Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Salvador - Sansanding - Sans atout - San-schui - Sans comparaison - Sansculottes - San Sebastian - San Sepolcro [-på'lkrå], stad. Se Borgo 2 - Sanseverino [-rinå], Gaetano - San Severino Marche - San Severo - Sansevieria - Sans faÁon - Sans gêne [saJän], fr. Se Gêne - San-shu (San-sju), bot. Se Araucariaceæ och Cunninghamia - Sansibar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
San Salvador, med 18,770 inv. (1914). – 2. En af
Bahamaöarna (4,600 inv. 1901), anses af många vara
den ö, af infödingarna kallad Guanahani, på hvilken
Columbus först landsteg. Troligare är dock Guanahani
den nuv. Watling island. – 3. ö. Se Galápagosöarna. –
4. S. de Jujuy [chochoi’], stad. Se Jujuy 2.m
1-4. J. F. N.
Sansanding l. Sansandig, stad i det under franskt
beskydd stående riket Segu i Sudan, belägen på vänstra
stranden af Niger, som därifrån är farbar äfven för
större flodfartyg. Knutpunkt för karavanvägar till
Sahara. Omkr. 10,000 inv. Liflig handel med guld
och salt.
(J. F. N.)
Sans atout [sas ato], fr., spelt., utan trumf; ett
bud i bridge (se d. o.).
San-schui (Sam-schui), fördragshamn nära
föreningen af Si-kiang och Pei-kiang i sydkinesiska
prov. Kwang-tung, 50 km. n. om Kanton, 1897 öppnad
för utlänningar. Omkr. 6,000 inv. Dess export
hade 1913 ett värde af öfver 1,8 mill. haikwan
tael, importen af 5,8 mill. haikwan tael.
J. F. N.
Sans comparaison [sakåparäså], fr., utan jämförelse.
Sansculottes [sakylå’tt], fr. (af sans, utan, och
culottes, knäbyxor), under första franska revolutionen
benämning på de revolutionäre proletärerna, med
anledning däraf, att de ej, såsom de burgnare
klasserna, begagnade knäbyxor, utan i stället
långa byxor, s. k. pantalonger; sedan benämning
för de radikale revolutionsmännen öfver hufvud. –
Sansculottides [-ti’d], fr., de festligt firade
fem fyllnadsdagarna (jours complémentaires) i den
franska republikanska kalendern (jfr Kalender). –
Sansculottisme, den vildaste republikanism.
San Sebastian. 1. Hufvudstad i spanska
prov. Guipúzcoa, ligger terrassformigt på halfön
mellan Concha (en vik af Vizcayabukten) i v. samt
mynningen af den kanaliserade Urumea i ö. och
äfven på andra sidan denna flod samt vid järnvägen
Irun-Madrid. 49,008 inv. (1910). Förstörd 1813,
byggdes den i modern stil och har nu i egenskap af
Spaniens finaste badort många vackra öppna platser
och byggnader, bl. a. Palacio de la diputación
(med lokaler för provinsens landtdag), kasino s. om
hamnen vid promenaderna Alameda och Alderdi-eder
(bask., "vacker plats"), hvilken mot s. fortsattes af
Paseo de la concha, handels- och navigationsskola,
en amerikansk internationell flickskola (Instituto
internacional), som uträttat mycket för en högre
kvinnobildning i Spanien, arena för tjurfäktningar
(ö. om Urumea) m. m. Conchas långgrunda sandstrand är
en ypperlig badstrand, och där v. om staden ligger den
kungliga familjens sommarresidens, det anspråkslösa
lustslottet Palacio de Miramar, byggdt af en engelsk
arkitekt 1889-93. Stadens gamla vallar raserades 1866
för att lämna bättre utrymme, och S. försvaras nu af
citadellet Santa Cruz de la Mota på Monte Urgull,
som förr var en ö, men nu bildar afslutningen
af halfön i n., en enkel mur åt hamnsidan och en
bastionerad enceinte med några välbelägna utanverk
åt landsidan. Staden har något industri och betydande
hafsfiske samt liflig handel och sjöfart.
Den genom ön Santa Clara skyddade viken v. om staden
bildar en konstgjord hamn s. om Monte Urgull. Några
km. s. v. om staden ligger jesuitklostret S. Ignacio
de Loyola med kyrka, uppfördt 1683 ff. på den plats,
där jesuitordens stiftare föddes. S. stormades 13
aug. 1813 af de mot Napoleon förbundna brittiska,
spanska och portugisiska trupperna och brann
därvid. 1835-36 belägrades staden och fästningen af
carlisterna, men försvarades tappert af cristinos
jämte brittiska hjälptrupper. – 2. Hufvudort på
Gomera (se d. o.).
1. J. F. N. L. W:son M.
San Sepolcro [-på’lkrå], stad. Se Borgo 2.
Sanseverino [-rlnå], Gaëtano, italiensk filosof,
f. 1811, d. 1865 i Neapel, en af de främste
representanterna för den pånyttfödda thomistiska
skolastik, som framkallades genom den påfliga
encyklikan "Aeterni patris" 1879. Hans hufvudarbete
är Philosophia christiana (1863; 9:e uppl. 1894).
S-e.
San Severino Marche [-rlnå ma’rke], stad i
italienska prov. Macerata (Mark Ancona), på
östra sluttningen af de romerska Apenninerna,
vid kustfloden Potenza. 13,699 inv. (1911)
i hela kommunen. Biskopssäte med en katedral,
som har målningar af Pinturicchio, och andra
kyrkor. Gymnasium, bibliotek. Tillverkning
af metallvaror, glas, stenvaror m. m.
J. F. N.
San Severo [-verå], stad i italienska prov. Foggia
(Apulien), station på Brindisibanan. 32,202
inv. (1911) i hela kommunen. Biskopssäte. S. har en
ståtlig katedral och gamla murar, gymnasium, teknisk
skola och seminarium. Kreaturshandel. S. förstördes
af fransmännen 1799.
(J. F. N.)
Sansevieria Thunb., bot., växtsläkte af
fam. Liliaceae, underfam. Dracaenoideae med 12
arter i tropiska Afrika och Ostindien. Från en rikt
förgrenad, tjock rotstock uppväxa uppräta, mycket
styfva, tjocka, platta eller nästan cylindriska blad,
hos några arter ända till 2 m. långa, försedda med en
stickande spets. Blommorna sitta flera tillsammans,
bildande en lång klase. Dessa s. k. bajonettväxter äro
särskildt framträdande på de afrikanska stäppområdena;
så förekommer t. ex. S. Ehrenbergii ofta mycket
ymnigt på törnstäpperna från Röda hafvets kuster till
Tyska Öst-Afrika. Alla arterna innehålla mycket sega
och varaktiga fibrer, och flera af dem äro viktiga
textilväxter, såsom S. guineensis och S. zeylanica,
som därför odlas i tropiska länder. Fibern, som
erhålles hufvudsakligen på mekanisk väg, användes
till tåg och rep.
G. L-m.
Sans façon [safaså’], fr., utan krus eller
omständigheter, utan omsvep.
Sans gêne [sa schän], fr. Se Gêne.
San-shu (San-sju), bot. Se Araucariaceae
och Cunninghamia.
Sansibar. (eng. Zanzibar, arab.-pers. Sandschebār,
Sengebār, "negerland"), af infödingarna kalladt
Unguja. 1. En England tillhörig ö utanför Afrikas
östra kust, mellan 5° 43’ och 6° 28’ s. br., har en
areal af 1,660 kvkm. och är skild från fastlandet
genom ett af smärre öar och korallref fylldt sund,
som på sitt smalaste ställe är 36,2 km. bredt. Ön
är 77,3 km. från n. till s. och har en bredd af i
medeltal 24 km. S. hade vid census 1910 115,477 inv.,
till större delen bantunegrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
