Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1093-1094 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlettstadt - Schley, hafsvik. Se Schlei - Schley [[Jlaj], Ludolf Gotytfried - Schley [[Jlaj], Winfield Scott - Schleyer [Jla'jer], Joh. Martin - Schlicht, friherre von - Schlichtegroll, Adolf Heinrich Friedrich - Schlichting, Sigismund von - Schlick, von, bömisk adelsätt. Se Schlik - Schlieffen [Jlifen], Alfred von - Schliemann [Jle-], Heinrich

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lärarinneseminarium, landtmannaskola, flera
f. d. kloster. Metalltrådsfabriker. Stor trädgårds-
och vinodling. S. fanns redan 728, befästes 1216
och blef sedermera fri riksstad. S. intogs af
svenskarna under G. Horn 1632 och af fransmännen 1634
samt tillerkändes dem i westfaliska freden. Dess
befästningar ombyggdes 1676 af Vauban. 1814 och
1815 var det inneslutet af de allierade, men
anfölls ej. Efter en kort beskjutning med groft
artilleri kapitulerade dess franska besättning 24
okt. 1870, hvarefter fästningsverken slopades. 17
mars 1915 bombarderades S. af franska flygare.

(^{J. F. N.}) ^{L. W:son M.}

Schley, hafsvik. Se Schlei.

Schley [ʃlaj], Ludolf Gottfried, tysk författare,
f. 1798 i Lübeck, d. 1859, kom tidigt till Sverige,
där han utbildades till köpman och på resor lärde
känna land och folk. 1825 utgaf S. en samling
öfversättningar från Atterbom, Fahlcrantz, Geijer,
Tegnér m. fl., "Schwedische dichtungen", som 1826
följdes af en tolkning af "Fritjofs saga". S. flyttade
s. å. till Libau, där han upprättade en
egen handelsfirma och 1845 vardt svensk-norsk
konsul. Alltjämt sysselsatt med litteratur, utgaf
han där Dichtungen (3 bd, 1832–34), i hvilka ingår
en bearbetning af Tegnérs "Axel" jämte formellt
framstående egna dikter.

Schley [ʃlaj], Winfield Scott,
nordamerikansk sjöofficer, f. 9 okt. 1839, d. 2
okt. 1911, blef officer 1860, deltog i inbördeskriget
samt blef efter flera föregående sjöresor chef för den
undsättningsexpedition (skildrad af S. och J. R. Soley
i The rescue of Greely, 1885), som 1884 sändes till

Norra Ishafvet för att söka efter löjtnant Greely,
hvilken ock, tack vare S:s beslutsamhet, djärfhet
och ihärdighet, i sista stunden jämte kvarlefvande
kamrater räddades. För denna bragd erhöll S. vid
hemkomsten många utmärkelser; bl. a. uppkallades
ett stort område i Norra Ishafvet efter honom:
"Schley land". – I aug. 1890 förde S. å kryssaren
"Baltimore" John Ericssons stoft från Amerika till
Sverige. Befordrad till commodore 1898, var han vid
spansk-amerikanska krigets utbrott chef för "The
flying squadron". S. ställdes med sin eskader under
befäl af t. f. konteramiral Sampson och upptäckte 29
maj amiral Cerveras fyra kryssare i Santiagos hamn. Då
dessa 3 juli under Sampsons tillfälliga frånvaro
bröto ut, upptog och utkämpade S. striden med den
flyende fienden, hvilken inom kort af amerikanernas
kulregn nödgades sätta på land. Äran af denna seger
tillkommer tvifvelsutan närmast och tillerkändes
äfven offentligen S., ehuruväl åt Sampson,
efter en uppseendeväckande tvist mellan de båda
befälhafvarna om segerns ära, af en hedersdomstol
tillerkändes företrädet. Båda befordrades till
konteramiraler. Jfr Greely, A. W., och Sampson.

^{H. W–l.}

Schleyer [ʃla’jer], Joh. Martin, uppfinnaren af
volapük (se Världsspråk).

Schlicht, friherre von, pseudonym för grefve Wolf von
Baudissin, f. 1867 i Schleswig, som författat ett
stort antal romaner, humoresker och teaterstycken
med ämnen vanligen ur militärlifvet. Till svenska
ha öfversatts "Excellensen Seyffert" (1904) och
"Officersadel" (1907).

Schlichtegroll, Adolf Heinrich Friedrich, tysk lärd,
f. 1765 i Waltershausen i hertigdömet Gotha, d. 1822,
gymnasielärare, blef 1797 professor i Gotha samt
1807 generalsekreterare vid vet. akad. i München
och sedermera hofbibliotekarie där. S. vann stort
rykte genom Nekrolog der deutschen (28 bd, 1791–1806)
och Die annalen der numismatik (2 bd, 1804–06). Jfr
Weiller, "S:s leben und wirken" (1823).

Schlichting, Sigismund von, tysk militär och
skriftställare, f. 1829, d. 1909, blef officer vid ett
preussiskt gardesinfanteriregemente 1848, deltog som
generalstabsofficer i krigen 1866 och 1870–71, blef
öfverste och regementschef 1874 och slutligen chef
för XIV:e (badensiska) armékåren, hvilken han, sedan
1889 general af infanteriet, lämnade 1895. S. var
mycket verksam i den kommission, som utarbetade
de nya, banbrytande tyska exercisreglementena
(det första 1888); deras grundsatser
utvecklade han i Taktische und strategische
grundsätze der gegenwart (3 dlr, 1897–99).

^{C. O. N.}

Schlick, von, bömisk adelsätt. Se Schlik.

Schlieffen [ʃlifen], Alfred von, grefve, tysk
militär, skriftställare, f. 28 febr. 1833 i Berlin,
d. 4 jan. 1913, deltog i krigen 1866 och 1870–71
som officer vid generalstaben och var dess chef
1891–1905. Han utnämndes till generalfältmarskalk
1911. Sedan 1904 var han led. af preussiska
landtdagens första kammare. S. upptog och
utvecklade Moltkes grundsatser samt tillämpade
dem på krigföringen med nutidens massarméer. Han
nedlade sina strategiska åsikter i flera arbeten,
hvilka efter hans död samlats och utgetts af
preussiska generalstaben: Generalfeldmarschall graf
A. v. Schlieffen. Gesammelte schriften. Öfverraskande
nog godtog S. den sedermera af H. Friedjung
afslöjade W. Alters sensationella krigshistoriska
arbeten (se "Hist. tid-skr.", XXXV, 123–125, 1915).

^{C. O. N.}

Schliemann [ʃli-], Heinrich, tysk fornforskare,
f. 6 jan. 1822 i Mecklenburg-Schwerin, i staden Neu-Buckow,
där fadern var präst, d. 20 dec. 1890 i Neapel. Vid
fjorton års ålder måste han afbryta sina skolstudier
och taga anställning uti en handelsbod i staden
Fürstenberg. Sedan han 5 1/2 år stannat på denna
anspråkslösa plats, skadades han en dag i bröstet
vid ett försök att lyfta en alltför tung pjäs och
blef därigenom tvungen att lämna sin tjänst. I sin
förtviflan for han till Hamburg, där han i nov. 1841
lyckades bli kajutvakt på ett skepp, som skulle
segla till Venezuela. Skeppet kastades dock af en
storm mot ön Texel, och först efter stora faror kunde
besättningen komma i land. Utblottad på allt, hade
S. beslutit sig för att taga värfning som soldat,
men var nog lycklig att få en i början mycket
underordnad, plats på ett kontor i Amsterdam. Där
förstod han nu att an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>