Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 883-884 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Savonarola [-vånaråla], Girolamo - Savonlinna, finskt namn på Nyslott (se d. o.) - Savonmaa [sa'vånma], landskap. Se Savolaks - Savonnerie - Savonranta - Savov, Mikael - Savoy-declaration [sevåi' deklereiJn]. Se Independenter, sp. 481 - savoyen. Se Savojen - Savu, ögrupp. Se Savoe - Sax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenska). Efter nya pinliga förhör genom två påfliga
kommissarier, af hvilka den ene var ordensgeneralen
Turriani, blef S. jämte två kamrater från S. Marco 23
maj 1498 som kättare (utan angifvande af kätteriets
art) strypt och bränd på Piazza della Signoria,
där nu en kopparplatta utmärker platsen. En
samling af hans skrifter utgafs 1633-40 (ny
uppl. 1846). Litt.: P. Villari, "Storia di G. S." (2
bd; 3:e uppl. 1898), H. Ch. Lea, "Inquisition in
the middle ages" (2:a uppl. 1906), amerikanska och
engelska biografier af O’Neil (1898), H. Lucas (2:a
uppl. 1906), W. H. Crawford (1907), E. Horsburgh
(4:e uppl. 1912), L. Pastor, "Zur beurteilung S:s"
(1898, katolsk), H. Lundström i "Skisser och kritiker"
(1903), K. B. Westman, "Birgittastudier" (I, 1911),
Hj. Holmquist, "Senare medeltidens kyrkohistoria"
(1914) och "Savonarola" (1915). – S. är hufvudfiguren
i flera såväl dramer som episka dikter, bl. a. af
Lenau (1838) och svenskarna Karl Snoilsky (1883)
och Hjalmar Bergman (1909). Jfr Marie Brie, "S. in
der dichtung" (1903).
Hj. H-t.

Savonlinna, finskt namn på Nyslott (se d. o.).

Savonmaa [sa’vånmä], landskap. Se Savolaks.

Savonnerie [savånri], fr., eg. såpsjuderi, namn
dels på en äldre fransk statsfabrik för väfnader,
La savonnerie, dels på de där tillverkade varorna,
"à la savonnerie". En tillverkning af konstväfnader,
som redan förut bedrifvits för franska konungahusets
räkning, förlades i början af 1600-talet till
byn Chaillot nära Paris och inrymdes i byggnader,
som dittills användts för ett såpsjuderi. Däraf
namnet. Fabriken, hvilken sedan 1627 utgjort ett slags
undervisningsanstalt för hittebarn, reorganiserades
kring 1660-talet af Colbert och införlifvades
1826 med den andra statsfabriken, Les gobelins
(se Gobelängtapeter). Tillverkningarna utgjordes
egentligen af väfnader med en sammetslik yta,
närmast jämförliga med nutidens "flossaväfnader",
fastän af betydligt finare och tätare kvalitet, i
början efter orientaliska mönster och förebilder,
senare jämväl med figurframställningar och
naturalistiska växtmönster: Gustaf III:s porträtt,
utfördt à la savonnerie, finnes i flera svenska
samlingar och är förmodligen ett svenskt arbete.
(G. A. W.)

Savonranta, imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Nyslotts kontrakt och stift, Finland, S:t Michels
län, Rantasalmi härad, Kides domsaga. Landareal 226
kvkm. 2,880 inv. (1914), finsktalande.
A. G. F.

Savov, Mikael, bulgarisk general, f. 1857, idkade
militära studier i Ryssland, blef krigsminister 1891,
men råkade på våren 1894 i konflikt med Stambolov,
som beskylldes för att stå i olofligt förhållande
till hans maka; hans afgång blef inledningen
till den kris, som medförde Stambolovs fall. Han
blef chef för krigsskolan 1897 och var 1903-07
åter krigsminister samt inlade stora förtjänster
om bulgariska krigsväsendets organisation. I
Balkankrigen 1912-13 var han bulgariska arméns
öfverbefälhafvare, såväl under det första kriget
med dess rad af lysande framgångar mot turkarna
som under det andra, då segerns frukter till stor
del gingo förlorade genom nederlagen mot de forne
bundsförvanternas öfvermakt. I världskriget, hvari
Bulgarien deltager sedan 1915, har S. ej haft något
befäl.
H. B-n.

Savoy-declaration [sevåi’ dekleréischn]. Se
Independenter, sp. 481.

Savoyen. Se Savojen.

Savu, ögrupp. Se Savoe.

Fig. 1. Handsax.

Fig. 2. Handsaxen i fig. 1 sedd från smalsidan.

Fig. 3. Fornsvensk sax från järnåldern funnen i Hemse, Gottland.

Sax (fnod. söx, plur. af sax, fnhty. sahs, kort
svärd, huggare). 1. Tekn., ett skärande verktyg,
som nyttjas till klippning af tyg, tråd, papper,
papp (se pl. III och IV till art. Bokbinderi), hår,
växtdelar, metallplåt o. s. v. Den
vanliga handsaxen (fig. 1) består af två medelst nitning
eller skrufstift rörligt förenade skänklar, hvilkas
blad l. skär (med hvasslipad egg) röras tättslutande
mot hvarandra så, att de sönderdela ett emellan dem
anbragt ämne eller arbetsstycke. Den vinkel, som
eggarna bilda mot hvarandra, af tar gradvis uppåt
under klippningen. För att de därunder skola beröra
hvarandra endast vid korsningspunkten, så att ingen
onödig friktion emellan dem må ega rum på öfriga
punkter, slipas bladens mot hvarandra vända ytor
icke plana,
utan en smula buktiga och fjädrande (se fig. 2).
Hvardera skänkelns nedre del tjänstgör som hafstång
och af slutas med en större ögla, hvari fingrarna
(tummen och långfingret) trädas in och få stöd. Dessa
öglor saknas på smärre bleck- l. plåtsaxar
(se Bleckslageri, fig. 1 o. 2) liksom på
flerehanda trädgårdssaxar, som förete olika mekaniska
anordningar. – Finare handsaxar smidas af stål eller
af järn med stålade blad, enklare och billigare göras
af aduceradt gjutjärn eller af plåt. Å järnsaxar
anbringas äfven särskilda eggar i form af stålblad,
som kunna ombytas, hvarigenom också skärpningen
underlättas. – På ullsaxen (för fårklippning) äro
skänklarna icke sammanfogade i X-form, utan bilda
fortsättningar af ett halfcirkelformigt fjädrande
band, som håller dem isär, när de ej tryckas ihop af
handen. Af samma typ är
den äldsta saxen. Denna förekom i Mellan-Europa under
århundradena närmast f. Kr. Materialet utgjordes af
järn eller brons. Omkr. Kr. f. blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>