Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandströmska skolan - Sandstubb, zool. Se Sabbik - Sandsvær. Se Ytre Sandsvær och Övre Sandsvær - Sandsäckar - Sandsöy - Sandtorkning - Sandtorv - Sandungen - Sandur. Se Timglas - Sandusky - Sandvall, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flickor med 3-årig småskola. Afgångsbetyget medför
s. k. normalskolekompetens, och skolan har sedan
1910 åtnjutit ett statsunderstöd af 5,200 kr., ett
kommunalt bidrag å samma summa samt lagstadgade
bidrag till lärarinnepersonalens aflöningar och
ålderstillägg. Föreståndarinnor äro f. n. fröknarna
Anna Sandström och Maria Lodin.
Sandstubb, zool. Se Sabbik.
Sandsvær. Se Ytre Sandsvær och Övre Sandsvær.
Sandsäckar, befästningsk., 86 cm. långa och
43 cm. breda säckar af grof väf, afsedda att
fyllas med sand eller jord samt lämna hastig och
god betäckning mot fientlig eld. De äro äfven
tjänliga till transport af jord till platser,
där sådan icke finnes. För bildande af bröstvärn
uppläggas sandsäckarna till erforderlig tjocklek
och höjd i förband med hvarandra samt med behöfliga
lutningar. De äro äfven tjänliga för bildandet
af bonnetter. För att kunna med fördel användas
behöfvas de emellertid vanligen till så stort
antal, att detta ej kan medföras å stridsträngen,
utan måste föras å skanstygskolonn eller på annat
lämpligt sätt. På senare tid ha sandsäckar användts
äfven som skydd för byggnader o. d. mot bombardemang.
L. W:son M.
Sandsöy, en 12,08 kvkm. stor, låg ö, strax n. om
Harstad, i Vaagsfjorden, Bjarköys härad, Tromsö amt,
Norge. 258 inv. (1910). K. V. H.
Sandtorkning, bot., konservering af växter, speciellt
blommor, genom deras torkning i sand. För detta
ändamål placeras blommorna på ett lager af fin, ren,
torr skrifsand i en låda, hvarefter sand påfylles
försiktigt, så att blommorna fullständigt täckas af
ett tjockt sandlager och deras olika delar fixeras i
naturligt läge. Genom försiktig uppvärmning torkas
de inneslutna blommorna, hvarefter sanden varsamt
afhälles. Särdeles vackra och instruktiva preparat med
naturligt utseende kunna erhållas genom denna metod.
G. L-m.
Sandtorv, hamn och handelsplats vid Tjelsundet,
i Trondenes härad, på sydsidan af Hinnöy vid
Tromsö amts södra gräns, Norge. 165 inv. (1910).
K. V. H.
Sandungen, en 3,43 kvkm. stor sjö i östra delen af
Nordmarken, Åkers härad, Akershus amt, Norge. 391
m. ö. h. S. har aflopp till Maridalsvand, hvarifrån
Kristiania hämtar sitt vattenförråd. K. V. H.
Sandur. Se Timglas
Sandusky, stad (sedan 1845) i
nordamerikanska staten Ohio, vid Sanduskyflodens
utlopp i Sanduskyviken af Eriesjön och flera
järnvägslinjer. 19,989 inv. (1910). Staden, som har
en ypperlig hamn (6,1 m. djup), drifver betydande
handel med ull, hvete, drufvor och i synnerhet fisk
och jordbruksalster samt eger flera fabriker. Statens
fiskodlingsanstalt. Högskola (Ohio state university)
och vackert rådhus. Krigsmanshus (Ohio soldiers’
and sailors’ home), omfattande 26 byggnader.
(J. F. N )
Sandvall, Johan, publicist, förläggare, f. 1814 i
N. Sandsjö socken, Jönköpings län, d. 28 april 1867
i Norfolk, Virginia, Nord-Amerikas förenta stater,
student i Lund 1833, blef kamrerare vid den 1836
stiftade Smålands privatbank i Jönköping, men egnade
sig därjämte med stor energi och en viss duglighet,
men alltför stor optimism åt olika
industriella företag i Jönköping. Han anlade
i sept. 1843 tills, med den sedermera berömde
uppfinnaren J. E. Lundström ett större tryckeri,
från hvilket utgafs "Jönköpingsbladet", till en början
med J. E. Lundström som utgifvare, fr. o. m. 1845 med
S. som redaktör. Denna tidning, där hofrättsstadens
friska viljor medverkade, var uttryck för utprägladt
liberala och demokratiska idéer och nitälskade
särskildt ifrigt för arbetsklassens upplysning. Bland
dess medarbetare vid 1840-talets midt voro
K. J. L. Almquist, som under dessa år tidtals vistades
i Jönköpingsnejden, och 1847-48 Viktor Rydberg, som
där bl. a. offentliggjorde sin första berättelse,
"Vampyren". "Jönköpingsbladet" åtnjöt anseende som
ett af de främsta landsortsbladen och var bland
dem, som sökte markera en mera radikal hållning än
"Aftonbladet". S. verkade ock som förläggare och utgaf
bl. a. arbeten af Almquist och Talis Qualis. Han var
lifligt kommunalt intresserad, var fabriksföreningens
ordf., arbetade för bildningscirkeln och åtnjöt stor
popularitet bland borgerskap och arbetsklass, tack
vare många goda egenskaper, med hvilka likväl stora
svagheter voro förenade. Då hans ekonomi var rubbad,
önskade han lämna samhället och skaffa sig större
verksamhet. En orsak härtill var en förseelse, som
han 1843 låtit komma sig till last, i det han, som
det synes, tills. med en annan tjänsteman - under sin
bankkamrerstid - medverkat vid en försnillning, som
tillsvidare var åtminstone officiellt "oupptäcklig",
men dock icke alldeles okänd bland bankens ledande
män. Han sålde mot slutet af 1848 sitt tryckeri
och en af honom anlagd metallfabrik (hvilken
senare flyttades till Skultuna) samt inköpte på
framtidsafbetalningar samtidigt "Göteborgs Handels-
och sjöfartstidning", som under Måns Prytz’ ledning
utkommit sedan 1832. Under S:s ledning tog detta blad
ny fart och kom att intaga en ledande ställning å de
liberales vänstra flygel. Med mycken kraft, parad med
hänsynslöshet och en viss bombasm i framställningen,
ledde han bladet och lyckades skaffa det en betydligt
ökad spridning. Bland de krafter, som följde S. till
Göteborg, var ock den unge Rydberg. S:s dåliga affärer
vållade, att våren 1850 en schism uppstod med Prytz,
som resulterade i, att redaktionen sprängdes och
det någon tid utkom två "Handelstidningar". S. stod
dock till sist som segrare ensam på valplatsen. 1851
utfärdade han ett uppseendeväckande cirkulär till
rikets folkskollärare att verka för hans tidning
såsom "rikets största, fullt frisinnade blad och
näst ’Aftonbladet’ den mest lästa dagliga tidning
i Sverige". Detta cirkulär framkallade varnande
ämbetsåtgärder från både civila och ecklesiastika
myndigheter. Det var måhända ingen tillfällighet,
att man nu "upptäckte" det redan förut i trängre
kretsar bekanta underslefvet. S. blef emellertid
underrättad om, att saken ej längre kunde döljas,
och i april 1851 lämnade han plötsligt Sverige ett
par månader före sin vän Almquist, vistades först i
Italien och begaf sig senare till Amerika, där han
bröt sig en ny bana i Baltimore samt skaffade sig
en aktad ställning. Under ett årtionde lät han sig
icke afhöra i hemlandet. Under inbördeskriget 1861
ingick han i unionsarmén, utmärkte sig för tapperhet,
blef förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
