Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Savarij, Jean Baptiste - Savarin - Savart [savar], Félix - Savarts dubbelplatta - Savarts polriskop [savars], fys. Se Savarts dubbelplatta - Savarts tandhjul - Savary, J. B. Se Savarij - Savary [-ri], Aimé Jean Marie René
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drogs translatorsplatsen, och S., som vid samma tid
gift sig med en svenska, bosatte sig på landet. Juni
1727–sept. 1728 var han anställd som tolk hos
turkiska sändebudet i Stockholm, Mustafa aga,
och förde därunder, på regeringens befallning, en
rätt värdefull dagbok på holländska (påträffad och
i sv. öfv. utg. af Th. Westrin i uppsatsen "Ett år i
Stockholm", i "Samfundet S:t Eriks årsbok", 1904). Han
lefde därefter med stor familj i ekonomiskt betryck,
något lättadt sedan 1732 genom en pension af 300
dal. smt. Säkerligen på meddelanden af S. stöder sig
den skrift, som med titeln J. B. Savarys relation om
Karl XII:s vistelse i Turkiet efter en kopia utgetts
af G. Carlquist i "Karolinska förbundets årsbok 1913"
(Lund, 1914).
J. Th. W.
Savarin [-rä’], Savaräng, kokk., ett fint poröst
bakverk, öfvergjutet med punsch eller likör, som
insupes af savarängens porer och förlänar det en
svag spirituös doft och smak. Själfva bakverket
framställes af jäst deg, bestående af mjöl, smör,
ägg och grädde. I st. f. spirituösa kan användas
smultron- eller annan fruktsås. Bakverket är benämndt
efter Brillat-Savarin (se d. o.).
Savart [savar], Félix, fransk fysiker, f. 30 juni
1791 i Mézières, d 16 mars 1841 i Paris, var en tid
läkare, blef 1820 professor i fysik vid privat anstalt
i Paris och sedermera konservator vid fysikaliska
kabinettet i Collège de France. 1827 blef han led. af
Institutet. Han utförde tills. med Biot magnetiska
undersökningar och upptäckte 1820 den grundlag för
elektromagnetismen, som bär namnet Biot-Savarts lag (se d. o.).
Han undersökte svängningarna hos membran och
fastställde lagarna för desamma, utförde torsionsförsök
och konstruerade flera apparater (se Savarts dubbelplatta och Savarts tandhjul).
T. E. A.
Savarts dubbelplatta [savars] och Savarts
polariskop, fys. För att undersöka, huruvida
uti ljus, t. ex. vanligt dagsljus, någon del af
ljuset är polariserad (se Polarisation), nyttjas
Savarts polariskop, med hvars tillhjälp äfven
mycket små mängder polariseradt ljus kunna säkert
påvisas. Apparatens hufvudbeståndsdel utgöres af en
kvartsdubbelplatta, hvars båda delar äro lika tjocka
och skurna så, att i hvardera plattan den optiska
axeln bildar 45° vinkel med plattan. Båda plattorna
äro lagda på hvarandra så att deras hufvudsnitt
(se Dubbelbrytning) äro vinkelräta mot
hvarandra, d. v. s. så att den stråle, som genomgår
den första plattan som ordinär, i den andra blir extra
ordinär stråle. Bakom dubbelplattan är en analysator
(se Polarisationsinstrument, sp. 1181) anbragt,
hvars polarisationsplan halfverar vinkeln mellan de
båda plattornas hufvudsnitt. Om polariseradt ljus,
hvars polarisationsplan är parallellt med eller
vinkelrätt mot analysatorns polarisationsplan, får
passera genom apparaten, uppkommer i synfältet ett
bandsystem af samma art, som uppkommer vid Fresnels
spegelförsök (se Interferens, sp. 765). Med tillhjälp
af apparaten kan man således genom förefintligheten
eller frånvaron af ett sådant bandsystem, när
apparaten vrides rundt på sin axel, dels afgöra,
huruvida spår af polariseradt ljus förekommer eller
ej, dels äfven eventuellt bestämma
polarisationsplanens läge. Om litt. se Polarisationsinstrument.
T. E. A.
Savarts polariskop [savars], fys. Se Savarts dubbelplatta.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
