Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santesson, svensk, från Småland härstammande släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämndes han till ord. i kanalbolagets styrelse. Men
då denna utmärkelse väckte afund och gaf anledning
till obehagligheter, afgick han 1839 såväl från
ordförandeplatsen som ock från befattningen som
disponent vid den mekaniska verkstaden.
2. Karl Gustaf S., den föregåendes brorson, kirurg,
f. postumus 7 nov. 1819 på säteriet Säfvenäs
i Örgryte socken vid Göteborg, d. 21 jan. 1886 i
Stockholm, var son af komministern i Örgryte, filos.
magistern Karl Gustaf S., blef 1836 student i Uppsala
och tog där 1838 mediko-filosofie kandidatexamen. Han
studerade sedan anatomi och medicin i Köpenhamn och
vid Karolinska institutet samt blef 1842 med. kandidat
i Uppsala. 1844 blef han med. licentiat och 1846
med doktor. Under beredeisen till sina examina
tjänstgjorde han dels vid hufvudstadens kliniker, dels
som biträdande prosektor vid Karolinska institutet,
där han omhuldades af A. Eetzius. 1846 företog han
med statsunderstöd en längre utländsk resa, som
blef af stor betydelse för honom. En frukt däraf
var ett värdefullt arbete, som 1853 utgafs under
titeln Anteckningar rörande de förnämsta medicinska
skolorna uti Italien, Frankrike, Holland och England
(i "Hygiea", XII). Efter hemkomsten förordnades
S. 1848 att bestrida befattningen i rättsmedicin
vid Karolinska institutet samt utnämndes 1849
till professor i kirurgi vid nämnda institut och
1850 till öfverkirurg vid Serafimerlasarettet,
hvilket ämbete han ett år hade förestått. 1860
erhöll han förordnande att ha inseende öfver
ordningen och ekonomien vid lasarettet. S. valdes
till led. i flera lärda sällskap: Vet. akad. (1852),
Krigsvet. akad. (1873), Vet. soc. i Uppsala (1876),
Fysiogr. sällsk. i Lund (1878), Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (hedersledamot 1878). I Köpenhamn blef han
filos. hedersdoktor vid jubelfesten 1879. I Svenska
läkarsällskapet var han en nitisk medlem. Dessutom var
han sedan 1856 led. och sedan 1872 ordf. i direktionen
för Gymnastisk-ortopediska institutet, sedan 1867
led. af styrelsen för Stockholms sjukhem och sedan
1878 led. af styrelsen för Stockholms högskola. 1885
afgick han som pensionsmässig från sin professur.
Genom djupgående studium af kirurgiens alla grenar
höjde sig S. redan vid unga år till en betydande
plats inom den medicinska vetenskapen. Han verkade
likväl mindre som författare, kanske på grund af
en öfverdrifven själfkritik. Utom ofvannämnda
skrift inskränkte sig hans författarverksamhet till
ett Utkast till bestämmande af den topographiska
anatomiens begrepp (1844), en afh. Om höftleden
och ledbrosken uti anatomiskt, pathologiskt
och chirurgiskt hänseende (1849), Bidrag till
homoeopathiens sednare historia (2 hitn, 1852 och
1854) och en mängd smärre meddelanden. S. hade sin
största betydelse som lärare. Från det han började
sin lärarverksamhet vid Karolinska institutet, var det
"såsom om en ny anda gjorde sig gällande inom den
kirurgiska undervisningen i vårt land". Som kirurg
var han erkänd som den främste i de skandinaviska
länderna. En af hans lärjungar yttrar om honom, att
han var "en läkare af första rang och en lärare, som
skapat ett nytt skede i vår medicinska historia". -
S. var stiftare af Acrelska stipendiet vid Karolinska
institutet. Hans dotter Marie-Louise blef 1881
gift med den berömde kirurgen John Berg (se Berg,
sp. 1425).
3. Berndt Peter Anton S., den föregåendes sysslings
son, gymnast, f. 12 juni 1825, d. (genom
själfmord) 16 dec. 1892 i Hälsingborg,
student i Lund 1842–43, var gymnastiklärare
1850-51 vid Gymnastiska centralinstitutet
och sedermera vid olika högre elementarläroverk,
sist, från 1863, vid Nya elementarskolan
i Stockholm. S., som upprättade
gymnastikinstitut i Berlin och Posen efter svensk
metod, var en produktiv författare på det gymnastiska
området (Skolgymnastik för rikets elementarläroverk,
2:a uppl. 1866, med flera arbeten) och var 1865–66
redaktör för "Gymnastikföreningens tidskrift".
4. Per Henrik S., son till S. 2, advokat,
finansman, f. 23 okt. 1859 i Stockholm, d. 4 juni 1912
i Göteborg under ett besök där, blef student i Uppsala
1878 och juris kandidat där 1886. Efter att 1888 ha
utnämnts till vice häradshöfding utöfvade han i
Stockholm verksamhet som mycket anlitad och högt
ansedd advokat, tills han 1900 öfvertog platsen som
verkställande direktör i Nobelstiftelsens styrelse.
Han var därjämte ordf. eller led. i styrelsen
för flera af Stockholms största affärsföretag.
S. deltog i förarbetena för skiljedomen rörande
Grisbådarna (se d. o.) 1909 och ersatte svenska
statens sakförare inför skiljedomstolen, Montan,
vid domstolens sista sammanträde. Några dagar före
sin död valdes S. till riksgäldsfullmäktig.
5. Karl Gustaf S., den föregåendes broder,
universitetslärare, f. 5 juli 1862 i Stockholm,
blef student 1881, med. kandidat i Stockholm
1886, med. licentiat där 1890 samt med. doktor i
Uppsala 1892. Han förordnades 1891 till docent i
experimentell fysiologi vid Karolinska institutet,
egnade sig sedan åt farmakologien och
handhade efter hemkomsten från en utländsk
studieresa läroåret 1893-94 professuren i detta ämne
i Uppsala. 1895 utnämndes han till e. o. och 1909
till ord. professor i farmakodynamik och
farmakognosi vid Karolinska institutet. Omfattande,
af vaket intresse och sällspord uthållighet utmärkt
verksamhet kännetecknar S. som vetenskaplig forskare.
Efter att först ha behandlat rent fysiologiska
spörsmål, bl. a. i gradualafh. Studier i muskelns
allmänna mekanik (1891), öfvergick S. till den
experimentella farmakologien, till hvars utveckling
han i många större och mindre afhandlingar med
framgång bidragit. De flesta af dessa afhandlingar
äro tryckta i "Skandinavisches archiv für
physiologie". I Nordisk familjebok har
S. skrifvit ett stort antal artiklar. Genom att
efter Keys frånfälle 1901 öfvertaga ledningen
af "Nordiskt medicinskt arkiv" och trots alla
svårigheter uppehålla detsamma har S. inlagt en
mycket betydande förtjänst om den nordiska
medicinen i dess helhet. Därjämte har han sedan
1901 redigerat årsskriften "Les prix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
