Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarvlaks - Sary-dangerö, berg. Se Kwen-lun, sp. 396 - Sary-su - Sarzana - Sasak, infödingarnas namn på Lombok (se d. o.) - Sasanider, persisk dynasti (226--641). Se Persien, sp. 553 - Sasanidisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
827
Sary-dangerö-Sasanidisk konst
828
rerade det vackra, i midten af 1600-talet uppbyggda
slottet, med bibehållande af dess enkla stil i
italiensk renässans (se fig.). Bland antikviteter
Sarvlaks’ slott.
i slottet märkas en jättespisel från 1600-talet,
delvis af skulpterad sandsten, furuparkettgolf,
takmålningar och kakelugnar från 1600- och 1700-talen,
äfvensom en från Trettioåriga kriget stammande,
med hänsyn till gravyr och inskription måhända
unik bardisan. Biblioteket innehåller omkr. 4,000
bd och det väl ordnade arkivet ungefär lika många,
delvis kollektiva nummer, börjande i original från
1473. Tafvelsamlingen, 158 nummer, omfattar bl. a
egarnas porträtt från och med friherre Lorens
Creutz d. ä. Nuv. egaren har nyligen dels från
egendomen genom försäljning af skilt en sjättedel,
dels genomfört godsets styckning i två större och
sju mindre egokomplexer, afsedda för söner och
döttrar. Jfr "Beskrifning och historia öfver S." af
V. M. von Born (1888; 2:a uppl. 1898). M. G. S.
Sary-dangerö, berg. Se K w en-1 u n, sp. 396.
Sary-su, flod i prov. Akmolinsk i ryska
centralasiatiska Stäppens generalguv., börjar n. v. om
Balkasjsjön och delar sig 800 km. från källan i två
armar, som falla ut i hvar sin sjö. J- F. N.
Sarzana [-tsäna], stad i italienska prov. Genua, vid
floden Magra och Pisa-Genua-banan. 12,631 inv. (1911)
i hela kommunen. Vin-, oliv- och silkesodling. S.,
som sedan 1204 är säte för biskopen af Luna (se
d. o.), har stadsmur (från 1400-talet), slott,
katedral i italiensk gotik, byggd 1355-1470, samt
gymnasium, prästseminarium och teknisk skola.
(J- F. N.)
Sasak, infödingarnas namn på L o m b o k (se
d. o.).
Sasanider, persisk dynasti (226–641). Se Persien,
sp. 553.
<Sasanidisk konst. Inom det nypersiska riket
uppblomstrade under sasaniddynastien (226–641
e. Kr.) en glänsande konstverksamhet, som byggde dels
på babylonisk-assyriska traditioner, fortplantade
genom akemeniderna, dels på hellenistiska och
bysantinska inflytanden. – Arkitekturen intog en hög
ståndpunkt. Därom vittna palatsen i Sarvistan,
Firuzabad, Tag-Eivan och Ktesifon (se
öfversta fig. å pl. VIII till art.
Byggnadskonsten). Utmärkande för palatsen äro
användningen af tunnhvalf och kupoler samt spetsbågens
uppträdande. Palatsen äro vanligen byggda i flera
våningar med väggarna uppdelade genom arkader.
Väggdekorationerna äro ofta utförda i gips och
utgöras af genombrutna rosetter och växt- eller
geometriska ornament. Palatsen voro omgifna af
parker och trädgårdar. Ståtliga broar och akvedukter
från sasanidtiden finnas ännu bevarade, t. ex. vid
Disful öfver Karunfloden. Dessa arkitekturverk tjänade
sedermera till förebilder för araberna, som redan före
Muhammed stodo under persiskt inflytande. – Å flera
klippväggar i Persien äro stora reliefscener inhuggna,
så t. ex. vid Takibostan, nära Kirmanschahan, en
framställning af Kosru II på jakt. En annan dylik
relief visar konung Schapur I:s triumf öfver den
fångne romerske kejsaren Valerianus år 260. – Den
sasanidiska textilkonsten var högt utvecklad. Då
araberna eröfrade Ktesifon, bemäktigade de sig
bl. a. en kolossal matta, hvars teckning framställde
en trädgård med vägar, dammar och rabatter. Detta
trädgårdsmotiv fortlefde å långt senare tillverkade
persiska mattor. Åtskilliga persiska sidentyger, mer
eller mindre fragmentariska, äro ännu bevarade. De
flesta härstamma från kyrkor, där de hamnade under
den tidiga medeltiden som omhölje för reliker. Dessa
tyger äro oftast mönstrade med kretsar (band med små
runda skifvor), inom hvilka ses vingade hästar eller
drakar (hippokamper), fåglar, sasanidiska furstar
till häst o. s. v. Samma mönster äro kända äfven
från de dräkter, som återges på klipprelieferna vid
Takibostan. De furstlige ryttarna och deras hästar äro
smyckade med fladdrande band. Dessa tyger imiterades
i Egypten, Bysans samt ända bort i Kina och Japan. –
Samma motiv som på stenrelieferna och sidentygerna
återfinnas äfven på den mängd sasanidiska silfverkärl,
som anträffats hufvudsakligen i Kaukasus, i Perm och
Viatka, i Syd-Sibirien och Turkestan. De sasanidiske
 |
| Fig. 1. Sasanidisk silfvertallrik med bild af Schapur den store på lejonjakt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
