Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schenk, Karl Emanuel - Schenk, Leopold - Schenk, Petr Petrovitj - Schenkel, Daniel - Schenkendorf, Gottlob Ferdinand Maximilian (Max) von - Schenmark, Nils - Schennung - Schenschin, A. A., rysk skald. Se Sjensjin - Schen-si
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1013
Schenk-Schen-si
1014
urspr, präst, valdes 1855 till medlem af kantonen
Berns regering och var tre gånger dess president. Af
den schweiziska förbundsförsamlingen, som han
tillhörde sedan 1857, valdes han 1863 till medlem af
förbundsrådet, i hvilket han kvarstod till sin död
och 1865, 1871, 1874, 1878, 1885 och 1893 beklädde
presidentvärdigheten. N. H-tz.
Schenk, Leopold, ungersk embryolog, f. 1840,
d. 1902, blef med. doktor 1865 och var 1873 -1900
professor i embryologi i Wien. Han utvecklade liflig
författarverksamhet och utgaf bl. a. läroböcker i
embryologi, histologi och bakteriologi. De från hans
laboratorium utgångna undersökningarna publicerades
till största delen i "Mitteilun-gen aus dem Institut
fur embryologie der univer-sität Wien", hvaraf
12 häften utkommo. Mycket uppseende väckte på sin
tid hans hypotes ang. förutbestämning af barnens
kön (Einfluss auf das geschlechtsverhältnis
(1898, flera uppl.; sv. öfv. s. å.).
R. T-dt.
Schenk, Petr Petrovitj, rysk tonsättare, f. 1870
i Petersburg, utbildades vid konservato-riet där,
uppträdde först som pianist och har sedan komponerat
3 operor, 2 baletter, 3 symfonier, symfoniska dikter
m. m. för orkester, en stråkkvartett, violin-,
violoncell- och pianokompositioner, kantater, körer
och många sånghäften.
Schenkel, Daniel, schweizisk protestantisk teolog
och kyrkoman, f. 1813 i Dägerlen (kant. Zürich),
d. 1885 i Heidelberg, blef 1838 privatdocent i Basel,
1841 pastor i Schaffhausen, 1850 professor i Basel
samt 1851 professor, seminariedirektor och förste
universitetspastor i Heidelberg. Som författare
utvecklade S. en utomordentlig produktivitet. Med
sina mångsidiga vetenskapliga intressen förenade han
en kanske än starkare utvecklad håg för kyrklig och
kyrkopolitisk verksamhet, och till nästan alla under
hans tid framträdande kyrkliga stridsfrågor eller
företeelser tog han, som i kyrkopolitiskt hänseende
tidtals intog en synnerligen inflytelserik ställning,
jämväl i skrift ståndpunkt. Om hans kyrkliga intressen
vittnar ock en serie af populära, historiska skrifter:
biografier öfver Pestalozzi, Schleiermacher,
E. M. Arndt o. s. v. Men vid sidan häraf fann han
också tid till en synnerligen omfattande, rent
vetenskaplig produktion. De mest betydande af hans
hithörande arbeten äro: Das wesen des protestantismus
(3 bd, 1846-51, 2:a, förk. uppl. 1861), Die
christliche dogmatik vom standpunkte des ge-wissens
(2 bd, 1858), Das charakterbild Jesu (1864, 4:e
uppl. 1873; sv. öfv. 1865-67), Die grundlehren
des christenthums aus dem bewusstsein des glaubens
dargestellt (1877) och Das Christus-bild der apostel
und der nachapostolischen zeit (1879). För nutiden
är kanske dock hans namn mest bekant genom det af
honom redigerade och utgifna Bibellexikon (5 bd,
1869-75). Till sin åskådning genomgick S. i såväl
kyrkligt som teologiskt hänseende småningom en
utveckling från en mera moderat till en utprägladt
liberal ståndpunkt. Redan hans dogmatik väckte
från denna synpunkt starkt uppseende, och hans
"Charakterbild Jesu" framkallade i kyrkliga kretsar
en verklig storm, som tog sig uttryck bl. a. i
starka kraf på S:s afsättning från befattningen som
se-minariedirektor, ett steg, som dock af bo j des ge-
nom kyrkoledningens förmedlande ingripande. I
den af S. uppsatta och 1860-72 redigerade
"All-gemeine kirchliche zeitschrift" skapade
han ett litterärt organ för den frisinnade
kyrkliga och teologiska riktningen, och 1863
tog han initiativ till bildandet af den 1865
definitivt konstituerade protestantföreningen
(se d. o.), hvars förste ordf. han blef.
E. Bg.
Schenkendorf, GottlobFerdinandMaxi-milian (Max) von,
tysk skald, f. 1783 i Tilsit, d. 1817 i Koblenz,
tjänstgjorde efter slutade studier som referendarie
i Königsberg, bevistade fälttåget mot Napoleon, fast
han till följd af förlusten af sin högra hand i en
duell icke kunde deltaga i kriget, och fick efter
fredsslutet an-
som regeringsråd i Koblenz. Tidigt påverkad af
pietistiskt umgänge, rönte han sedermera stort
inflytande af Novalis och Jung-Stilling. Hans dikter
tillhöra befrielsekrigets mest uppmärksammade, trots
känslosamheten och den starka mystiskt religiösa
stämningen, som ofta hindra dem från att få fast
konkret gestaltning. Han var en af de förste, som med
hänförelse kräfdc återställandet af tyska kejsardömet
som följd af segern; Riickert kallade honom också
"der kaiser-herold". Af S:s Gedichte (1815; utg. 1913
af Kircheisen) och Poetischer nachlass (1832), jämte
ytterligare tillägg förenade till Sämtliche gedichte
(1837; flera uppl.; i "Goldene klassikerbiblio-thek",
1912)j kunna nämnas Lied vom Rhein, Freiheit,
die icli meine och cykeln Die deutschen städte. Se
biogr, af Hagen (1863), Heinrich (1886), Czygan i
"Euphorion" (XIII och XIV) och A. Köhler (1915).
(R-n B.)
Schenmark, Nils, matematiker, astronom, f. 14 maj 1720
i ö. Stenby, Östergötland, d. 28 sept. 1788 i Lund,
blef magister i Lund 1745 och studerade därefter under
Klingenstierna i Uppsala. 1749 utnämndes han till
astronomie observatör i Lund och 1763 till professor
i matematik. 1753 invaldes han i Vet. akad. S. gjorde
iakttagelser för bestämmande af månens, Venus’ och
Mars’ parallaxer (1751). Bland hans skrifter märkes
främst en förträfflig encyklopedisk framställning
af de matematiska vetenskaperna (otryckt, finnes i
Vet. akad:s och Lunds universitets bibliotek). Af
trycket utgaf han Computus ecclesiasti-cus, inrättad
efter den nya stylen, samt det förbättrade och
hos oss i Sverige brukliga calendarium (1759; ny
uppl. 1780), Geometria analytica, hvar-uti jemte de
första grunderna till algebra visas tillämpning deraf
till elementar geometrien och ko-niske sectionerna
(1785) m. fl. (B-d.)
Schennung, regent i Kina (se d. o., sp. 56).
Schenschin, A. A., rysk skald. Se S j e n s j i n.
Schen-si ("väster om passet", näml. Tungkwan-passet
nära Wei-hos och Hwang-hos förening), provins i
nordvästra Kina, gränsar i n. till Ordos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
