Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlömilch, Oskar Xaver - Schlözer [Jlö'tser]. 1. August Ludwig von S 2. Kurd von S - Schmalensée [-se],Kurt von - Schmalkalden - Schmalkaldiska artiklarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matematik ha vunnit allmänt erkännande. Bland dem må
nämnas Geometrie des maasses (2 dlr, 1849–54; I,
7:e uppl. 1888; II, 6:e uppl. 1883), Kompendium der
höheren analysis (2 bd, 1853; I, 5:e uppl. 1881; II,
4:e uppl. 1895), Analytische geometrie des raumes
(1855; 6:e uppl. 1898), Handbuch der mathematik (2
bd, 1879-81; 2:a uppl. i 3 bd 1904) och Handbuch der
algebraischen analysis (1862; 6:e uppl. 1881). S. blef
led. af svenska Vet. akad. 1862.
Schlözer [slötser], 1. August Ludwig von S., tysk
lärd, f. 5 juli 1735 i Gagg-tatt, Württemberg,
d. 9 sept. 1809 i Göttingen, vistades från 1755 tre
år i Sverige dels som huslärare hos pastor Murray vid
Tyska församlingen i Stockholm, dels, vintern 1756-57,
som lärare i tyska i Uppsala, dels som korrespondent
på ett grosshandelskontor i Stockholm. Han tillegnade
sig fullkomligt svenska språket och utgaf Försök
til en allmän historia om handeln och skeppsfarten
(1758, af-handlande feniciernas handel; tysk
öfv. 1761). Efter en tids studier i Göttingen begaf
han sig 1761 till Petersburg, verkade som lärare,
blef fullt mäktig äfven ryska språket, studerade
källorna till Rysslands historia och blef 1765 led. af
akademien. 1767 lämnade han Petersburg och blef 1769
professor i Göttingen, där han föreläste i historia,
statsvetenskap och statistik, ett ämne, för hvilket
hans intresse väcktes under vistelsen i Sverige
genom det där nyss upprättade tabellverket, och han
var den förste, som närmare bestämde statistikens
begrepp och omfång. 1804 upphöjdes han i ryskt adligt
stånd. Bland S:s många arbeten må, utom det ofvan
anförda, nämnas Schwedische biographie enthal-tend
eine sammluna von lebensbeschreibungen be-ruhmter
schwedischer kriegs- und staatsmänner (2 bd, 1760,
1768), delvis bestående af öfversättnin-gar eller
sammandrag af förut tryckta biografier. De i arbetet
behandlade personerna äro A. L. Lewenhaupt (efter
Lewenhaupts i Boijes "Enväldets skadeliga påföljder
etc." införda berättelse), J. Gripenstierna,
B. Oxenstierna, E. Dahlbergh, R. von Aschenberg,
I. Cronström, S. von Otter, P. Brahe, M. Lagerström,
S. Rosenhane., H. Stake, M. Pal-bitzki och
K. D. Ehrenpreus. Han författade vidare Allgemeine
Nordische geschichte (1771j, Weltgeschichte nach
ihren haupttheilen im auszug und zusammenhange
(2 dlr, 1785-89; 2:a uppl. 1792-1801), där han
införde det nu allmänna bruket att räkna före och
efter Kristi födelse, och den lilla betydelsefulla
skriften Theorie der statistik (l h., 1804) samt
utgaf den s. k. Nestorskrönikan (slavonsk text, tysk
öfv. och kommentar, 5 dlr, 1802-09)a som väckte stort
uppseende. Han utgaf därjämte "A. L. S:s Briefwechsel
meist historischen und politischen inhalts" (10 bd,
177&-82) och dess fortsättning "A. L. S:s
staatsanzeigen" (18 bd, 1782-93), storverk inom
den tidens publicistik, som vunno utomordentlig
spridning. S. blef 1767 led. af sv. Vet. akad. - Hans
son Christian, f. 1774, d. 1831 som e. o. professor
i Bonn, utgaf en biografi öfver fadern (2 bd, 1828).
2. Kurd von S., den föregåendes sonson, diplomat,
historiker, f. 1822 i Lybeck, d. 1894 i Berlin,
blef 1871 tyskt sändebud i Washington och bilade som
preussiskt sändebud hos påfven 1882-92 "kulturkampen"
(se d. o.). Han författade Choiseul und seine zeit
(1849; 2:a uppl. 1857), Geschichte der deutschen
Ostseeländer (3 bd, 1850–53), Verfall und untergang der
Hansa (1853), Friedrich der grosse und Katharina II (1859) m. m.
Schmalensée [-se], Kurt von, ingenjör, f. 13 april
1848 i Ytterby, Göteborgs och Bohus län, aflade 1868
af gångsexamen vid dåv. Chal-mersska slöjdskolan,
hade 1869–81 anställning som ingenjör vid Bergsunds
mekaniska verkstad i Stockholm och var 1881–1916
chef för detta verkstadsbolags afdelning Finnboda
verkstad och varf, där han ledde bl. a. byggandet af
flera af flottans pansarfartyg m. m. 1904–16 var han
verkställande direktör i ofvannämnda bolag. S. innehar
viktiga uppdrag inom Nacka kommun och är sedan 1892
magistratsbesiktningsman för fartyg. Han var 1910–16
ordf. i Sveriges verkstadsförenings öfverstyrelse.
Schmalkalden, stad i preussiska reg.-omr. Kassel
(prov. Hessen-Nassau), på sydvästra sluttningen
af Thüringerwald, vid ån Schmalkalde (biflod
till Werra). 10,018 inv. (1910). Staden har många
sevärda byggnader, bland hvilka åtskilliga leda sitt
ursprung från medeltiden. Särskildt märkas slottet
Wilhelmsburg, en gotisk kyrka (byggd 1413–1509),
posthuset och det i gotisk stil uppförda rådhuset
(ombyggdt 1905), där Schmalkaldiska förbundet slöts
(1530) och Schmalkaldiska artiklarna framlades
(1537). Högre realskola, fackskola för klensmide
och stålindustri. Soolbad. Betydande industri,
bl. a. masugnar, tillverkning af smidesvaror,
järngjuteri, mekaniska verkstäder m. m. I närheten
järngrufvor och masugnar. S. är omgifvet af en dubbel
ringmur. Det var förr hufvudstad i herrskapet S.,
hvilket 1583 införlifvades med Hessen och 1866 med
Kurhessen af träddes till Preussen, i hvilket det
sedan dess utgjort en krets med namnet S. Monument
öfver Karl Wilhelm, kompositören af "Die wacht am
Rhein", som föddes och dog i S.
(J. F. N.)
Schmalkaldiska artiklarna, benämning på ett af Luther
författadt och af de mest bemärkte reformatoriske
teologerna i dec. 1536 underskrifvet aktstycke,
som framställer den evangeliska läran med skarp
polemik mot den romersk-katolska. Dessa artiklar,
hvilka skulle utgöra grundvalen för öfverläggningar
på det konsilium, som påfven Paul III sammankallat
till Mantua, förelades de protestantiska ständerna
vid deras möte i Schmalkalden i febr. 1537, men
framlades aldrig på konsiliet, enär ständerna afböjde
deltagande i detsamma. Först småningom blefvo Schmalkaldiska
artiklarna under striden mellan filippisterna och
de stränge lutheranerna upptagna som bekännelseskrift
och 1580 införda i konkordieboken som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
