studier särskildt inom italienska litteraturen,
har bl. a. öfversatt Ghislanzonis libretter till
operorna "Aida" och "Pappa Martin" samt skrifvit
artiklar ang. italienska författare i Nordisk
familjebok. 1915 utgaf han (i endast 100 exemplar)
Fria tolkningar i bunden form (efter företrädesvis
franska och italienska skalder). S. donerade 1902
till Norrköpings stad, att utgå efter hans död,
40,000 kr. till den af hans fader stiftade fonden
för pauvres honteux och 100,000 kr. ("Carl och Mika
Sandbergs fond"), hvaraf räntan skall användas till
inköp af konstverk till stadens museum (Villa Swartz).
Tryckt den 24V, 16
Sandberg, Algot Gustaf Oskar, författare, f. 3
mars 1865 i Stockholm, student 1884, medarbetare
i åtskilliga pressorgan, bl. a. i "Gott-lands
allehanda", hvars redaktör han var 1893- 97, och i
"Stockholmstidningen" 1897-1902, uppsatte tidningen
"Express" 1902, vistades sedan några år i Amerika, men
återkom 1905, hvarefter han dels lämnat bidrag till
pressen, dels varit mycket produktiv som roman- och
teaterförfattare. Bland S:s många berättelser kunna
nämnas Stockholmsskildringen Edit Vinge (1907), Solöga
eller svenskarna i Delaware (1909), En smålänning
(1910) och Bland guldgrävare och indianer (1911);
bland teaterstyckena, som ega af g jord lokalfärg,
särskildt Stockholmston, och komik samt vittna om
god blick för scenen, må framhållas 33,333 (1911),
som med synnerlig framgång uppförts i Stockholm,
och Silkesstrumpan (s. å.) samt folkskådespelet
Skeppargatan 40 (1909; som roman 1913). S. har äfven
dramatiserat "Gösta Berlings saga".
Sandberg, Oskar Teodor, musiker, f. l dec. 1870
i Kristianstad, student 1891, tog organist-,
kyrkosångar- och musiklärarexamina vid konservatoriet
i Stockholm 1895 och studerade vidare för J. Dente
till 1899. S. var tjänsteman i Järnvägsstyrelsen
1900-07, är kantor och kor-dirigent vid Oskars kyrka
i Stockholm sedan 1903 och har verkat som musiklärare
vid skolor och dirigent vid sångföreningar, t. ex. vid
den af honom 1905 bildade manssångföreningen "Sjung,
sjung". 1916 blef han dirigent för Par Bricoles
sångkör. Han har, delvis med statsunderstöd, idkat
kyrkomusikaliska studier i Tyskland, bildat Oskars
kyrkas musikbibliotek (se därom Oskars församling) och
som dirigent visat afsevärd förmåga jämväl vid de i
nämnda kyrka sedan 1909 hållna motettaftnarna. S. har
komponerat åtskilliga vokalverk och (med biträde af
H. Fryklöf, A. Heller-ström och H. Palm) utgett
"Musica sacra" (2 bd, 1915), en samling af 300
körsånger för kyrkan och skolan. 1906-10 var
S. musikrecensent i "Aftonbladet". - Hans hustru,
Hilma S., född M u n t h e, violinist, f. 1875
i Stockholm, elev af J. Lindberg, T. Aulin och
Vilma Neruda-Hallé, bildade 1910 Sveriges första
damstråkkvartett och har uppträdt på många konserter.
E- F-t.
Sandberg, norsk familj. 1. Ole Römer Aagaard S.,
psykiater, f. 1811, d. 1883, militärläkare 1836-48,
utöfvade som direktör 1854 -82 för Gaustads (se
d. o.) asyl för sinnessjuka, hvars upprättande
han förberedde, och som lärare i psykiatri för
med. studerande en verksamhet af största betydelse för
behandlingen af sinnessjuka i Norge. S. var led. af
Svenska läkarsällskapet. Han författade bl. a. Gaustad
1855 til 1870 (1871) och många psykiatriska afh.
2. Ole Römer Aagaard S., den föregåendes brorson,
agrarpolitiker, f. 1831, d. 1899, blef teol.
kandidat 1854, men slog sig på landt-bruk,
köpte 1876 godset Storhamar i Vang, Hedemarken
amt, och dref detta som mönsterbruk. S. var en
flitig författare i landtbruksfrågor och utgaf den
socialpolitiska skriften Om fattigdommen (1869).
3. Jörgen Christian Aall S., son till S. l,
läkare, f. 1850 i Skien, var 1881-93 föreståndare
för Rosenbergs asyl för sinnessjuka (Bergen) och är
sedan 1894 direktör för Bergens kom-
24 b. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
