Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 889-890 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saxifragaceæ - Saxifragacéer, bot. Se Saxifragaceæ - Saxifragales, bot. Se Saxifragaceæ - Saxifrageæ, bot. Se Sacifragaceæ - Saxifragineæ, bot. Se Rosales och Saxifragaceæ - Saxifragoideæ, bot. Se Saxifragaceæ - Saxland - Saxlund, Michael Andreas Emil - Saxnäbbsläktet - Saxo - Saxofon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spiralställda blad och ofta talrika små
eller medelstora blommor. Familjen indelas i 7
underfamiljer, af hvilka följande äro de viktigaste:
Saxifragoideae, örter med spiralställda blad och
kapsel, Hydrangeoideae, vedväxter med motsatta blad
och kapsel eller bär, Escallonioideae, vedväxter med
spiralställda, ofta läderartade blad och kapsel,
bär eller stenfrukt, Ribesioideae, vedväxter med
spiralställda blad, blommor i klase och bär. Dessa
underfamiljer betraktas af några författare som
egna familjer och sammanfattas jämte Crassulaceae,
Pittosporaceae, Hamamelidaceae, Platanaceae
och Podostemonaceae till en särskild ordning,
Saxifragales eller Saxifragineae. I Sveriges flora
är familjen representerad af släktena Saxifraga,
Chrysosplenium, Parnassia och Ribes. Familjens nytta
är ej stor. Ätliga frukter (krusbär, vinbär) erhållas
af Ribes-arter, många odlas som prydnadsväxter,
t. ex. arter af Astilbe, Bergenia, Saxifraga,
Heuchera, Philadelphus, Deutzia, Hydrangea och
Ribes.
G. L-m.

Saxifragacéer, bot. Se Saxifragaceae.

Saxifragales, bot. Se Saxifragaceae.

Saxifrageae, bot. Se Saxifragaceae.

Saxifragineae, bot. Se Rosales och Saxifragaceae.

Saxifragoideae, bot. Se Saxifragaceae.

Saxland, fornnordisk benämning på norra Tyskland,
sachsarnas land, och äfven på Tyskland i dess helhet.

Saxlund, Michael Andreas Emil, norsk
forstman, f. 6 aug. 1846 i Vardö, utexaminerad från
forstakademien i Aschaffenburg, Bajern, 1869, har
sedan 1903 varit "skogdirektör" och chef för Norges
skogsstyrelse samt har inlagt stora förtjänster
om norska skogshushållningens utveckling. S. har
som bilaga till "Den norske forstforenings aarbok"
1883-85 utgett Norsk skovlexikon. K. V. H.

Hufvud af saxnäbb (Rhynchops flavirostris}.

Saxnäbbsläktet, Rhynchops, zool., släkte tillhörande
fam. Laridae (måsar) bland Charadriiformes. Det
utmärkes därigenom, att näbben är sammantryckt från
sidorna och påminner om de två
bladen af en sax; öfverkäken är betydligt kortare och
högre än underkäken. Simhuden är inskuren. Hithörande
arter lefva i mellersta och södra Afrika samt i
Syd-Amerika. De vistas såväl vid hafsstränder som
vid insjöar. Först efter nattens inbrott blir fågeln
liflig och flyger ut för att söka sin föda, som består
af vatteninsekter och mollusker. Dessa fångar den på
det sättet, att den, ljudlöst sväfvande fram öfver
vattenytan, håller ned underkäken under vattenytan.
L-e.

Saxo Grammaticus (d. v. s. S., mästaren
i latin), Saxe, stundom äfven Sakse, dansk
historieskrifvare, f. omkr. 1150, d. omkr. 1220, var
sannolikt bördig från Själland. Hans far och farfar
hade tjänat i Valdemar den stores här, men
själf ingick han på prästbanan och blef klerk
(skrifvare eller kansler) hos ärkebiskop Absalon
och var troligen kanik vid domkyrkan i Lund, men
tycks icke ha dött där. Han författade på Absalons
uppmaning samt delvis efter hans meddelanden den
namnkunniga Historia danica l. Gesta danorum (i
originaluppl:s långa titel Danorum regum heroumque
historiae etc.), som med skäl kan kallas danska
medeltidens andliga storverk, liksom han själf är
"den danska historieskrifningens fader". Arbetet är
den viktigaste och ymnigaste källan till Danmarks
äldre historia, affattadt på så prydligt latin
och i en så liffull stil, att det väckt beundran
hos senare tiders latinare. I själfva verket är det
enastående i den europeiska litteraturen. De första 9
böckerna – som anses vara den sist författade delen
af verket – omfatta sagotiden och innehålla allt,
hvad S. kunde samla af gamla sägner och sånger;
man kan tydligt spåra dessa under den latinska
omskrifningen. De sista 7 böckerna handla om tiden
från Harald Blåtand till 1185; Valdemar den stores
tid framställes med särskild omsorg. Berättelsen
är genomträngd af brinnande fosterlandskärlek och
djup aktning för allt ädelt och manligt. Verket är
tillegnadt Absalons efterträdare Andreas Sunesön och
måste ha fullbordats omkr. 1208. "Historia danica",
hvaraf numera ingen fullständig handskrift finnes i
behåll, trycktes 1514 i Paris af Kristiern Pedersen
(se denne) på Kristian II:s och ärkebiskop Lave Urnes
uppdrag; 1534 blef verket omtryckt i Basel och 1576
i Frankfurt. Det utgafs ånyo af Stephanius 1644 samt
af P. E. Muller och Velschow 1839-58, med utförliga
noter, senast 1886 af A. Holder. Danska öfv. af
A. S. Vedel (1575) och af Grundtvig (i mycket fri
bearbetning, "Sakse runemesters Danmarks krönike",
1818-22; 4:e uppl. 1886) samt af Fr. Winkel Horn
(1896-98) och J. Olrik (1908-12). – Se A. Olrik,
"Kilderne til Sakses oldhistorie" (I-II, 1892-94),
J. Olrik, "Studier över tilblivelsen af Sakses
vaerk" (i dansk "Hist. tidsskr.", ser. 8, bd 2,
1909), Joh. Steenstrups uppsats om den förstnämnda
skriften i "Arkiv för nord. filologi", XIII (1897)
och L. Weibull, "Saxo. Kritiska undersökningar i
Danmarks historia från Sven Estridsons död till Knut
VI" (akad. afh., Lund, 1915).

Fig. 1. Sopransaxofon.

Fig. 2. Altsaxofon.

Saxofon [-fån], ett af Adolphe Sax (se d.
o. 2) konstrueradt blåsinstrument af mässing
med klarinettens munstycke (med enkelt
rörblad). Instrumentet är icke såsom
klarinetten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>