Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santi, Raffaello
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drag att öfvertaga arbetet. Våningen, de
s. k. stanzerna ("rummen"), utgöres af tre smärre
rum, täckta med krysshvalf, och en stor sal. Till en
början fick S. dekorera den högsta andliga domstolens
sessionsrum, Stanza della signatura. S. bibehöll den
dekorativa anordning som hans föregångare Sodorna
bestämt för rummets utsirande. På de fyra väggarna,
som uppåt begränsades af halfcirkelbågar, målade
han 4 fresker, allegorier af Teologien, Filosofen,
Rättskunskapen och Poesien, sålunda försinnligande
de makter, som i kyrka och stat, enligt tidens
föreställningssätt, behärska människans andliga lif
(målningarnas tankeinnehåll är förmodligen gifvet af
någon humanistisk lärd vid påfliga hofvet). Nedanför
dessa målade han stora väggbilder, skildrande inom
ett idealt rum de män, som bidragit att införa
dessa makter i lifvet: 1) La Disputa (samtal om
sakramentet, rättare: kyrkans förhärligande) visar
trons hjältar och den religiösa tankeutvecklingens
befordrare: högst upp i halfkrets treenigheten
med madonnan, Johannes döparen samt gamla och nya
testamentets heliga, nedtill på jorden altaret
med hostian, omgifvet af kyrkofäder, biskopar
och kyrkans män ända till Dante, Fra Angelico och
Savonarola (afrättad 10 år förut). 2) Skolan i Aten
förhärligar filosofien och vetenskapen i deras bägge
hufvudriktningar: idealismen genom Platon, realismen
genom Aristoteles, och jämte dem andra tänkare och
forskare, äfven astronomer, musiker och matematiker,
som bidragit till utvecklingen, äro sammanställda i
sinnrika grupper under en härlig arkitektur. Bredvid
Aristoteles S:s själf porträtt. (Huruvida kartongen i
Ambrosiana i Milano är af S:s hand, är osäkert.) 3)
Rättskunskapen l. Jurisprudentia symboliseras genom
den romerska rätten (Justinianus lämnar Pandekterna
till Tribonianus) och genom den kanoniska rätten
(Gregorius IX utger dekretalen) samt i halfrunden
öfver fönstret tre kardinaldygder. 4) Parnassen
(pl. II, fig. 3; också öfver och kring ett fönster)
förhärligar poesien: Apollon, spelande violin, på
toppen af Parnassus, som höjer sig ofvan fönstret
(ett genialt sätt att öfvervinna rummets svårigheter
genom pyramidal gruppering på bägge sidor uppåt),
jämte Muserna samt Homeros och andra skalder. Dessutom
målades en mängd historiska småbilder med hänsyftning
på de stora grundtankarna, dels i takets svicklar,
dels grått i grått under de stora bilderna och i
fönstren. Detta rums utsirande afslutades 1511. -
I den andra af stanzerna framställde mästaren
1512-14 himmelska uppenbarelser till kyrkans och
trons räddning. 1) Heliodorus’ fördrifvande ur
Jerusalems tempel visar, huru den syriske fältherren,
som plundrat tempelskatten, kastas till marken af
himmelska ryttare, medan påfven (med Julius II:s
drag) nalkas majestätisk på sin bärtron. 2) Mässan i
Bolsena skildrar en tviflande tysk prästs omvändelse
till tro på transubstantiationen därigenom, att den
välsignade hostian blöder, när den bry tes inför
honom. 3) Attila framför Rom visar hunnernas konung,
skrämd dels af påfven (Leo I under Leo X:s drag), dels
genom uppenbarelsen af Petrus och Paulus i skyn ofvan
honom. 4) Petrus’ befrielse ur fängelset framställer
i tre sammanförda bilder olika moment i förloppet,
sammanhållna genom den mästerliga behandlingen af
det nattliga dunklet, som genombrytes af fackelsken,
månljus och glans från änglarna. - Det nya i det
storverk S. utfört i den första stanzen ligger
i den öfverlägsna lösningen af rumsproblemet,
i kompositionernas klassiskt lugna harmoni, i
rikedomen af plastiskt behärskade, mot hvarandra
vägda form- och rörelsemotiv. I den andra stanzen är
framställningssättet dramatiskt rörligt; där tillkomma
äfven andra helt nya drag, ljuseffekter i Petrus’
befrielse, stark och djup kolorit i Mässan i Bolsena,
S. visar sig äfven som utmärkt porträttör i bilden
af Julius II och af dennes uppvaktande kavaljerer på
den sistnämnda målningen.
1514 uppsteg Leo X på den påfliga stolen. S. å. blef
S. Peterskyrkans arkitekt och öfverintendent öfver
Korns antika minnesmärken. Han blef öfverhopad af
arbete, han ledde utgräfningar, gjorde ritningar
till byggnader, skulpturer, dekorativa arbeten,
tapeter. Hädanefter lämnade han sina utkast att
utföras af medhjälpare och elever; egenhändiga
arbeten af honom äro sällsynta. Nu utfördes
dekoreringen af "loggierna" i Vatikanen 1513-19 (se
om dem art. Loggia), nu utfördes 1515-16 kartonger
till 10 tapeter, afsedda för Sixtinska kapellet
och upptagande bilder ur Apostlagärningarna. 7 af
kartongerna, bland dem Fiskafanget, Den lames
botande, Elymas’ bestraffning, Paulus i Aten,
finnas i behåll i S. Kensingtonmuseet i London
(se art. Kartong). Tapeterna, betydligt blekta af
tiden, bevaras i Vatikanen; gamla efterbildningar
finnas flerstädes. 1514-17 dekorerades den tredje
af stanzerna, kallad "Stanza dell’ incendio" efter
Incendio dell’ Borgo, branden i Borgo (den stadsdel af
Rom, där Vatikanen ligger), hvilken släckes genom
påfven Leo IV:s korstecken. De öfriga bilderna
framställa Segern vid Ostia (öfver sarasenerca,
849, under Leo IV), Karl den stores kröning samt
Leo III:s värjemålsed, de bägge sista ståtliga
ceremonibilder, som ha ingen gemenskap med S:s stil
eller kompositionskonst, allesammans anbefallda såsom
smickrande för Leo X. - Den fjärde och största af
stanzerna, "Konstantinsalen" - dekorerad först efter
S:s död - har sitt namn efter Konstantinslaget
(mellan Konstantin och Maxentius), den första
konstnärligt genomkomponerade framställning af en
strid mellan massor, som konsthistorien känner,
och därjämte den enda af bilderna i denna sal, som
med säkerhet visar tillbaka på utkast af S. Utom
några enskilda fresker, såsom i kardinal Bibbienas
badrum i Vatikanen, i jaktslottet Maglianas kapell,
beställda af Leo X, Esaias i S. Agostino (1512),
sibyllor och profeter i S. Maria della Pace (Rom,
troligen 1514) utförde S. nu sitt sista monumentala
storverk, vägg- och takmålningar i Villa Farnesina
på uppdrag af den rike bankiren Chigi. Dessa arbeten
visa, på hvilket äkta klassiskt sätt han uppfattade de
antika myterna. Han utförde (sannolikt egenhändigt)
1514 i en mindre sal i bottenvåningen bilden af
Galatea (fig. 5), som triumferande, omringad af
tritoner, färdas öfver hafvet på en af delfiner dragen
mussla. Senare dekorerade han det större galleriet,
där han i 14 stickkappor, i bågsvicklarna, omgifna
af kraftiga fruktgirlander som ram, och i takets
midtfält framställde Kärlekens triumf (efter ett
antikt epigram) och Scener ur Psyche-sagan (efter
Apulejus’ novell). Cykeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
