Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleinitz [Jla'j-], Alexander von - Schleisner, Kristian Andreas - Schleissheim - Schleiz - Schlemihl, Peter - Schlenther, Paul - Schleppegrell, Frederik Adolf - Schlesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1083
Schleisner-Schlesien
1084
Harz, d. 1885, blef 1848 preussisk minister vid
hannoverska hofvet, där han kraftigt arbetade
för deltagande i kriget mot Danmark, förde
1849 underhandlingarna om vapenstillestånd med
nämnda makt och öfvertog i juli s. å. chefskapet
för utrikesministeriet, hvilken befattning han
innehaft förut, dock endast några dagar, 1848. I
sept. 1850 afgick han för att lämna plats åt en
mera energisk förkämpe för den mot Österrike riktade
"unionspolitiken", Eadowitz. I nov. 1858-61 var han
utrikesminister i Hohenzollern-Auerswalds kabinett och
utnämndes därefter till minister för det kungl. huset.
(N. H-tz.)
Schleisner, Kristian Andreas, dansk målare,
f. 2 nov. 1810 i Lyngby, d. 29 juni 1882,
utbildade sig vid konstakademien samt för
K. A. Jensen och J. L. Lund, blef 1852 medlem af
konstakademien och fick 1858 professors titel. Han
målade en mängd genretaflor med ämnen från
arbetarlifvet (Sjömän i ett värdshus, Köpenhamns
konstmuseum), porträtt samt några altar-taflor.
Ph. W.*
Schleissheim [jla’jshajm], O b er-S., by i bajerska
reg.-omr. Oberbayern, på Isars vänstra sida, 14
km. n. v. om Mimenen, är bekant för sitt af kurfursten
Max Emanuel 1684-1700 uppförda lustslott, som inrymmer
ett stort tafvelgalleri. (J. F. N.)
Schieiz [jlajts], hufvudstad i det forna fur-stendömet
Reuss-Schleiz, den andra staden i nuv. furstendömet
Reuss (yngre linjen), belägen i en fruktbar trakt
vid ån Wiesenthal. 5,564 inv. (1910). Staden har ett
residens samt gymnasium, lärar-seminarium och anstalt
för döfstumma. S. var urspr, en slavisk ort och från
1200- till 1500-talet en af Tyska ordens platser.
(J- F. N.)
Schlemihl, Peter, pseudonym för Ludwig Thoma (se
d. o.), som tagit namnet från den bekanta sagonovellen
med denna titel af Chamisso (se d. o.).
Schlenther, Paul, tysk författare, f. 20 aug. 1854
i Insterburg, d. 30 april 1916 i Berlin, studerade
filosofi och germanistik, vardt 1880 filos, doktor,
var 1886-98 teaterkritiker och redaktör i "Yossische
zeitung", 1898-1910 chef för Burg-theater i Wien och
sedan teaterreferent och redaktör för den litterära
öfversikten i "Berliner tage-blatt". S., nära vän
och lärjunge till Otto Brahm, deltog i skapandet af
"Freie btihne" i Berlin, hvars tillkomst han skildrade
i Wozu der larm? (1889). Af hans andra arbeten kunna
nämnas Botho von Hiilsen und seine leute (1883),
Der frauenberuf im theater (1894), Gerhart Haupt-mann
(1896; 5:e uppl. 1912), Bernhard Bau-meister (1902)
och Adolf von Sonnenthal (1906). Därjämte gaf han ut
en tysk Holbergsupplaga (1888), artiklar och bref
af Fontane (1906 och 1910), Brahms skrifter (1913
ff.) m. m. S. verkade ifrigt för den realistiska
litteraturens in-föring på scenen och gynnade därvid
flera gånger nordiska författare. - S:s hustru, Paula
Conrad, f. 27 febr. 1860 i Wien, gift 1892, var en
omtyckt skådespelerska, först vid Schauspielhaus i
Berlin och från 1899 vid Burgtheater. Bland hennes
roller må nämnas Hannele, Franziska i "Minna von
Barnhelm" och fru Hanna (i "Rose Bernd").
Schleppegrell, Frederik Adolf, dansk ge-
neral, f. 28 juni 1792 i Norge, d. 26 juli 1850, var
af gammal liineburgsk adelssläkt, blef 1807 löjtnant
vid sin faders norska regemente samt kämpade 1808 och
1814 emot svenskarna. S. ville ej aflägga ed till Karl
XIII, utan gick tillika med sina vänner Helge-sen
och Rye 1815 i preussisk tjänst under fälttåget
mot Napoleon I. 1816 gick han in vid danska hären,
avancerade 1839 till bataljonschef, visade stor ifver
för soldaternas utbildning samt vann deras fulla
tillit och hän-gifvenhet. 1848 fick S. som öfverste
en brigad och anförde den på ett utmärkt sätt i
nästan alla större slag 1848 -49. Det var han, som
först talade för att utfallet från Fredericia 6 juli
1849 skulle företagas af hela armén. 1850 erhöll han
befälet öfver den ena divisionen i slaget vid Isted,
men då han i sin otålighet öppnade striden för tidigt,
framkallades därigenom stor förvirring, och det såg
ut, som om slaget skulle sluta med en allvarlig
motgång för danska hären. För att återvinna en
kanon, som tycktes förlorad, gjorde han med en liten
rytteritrupp en chock mot fienden, men föll själf
svårt sårad och dog dagen därpå. S:s staty restes
1892 i Aalborg. E. Ebg.
Schlesien. 1. Provins i sydöstra delen af
konungariket Preussen, gränsar i ö. till Posen,
ryska Polen och Galizien, i s. till Österrikiska
Schlesien, Mähren och Böhmen, i v. till Böhmen,
konungariket och prov. Sachsen samt i n. till
Brandenburg och Posen. Den omfattar det forna
hertigdömet Schlesien (se nedan), med undantag af
kretsen Schwiebus, grefsk. Glatz, några bömiska
enklaver, en del af Oberlausitz och en liten del
af området Neumark. Arealen är 40,336 kvkm. S. är
till största delen lågland. Från Malapanes källa
i ö. till Schwarze Elster i v. genomdrages det
af en dalsänkning, "schlesiska längddalen", som
hufvudsakligen följer Oders lopp. I s. v. stiger
landet småningom till 315 m. och öfvergår vid gränsen
mot Böhmen och Mähren i mellersta och högsta delen
af Sudeternas bergssystem, hvars hufvudpartier äro:
Isergebirge, Riesengebirge med Schneekoppe (1,603
m.), mellersta Tysklands högsta berg, Katzbach-
och Waldenburgergebirge, båda stenkolsberg, samt
bergen i Glatz, till hvilka höra Eulengebirge
(1,014 m.) och Glatzer Schneegebirge (1,422 m.).
Öster om Oder höjer landet sig likaledes mot s. och
genomkorsas af mindre betydande bergssträckor:
Katzenberge, Trebnitzlandryggen, öfverschlesiska Jura,
Tarnowitzplatån och öfverschlesiska stenkolsbergen;
de sistnämnda bilda öfvergången till Karpaterna och
ega östra S:s högsta topp, Annaberg (400 m.). Största
delen af prov. tillhör Oders flodområde, en del
Weichsels och en del Sprees och Elsters. Oder är
provinsens hufvudflod; under ett lopp af 507
km. upptar den inom S. bifloderna Olsa, Ruda,
Birawka, Klodnitz, Malapane, Stober, Weida och
Bartsch fr. h., Oppa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
