Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schandorph, Sophus - Schang - Schangalla - Schang-hai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
941
Schang-Schang-hai
942
starkt realistisk anda; de bära vittne om
skarp iakttagelse och återges med bred humor:
V den midtpunkt (1879, senare dramatiserad; "Utan
hållpunkt", 1885), Smaafolk (1880; sv. öfv. 1881),
Thomas Fris’s historie (1881), ett hvasst angrepp
på nationallibe-ralismen, Et åar i embede (1883),
som handlar om brytningarna mellan gammal och
ny litteratur, mellan ortodoxi och fritän-keri,
Skovfogedbörnene (1884), Det gamle apo-thek (1885),
Birgittes skasbne (1888), Vilhelm Vangs studenteraar
(1894; sv. öfv. 1895) m. fl. Åtskilliga af dem
vanprydas dock af en märkbar lust att vilja
docera fritänkeri och en komisk benägenhet för
plattheter. Bäst äro hans mindre berättelser med sina
skildringar af själländskt allmogelif och stadsbor
(samlingen Ti fortcellinger 1891). S. experimenterade
äfven med ett och annat lustspel. Han utgaf
1882 Samledc digte, odåre og nyere med tillägget
Fest- og sögnedage (1886) och Oplevelser (2 bd,
1889-98). Efter hans död utkommo Fortcellinger, udgave
for folket (2 bd, 1901) och Samlede romaner (6 bd,
1904-05; blott ett urval), men det förefaller,
som om de redan mist sitt tag i läs-världen
och snart skulle komma att råka i glömska. Till
sv. är vidare öfv. "Ett enkestånd" (1883) m. m.
E. Ebg.
Schang, dynasti i Kina (se d. o., sp. 56). Schanga^la
1. S c h a n g a 11 o3 af abessinierna använd
benämning på hedniska negrer, särskildt på det
på abessiniska höglandets nordvästra sluttning
boende jordbruksidkande bazen- 1. kunäma-folket,
hvars samhällsinrättningar äro patriarka-liska.
(K- V. Z.)
Schang-hai (ofta på engelskt vis skrifvet Shang-hai),
östra Asiens största handelsstad, ligger i kinesiska
prov. Kiang-su, vid floden Hwang-pu, som här mottager
Vusung (fr. v.) och under detta namn faller ut i
Jang-tse-kiangs mynningsvik 21 km. nedanför S. Området
är mycket sankt, trots en mängd dräneringskanaler,
klimatet hett (årstemperaturen 17°, om sommaren
38°, minimum på vintern -4,5°), och utanför Vusungs
mynning ligger en farlig sandbank, blott 4,5 m. under
vattnet vid ebb, på hvilken fartyg årligen fastna,
men alla dessa olägenheter uppvägas af den stora
fördelen, att S. är den närmaste mynningsstaden till
Jang-tse-kiang, Kinas stora pulsåder. S. består
(se fig. å sp. 943–944) af en kinesisk stadsdel,
omsluten af en 5,5 km. lång mur med utanför liggande
graf, smutsig och föga tilldragande, med mest
envåningsträhus, samt af de n. om denna belägna
europeiska kvarteren. Det äldsta af dem, det engelska,
urspr. kalladt Whampoa (af Hwang-po), ligger s. om en
liten flod, Su-tschóu, och n. om Jang-kingkanalen,
på hvars andra sida ligger det franska kvarteret,
närmast kinesstaden. Norr om Su-tschóu ha amerikanerna
fått ett område, som 1863 förenades med det
engelska, medan franska kvarteret fortfarande är
autonomt. Denna del af S. sammanfattas under
benämningen "europeiska staden". Denna har
breda, dränerade gator, en mängd hus i
engelsk-indisk stil, stora hotell, klubbar och palats,
monument (bl. a. en staty af Gordon pascha). I
den gamla amerikanska stadsdelen (Hong-kew)
ligga de största fabrikerna, skeppsvarfven och
dockorna. De anglo-amerikanska stadsdelarna kunna
nu betraktas som en internationell stad; denna står
under tillsyn af ett municipalråd af 9 medlemmar,
valda af och bland de utländske skattebetalarna
utan hänsyn till nationalitet. På senare tid har
stadens gatunät vunnit ansenliga tillväxter v. och
n. v. om kapplöpningsbanan (se fig.). Nära denna har
svenska konsulatet numera sin lokal. Lagstiftningen
utöfvas af alla skattebetalare med vissa pekuniära
kvalifikationer, liksom allmän rådstuga på allmänna
sammanträden. Och på liknande sätt förvaltas det
franska kvarteret, utom att franske generalkonsuln
eger att kontrollera hvarje utgift och afgifven
röst. Söder om Su-tschóu ligga det stora tullhuset,
en vacker offentlig trädgård, konsulaten, flera
bankhus samt flera kyrkor, bl. a. en engelsk katedral
i gotisk stil af sir Gilbert Scott. Denna stadsdel
har gas- och elektrisk belysning, vattenledning
och spårvägar (sedan 1908 elektriska). Söder om
Su-tschóu är Vusung garnerad af en präktig kaj, som
går ända förbi kinesstaden. Söder om denna ligger
förstaden Tong-ka-tón och 8 km. v. om S. ett gammalt
jesuitkloster Si-kia-wei, grundlagdt på 1600-talet och
berömdt genom inbyggarnas vetenskapliga verksamhet. I
närheten däraf ligger en uppfostringsanstalt för
unga kinesiskor. På högra flodstranden utbreder sig
förstaden Pu-tung, bebodd hufvudsakligen af kristna
kineser. Slätterna kring Pu-tung äro skyddade mot
öfversvämningar från floden och hafvet genom fem
koncentriska vallar utefter stränderna. En liflig
prägel erhåller staden af den stora mängd fartyg af
alla nationer, som uppfyller hamnen. Invånarantalet
uppgafs för 1912 vara 651,000. Vid census 1895 räknade
den infödda befolkningen i de europeiska kvarteren
286,753 pers. och beräknades i kinesstaden till
125,000. Vid census 1905 voro utlänningarna 11,497
(3,713 engelsmän, 2,157 japaner, 1,329 portugiser,
991 amerikaner, 785 tyskar, 568 inder o. s. v.). Äfven
af svenskar finnes en koloni i S., och där finnas
ett skandinaviskt sjömanshem och en svensk aflönad
konsul. – S:s första uppsving som handelsstad berodde
hufvudsakligen på exporten af te. Detta har likväl
nu ändrats. Det är i synnerhet som importhamn S. nu
öfverträffar alla andra kinesiska hamnar, medan i
fråga om export Han-kou icke ger det mycket efter. De
viktigaste importvarorna äro bomullsvaror, metaller,
socker, petroleum och stenkol samt f. ö. allehanda
europeiska industriartiklar. Dock har importen under
senare år aftagit, en naturlig följd af de osäkra
förhållandena i Kina. 1913 steg hela importvärdet till
123,3 mill. haikwan tael, hvaraf 98,6 mill. för import
från utlandet och 24,7 mill. för import från Kina,
medan 1904 den förra importen värderades till nära
200 mill., den senare till 128 mill. tael. Exporten
af kinesiska varor (siden, bomull, tyger etc.) hade
1913 ett värde af nära 84 mill. haikwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
