Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandhi - Sandhornet. Se Sandhornöy - Sandhornöy - Sandhuggormen, zool. Se Huggormarna, sp. 1246 - Sandhult - Sandhurst - Sandhurst [sä'ndest], lord, engelsk militär. Se Mansfield, sir W. R. - Sandhvita - Sandhönan, zool. Se Glareola - San Diego - Sanifort,Eduard - San Dimitri, förstad till Konstantinopel (se d. o., sp. 841 - Sandjak - Sandjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mätt") tan mātram o. s. v. Den inhemska
sanskritgrammatiken skiljer mellan inre och
yttre sandhi. Egentligen skulle ingen principiell
skillnad mellan ljudens förbindelse i orden och –
mellan orden – i satsen bestå. Men då faktiskt
ordens begynnelseljud och i all synnerhet slutljud
äro olika vid paus och i sammanhängande tal, men
pausalformen i stor utsträckning har benägenhet att
sekundärt inträda i fortlöpande tal, uppstå därför
ofta andra (sekundära) förändringar i yttre sandhi
än vid inre. Den vetenskapliga sanskritgrammatiken
använder nu nästan uteslutande termen om hvad som förr
kallades yttre sandhi. – I denna mening har termen
vunnit burskap inom den moderna språkvetenskapen
såsom allmän benämning på de förändringar, som
orden i sammanhängande tal (och skrift) undergå med
hänsyn till sina begynnelse- och slutljud. I samma
betydelse användes understundom termen satsfonetik. –
Jfr i synnerhet Noreen, "Vårt språk", II (7 ff.;
1907). K. F. J.
Sandhornet. Se Sandhornöy.
Sandhornöy, en 108,6 kvkm. stor ö i Gildeskaals
härad, s. om Bodö, Nordlands amt, Norge. I västra
delen reser sig det vackert formade Sandhornet
(994 m.). Den nordvästliga, flacka delen af
ön är ganska tätt bebyggd. 1,179 inv. (1910).
K. V. H.
Sandhuggormen, zool. Se Huggormarna, sp. 1246.
Sandhult (med Hedared), socken i Älfsborgs län,
Vedens härad. 11,529 har. 2,246 inv. (1915). Annex
till Bredared, Skara stift, Ås kontrakt.
Sandhurst [sä’ndəst]. 1. Ort i engelska grefsk. Berks,
53 km. v. om London. 7,201 inv. (1911). Säte för det
1802 stiftade Sandhurst college (militärläroverk)
samt för en generalstabsskola, inrättad 1858. –
2. Se Bendigo.
1. (J. F. N.)
Sandhurst [sä’ndöst], lord, engelsk militär. Se
Mansfield, sir W. R.
Sandhvita, Aly’ssum incänum (Farsetia incana,
Berteroa incana), bot., en till fam. Cruciferce
hörande, styf, upprätt och genom sitt täta
stjärnludd grågrön ört, med smala, hela blad och
hvita blommor med tvåflikiga kronblad. Skidorna
äro aflånga. Denna art förekommer mindre allmänt
på torra, sandiga ställen i södra och mellersta
Sverige ända till Hälsingland och Dalarna. På
Observatorie-backen i Stockholm växer den mycket
ymnigt. Den andra svenska arten af släktet Alyssum,
A. caly-cinum, grådådra, har blekgula, slutligen
hvita blommor och fodret kvarsittande omkring den
runda, smalkantade skidan. Grådådran förekommer
mindre allmänt på sandiga ställen och åkrar i södra
och mellersta Sverige. Släktets öfriga omkr. 100
arter växa till största delen i Medelhafs-området.
G- L-m.
Sandhönan, zool. Se Glareola.
San Diego [sän diei’gåu], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid San Diego-viken af Stilla
hafvet och södra Kaliforniens järnväg och
Texas–Pacifikjärnvägen. 39,578 inv. (1910). Kvarnar,
järnindustri; export af vin, olja, frukt m. m. S. har
näst S. Francisco den bästa hamnen vid unionens västra
kust och är flottstation. Midt emot på landtungan,
som skiljer viken från hafvet, ligger den fashionabla
badorten Coronado beach, med botanisk trädgård och
strutsfarm. I n. v.
ligger La Jolla [-chå’lja], med Kaliforniens
universitets biologiska station. Omkr. 14,5 km. n. om
S. ligger den gamla missionen S. Diego, det äldsta
nybygget af hvita i Kalifornien (1769). 1915 hölls
i S. en lyckad utställning, på hvilken arbetats i
flera år och som snarare var en bit ur en gammal
mexikansk stad med spanska anor än en vanlig modern
utställning. Flera af de uppförda byggnaderna äro
afsedda att förbli permanenta, t. ex. de arkeologiska
och etnografiska afdelningarna (se O. Siréns bref
om utställningen i "Stockholms dagblad", okt. 1915).
(J. F. N.)
Sa’ndifort, E d u a r d, nederländsk anatom,
f. 1742, d. 1814 som professor i Leiden, var en af
Nederländernas förnämsta anatomer. Hans mest betydande
skrifter äro: Observationes anatomico-pathologicce
(1778), Excercitationes anatomicoaca-demicce (1783-85)
och Museum anatomicum aca-demice Lugduno-Batavce
(1789-93), fortsatt af hans son och efterträdare,
Ger ar d S., f. 1779, d. 1848. S. öfversatte på
holländska R. von Rosen-steins "Underrättelser
om barnsjukdomar" och gjorde därvid en mängd
tillägg, som föranledde en holländsk biograf
att tillägga S:s öfv. ett större värde än
originalet. Han valdes 1768 till led. af Vet. akad.
(R. T-dt.)
San Dimitri, förstad till Konstantinopel (se d. o.,
sp. 841).
Sandjak, turk., betyder urspr, "fana", men fick
därefter betydelsen af en under samma fana kämpande
härafdelning och betecknade sedermera det område,
hvarifrån en sådan härafdelning uppsattes. I äldre
tider, då den civila och den militära lokalstyrelsen
var förenad i samma hand, blef därför sandjak ett
område, pliktigt att till turkiska häruppbådet
uppställa en viss truppstyrka, hvars befälhafvare,
sandjak bej, tillika var områdets styresman
i fred. Numera betecknar sandjak ett turkiskt
förvaltningsområde, synonymt med liva (se d. o.),
hvars medelstorlek närmast svarar mot ett mindre
svenskt län och hvaraf flera tillsammans bilda ett
vilajet.
Sandjak-i-scherif, "den heliga fanan", kallas
turkarnas förnämsta relik, profetens fana, som
förvaras i seraskieratets skattkammare och en gång
om året till offentligt beskådande utställes i
nämnda palats. Enligt sagan begagnades denna fana
i profetens första krig. När den största fara hotar
islam eller Osmanska riket, skall sultanen personligen
utveckla denna fana och ställa sig i spetsen för
hären, hvarefter hvarje vapenför museiman skall
deltaga i kriget. Fanan har blott en enda gång
blifvit utvecklad under sådana omständigheter,
nämligen 1595, under Murad III:s regering.
(K. V. Z.)
Sandjord, landtbr., jord, hvari sand ingår i så stor
mängd, att den ger jorden sin lösa, icke plastiska
beskaffenhet. Gränsen mot andra jordarter, lera och
mulljord, kan icke uppdragas efter halten af sand,
då dennas inverkan på jordens yttre beskaffenhet
stiger med sandens groflek, utan af dess frånvaro
af plasticitet och formbarhet, hvilket landtmännen
uttrycka genom att till sandjord räkna jord med så
stor sandhalt, att jorden vid plöjning icke lämnar
sammanhängande tiltor. Enligt A M. Atterberg, som
utarbetat en rationell indelningsgrund för jordens
mineraliska blandningsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
