Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 715-716 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sankt Moritz - Sankt Mårtens, socken. Se Mårtens, Sankt - Sankt Nikolai - Sankt Olaf college - Sankt Olai, församling. Se Olai, Sankt - Sankt Olavs bad. Se Modum - Sankt Olavs kyrka. Se Trondhjems domkyrka - Sankt Olavsorden. Se Olavsorden - Sankt Olof, församling. Se Olai, Sankt, och Olof, Sankt - Sankt Olofs bad. Se Nyslott 2, sp. 281 - Sankt Olofsborg. Se Nyslott 1 - Sankt Olofsholm. Se Olofsholm, Sankt - Sankt Olofs kapell. Se Adolf Fredrik, sp. 186 - Sankt Patriksorden. Se Patriksorden - Sankt Paul - Sankt Pauli. Se Pauli, Sankt - Sankt Peer, socken. Se Per, Sankt - Sankt Peter, församlingar. Se Peter, Sankt - Sankt Petersburg, stad och guvernement. Se Petersburg - Sankt Petersfloden. Se Minnesota river - Sankt Peters kloster, församling. Se Peters kloster, Sankt - Sankt Petri, församling. Se Peter, Sankt, och Petri, Sankt - Sankt Petrikanalen - Sankt Pölten - Sankt Salvatorsorden. Se Birgittinorden - Sankt Savaorden. Se Ordnar, sp. 838 - Sankt Sigfrid, socken. Se Sigfrid, Sankt - Sankt Stanislausorden. Se Ordnar, sp. 837 - Sankt Thomas - Sankt Veit am Flaum [fajt], ty. Se Fiume - Sankt Veitstanz [fajts-]. Se Danssjuka - Sankt Vincent, Kap. Se São Vicente 2 - Sankt Winfridas källa. Se Holywell - Sankt Vladimirsorden. Se Ordnar, sp. 837 - Sankt Ybes. Se Setúbal - Sankt Yon-bröder. Se Ignorantbröder - Sankt Örians hospital och kapell. Se Sankt Görans hospital - Sankullu. Se Sankuru - Sankuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnas 3 järnkällor, hvilka hålla utom kolsyrad
järnoxidul (resp. 0,0337, 0,0402 och 0,0505)
äfven natronbikarbonat och kalkbikarbonat samt
fri kolsyra. De goda järnvattnen samt det alpina
klimatet, som

kan vara ganska växlande till temperaturen,
äro dragningskrafter till S. Säsong 15 juni–15
sept. Frekvens omkr. 8,000 kurgäster. På senare
tider har S. blifvit ett centrum för sommar- och
vintersport samt besökes af en mängd utlänningar. –
2. Se Saint-Maurice.
1. J. F. N. Ln.

Sankt Mårtens, socken. Se Mårtens, Sankt.

Sankt Nikolai. 1. Församling. Se Nikolai församling,
Sankt. – 2. Benämning på Arboga landsförsamlings
kyrka. Se Arboga, sp. 1370, 1371.

Sankt Olaf college [kå’lidj], Amerikas största norska
högre läroanstalt, grundlagd af ett sällskap,
tillhörande Den norske synode, i nov. 1874,
började sin verksamhet 8 jan. 1875 i Northfield,
Minnesota. Till 1886 hette läroverket S:t Olafs
s c h o o l, men utvidgades nyssnämnda år till
college. Anstalten har efter hand tillhört flera
norska kyrkosamfund, sedan 1899 Den forenede
kirke, åt hvilken skolans hela egendom 1911
af-träddes. Utom ett 3-årigt proseminarium har
S. sedan 1900 fyra 8-åriga kurser: klassisk-språklig;
matematisk-naturvetenskaplig; blandadt klassisk
och realfacklig; historisk-litterär. Högskolan
hade 1913-14 32 lärare och 541 elever, hvaraf 224
flickor. Värdet af dess egendom i fonder, byggnader,
tomt m. m. utgjorde 562,212 doll. Föreståndare
sedan 1899 är. professor d:r J. N. K i 1-d a h 1.
K. V. II.

Sankt Oläi, församling. Se O la i, Sankt.

Sankt Olavs bad. Se Mö du m.

Sankt Olavs kyrka. Se Trondhjems domkyrka.

Sankt Olavsorden. Se O lavsord en.

Sankt Olof, församling. Se Ola i, Sankt, och Olof,
Sankt.

Sankt Olofs bad. Se Ny si ött 2, sp. 281.

Sankt Olofsborg. Se Ny slö 11 1.

Sankt Olofsholm, hamn. Se Olofsholm, Sankt.

Sankt Olofs kapell. Se Adolf Fredrik, sp. 186.

Sankt Patriksorden. Se Patriksorden.

Sankt Paul, by i österrikiska kronlandet Kärnten i
nedre Lavant-dalen, 400 m. ö. h. 1,043 inv. (1900). I
stiftskyrkan ligga 13 medlemmar af huset Habsburg
begrafna. Klostret S. öfverlämnades 1809 till
benediktinerna i S:t Blasien. Gymnasium, bibliotek.
J. F. N.

Sankt Pauli. Se Pauli, Sankt.

Sankt Per, socken. Se Per, Sankt.

Sankt Peter, församlingar. Se Peter, Sankt.

Sankt Petersburg, stad och guvernement. Se Petersburg.

Sankt Petersfloden. So Minnesota river.

Sankt Peters kloster, församling. Se Peters kloster,
Sankt.

Sankt Petri, församling. Se Peter, Sankt, och Petri,
Sankt.

Sankt Petrikanalen (sp. Canal de Santi Petri)
förenar södra delen af Cådizviken och Atlantiska
oceanen samt skiljer ön Leon från fastlandet. Vid dess
utlopp ligger den lilla Santi Petri ön med ett fort.
J- F. N.

Sankt Pölten, stad i Nedre Österrike,
vid Donaus biflod Traisen och
Wien-Linz m. fl. järnvägar. Omkr. 22,000
inv. (1910). Biskopssäte med en katedral, anlagd
1030, ombyggd på 1700-talet i barockstil, teol. och
lärarseminarium, franciskan-kloster, realgymnasium och
högre gymnasium, militärisk realskola; tillverkning
af vapen, turbiner, landtbruksmaskiner, papper
m. m. S. har fått sitt namn efter den helige
Hippolytus. J. F. N.

Sankt Salvatorsorden. Se Birgittinorden.

Sankt Savaorden. Se Ordnar, sp. 838.

Sankt Sigfrid, socken. Se Sigfrid, Sankt.

Sankt Stanislausorden. Se Ordnar, sp. 837.

Sankt Thomas. 1. ö. Se Dansk-västindiska öarna.-
2. Stad. Se Charlotta. Amalia. - 3. Portugisisk ö i
Guineaviken. Se Säo Thomé.

Sankt Veit am Flaii’m [fajt], ty. Se Fiume.

Sankt Veitstanz [fajts-]. Se Danssjuka.

Sankt Vincent, Kap. SeSäoVicente2.

Sankt Winfridas källa. Se H o l y w e 11.

Sankt Vladimirsorden. Se Ordnar, sp. 837.

Sankt Ybes. Se S et ii bal.

Sankt Yon-bröder. Se Ignorantbröder.

Sankt Örians hospital och kapell. Se Sankt Görans
hospital.

Sankullu. Se Sankuru.

Sankuru 1. Sankullu ("vatten"), flod i Belgiska
Kongo, biflod fr. h. till Kassai och egentligen
detta flodsystems hufvudarm, börjar under 10°
s. br. och flyter under namnet L u b i l a s c
h först åt n., hvarvid den vid Wolff-fallen (5°
21’ s. br.) lämnar det högland, som i s. begränsar
Kongobäckenet. Därefter strömmar den, till färgen
gul, mellan sandstensstränder och ändlösa skogar,
böjer sig vid 5° n. br. åt v. samt mottar fr. v. Lubi,
som har sina källor vid 8° s. br. Efter att ha ändrat
riktning mot n. v. erhåller den ett starkt tillflöde
fr. h.a den från Basongolandet kommande Lubefu,
hvarefter dess hufvudriktning blir västlig (omkr. 4°
s. br.) ända till utloppet. Af större bifloder har
S. senare blott en, Lubudi (Luballa) fr. v., och
förenar sig vid Bena Bendi med Kassai (4° IS7 s. br.,
350 m. ö. h.). Vid Lubis inflöde är S. 150 m. bred,
utvidgar sig emellertid snart till 2-3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>