Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanz del Rio [santh -ri'å], Juliano - Sanzio [sa'ntsiå], Raffaele. Se Santi - San Zorzo [dså'rdså], stad. Se Giurgiu - São - São Antão - São Antonio - São Bento de Aviz-orden [söo böi'to- eviJ]. Se Aviz-orden och Ordnar, sp. 835 - São Carlos de Campinas - São Christóvão - São Domingos - São Francisco - São João - São Jorge - São Leopoldo - São LourenÁo - São Luiz - São Miguel - Saona [saå'-], ö. Se Haiti, sp. 1053 - Saône
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
767
Sanzlo-Saöne
768
filosof, f. 1814, d. 1869 som professor vid Madrids
högskola, utgaf en mängd djupsinniga och svårförstådda
filosofiska arbeten. Han hade som filosof bildat sig
företrädesvis i tysken Krauses skola, men höjde sig
till själfständig åskådning. För den filosofiska
forskningen i Spanien var hans verksamhet af stor
betydelse. S-e.
Sanzio [sa’ntsiå], Raffaele. Se S an t i.
San Zorzo [dså’rdså], stad. Se Giurgiu.
São [sö̃͡õ], port. (af lat. sa’nctus), helig.
São Antão [sö̃͡õ ötöõ’], Santo Antão, den
nordvästligaste af Kap Verde-öarna (se vidare
d. o.). 685 (719,6) kvkm. Omkr. 25,000 inv. Ön, hvars
högsta topp, Pão de Assú, uppnår 2,250 m. höjd, är
den sundaste och på nordvästsidan bäst vattnade och
bördigaste i hela ögruppen, hvaremot sydöstra sidan är
mera steril. Flera små hamnar finnas, bl. a. Tarrafal
på sydvästra och den mera besökta Ponta do Sol på
nordöstra kusten, 13 km. från hufvudstaden Ribeira
grande, med omkr. 4,500 inv.
Säo Antonio [söö ötå’nio], hufvudstad på Prin-cipe
(se d. o.). ^ ^
Säo Bento de Aviz-orden [sSö b5l’to- avi j-]. Se
Aviz-orden och Ordnar, sp. 835.
São Carlos de Campinas [sö̃͡õ ka’rloʃ de köpi’nəʃ]
l. Campinas, stad i brasilianska staten São Paulo,
belägen på en högslätt, vid järnvägen till São
Paulo och Santos. Omkr. 28,000 inv. Staden, som
är välbyggd, är medelpunkten för en stor kaffe-
och sockerrörsodling.
(J. F. N.)
São Christóvão [sö̃͡õ kriʃtå’vö̃͡õ]. 1. (Förr Sergipe
do rey) Hamnstad och till 1855 hufvudstad i staten
Sergipe, Brasilien, nära Barris’ utlopp i Atlantiska
hafvet. Omkr. 9,000 inv. Garfverier, socker- och
tobaksfabriker, kusthandel. Staden grundlades 1592. –
2. Förstad till Rio de Janeiro (se d. o., sp. 451).
J. F. N.
Säo Domingos [söö domino j], bergverksort i
portugisiska distriktet Be j a (Alemtejo), nära
spanska gränsen, bekant för sin redan på romarnas tid
bearbetade, men sedan öfvergifna och först 1859 för
engelsk räkning återupptagna kopparhaltiga svafvelkis,
som finnes i ofantlig myckenhet, men innehåller endast
3-4 proc. koppar. Vissa år ha brutits 200,000 ton.
(J. F. N.)
São Francisco [söõ frösi’ʃko]. 1. Flod i Brasilien,
upprinner under 20° 20’ s. br. i södra delen af
staten Minas geraes, flyter i nordlig riktning genom
staten Bahia och därefter i östlig på gränsen till
Pernambuco samt mynnar ut i Atlantiska oceanen mellan
Alagoas och Sergipe. Längd 2,900 km. Flodområde
645,000 kvkm. I sitt öfre lopp, från Perapora, är
S. segelbar på en sträcka af 1,500 km., hvarefter
en serie vattenfall vidtar, bland hvilka de 84
m. höga Paolo-Affonsokatarakterna räknas bland de
största på jorden. Vid Piranhas kommer floden ned
på slätten och är under 225 km. segelbar för fartyg
om högst 3,3 m. djupgående. Själfva mynningen är
dock spärrad af sandbankar. Genom en 114 km. lång
järnväg från Piranhas upp till Jatoba kringgås
vattenfallsområdet. Flera af bifloderna: Rio das
Velhas och R. Verde fr. h. samt Paracatú, Urucuia,
Carinhanha och R. Preto, äro segelbara långa
sträckor. – 2. Ö tillhörande brasilianska staten
Santa Catharina. 69 kvkm. Omkr. 10,000 inv. Sundt
klimat och fruktbar jordmån. Ön producerar tobak,
kaffe, säd och frukt.
1 o. 2. (J. F. N.)
São João [sö̃͡õ ʃoö̃͡õ’]. 1. S. Baptista
[bəti’ʃta], bergsstad i staten Minas geraes,
Brasilien. Omkr. 14,000 inv. – 2. (S.
Batista) Stad. Se Brava 1. – 3. S. da Cachoeira
[-də kəʃoöi’rə], stad. Se Cachoeira 2. –
4. (S. d’El Rey) Stad i södra delen af staten
Minas geraes, Brasilien. Omkr. 8,000 inv. S. står
i järnvägsförbindelse med Ouro Preto och Rio de
Janeiro och har gymnasium. Guldgrufvorna i trakten
ha nedlagts.
4. J. F. N.
Säo Jorge [söö jå’rja]. 1. ö bland Azorerna (se
d. o.). - 2. S. de la Mina [ffi^na], koloni. Se E
l min a. - 3. S. dos Ilhéos [dos ilje’oj], stad. Se
Ilhéos.
São Leopoldo [sö̃͡õ ləopå’-], den äldsta tyska kolonien
inom brasilianska staten Rio Grande do Sul. Hela
municipio 900 kvkm., omkr. 30,000 inv. Majs, vin,
bomull, tobak, bönor m. fl. produkter odlas med
framgång. Tillverkning af lädervaror. Stad, São
Leopoldo, 35 km. n. om Porto Alegre, grundlagd
1825. Omkr. 11,000 inv. (J. F. N.)
São Lourenço [sö̃͡õ låre’so], tysk koloni (grundlagd
1858) i staten Rio Grande do Sul, Brasilien, vid
Arroyo Grande. Omkr. 12,000 inv., mest från Pommern
och Rhenländerna. Kolonien består af en mängd byar.
J. F. N.
Säo Luiz [söo loi’j]. 1. (S. L uiz do Maran ha o)
Stad. Se M a r a n h ä o 2. - 2. (S. de P äran ah y
b a) Stad. Se Paranahyba 3.
São Miguel [söõ-], portugisisk ö, tillhörande
Azorerna, den största och bäst odlade i denna
ögrupp. 770 kvkm. 121,340 inv. (1900). Ön är
bergig (en topp, Pico da Vara, når 1,089 m.),
vulkanisk och har haft många jordskalf och
vulkanutbrott (senast 1884) samt har flera
mineralkällor och kratersjöar, bland dem den
stora Sette Cidadas, i västra delen. Handeln
ligger i engelsmännens händer. S. upptäcktes
1444. Hufvudstad är Ponta Delgada (se d. o.).
(J. F. N.)
Saona [saå’-], ö. Se Haiti, sp. 1053.
Saône [sån]. 1. (I forntiden Arar, sedermera
Saucona) Biflod till Rhône, upprinner på Monts
Faucilles (dep. Vosges) 472 m. ö. h. Under sitt
först mot s. v., sedan mot s. riktade lopp flyter den
igenom dep. Haute-Saône, Côte d’Or, Saône-et-Loire
och bildar slutligen gräns mellan dep. Ain och
Rhône samt förenar sig vid Lyon med Rhône, 161
m. ö. h. S. upptar bifloderna Coney, Lanterne, Ognon,
Doubs, Seille, Reyssouse m. fl. fr. v. samt Amance,
Salon, Vingeanne, Tille, Ouche m fl. fr. h. Längden
utgör 482 km., hvaraf 374 segelbara, och flodområdet
29,580 kvkm. Vid Corre blir S. kanaliserad, segelbar,
med ett normaldjup af 2 m. Genom Canal-du-Centre står
den i förbindelse med Loire, genom Burgundkanalen och
Marne–Saône-kanalen med Seine, genom Canal de l’Est
med Meuse och Moselle och genom Rhône–Rhen-kanalen med
Rhen. – 2. Saône-et-Loire [sån-e-lωār], departement
i sydöstra Frankrike, bildadt af delar af den forna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
