Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schneider [Jnädär], Cathérine Jeanne Hortense - Schneider, norsk familj - Schneider [Jna'j-], Sascha (Alexander) - Schneider [Jna'j-], Camillo Kaarl - Schneider-Canet - Schneidewin [Jna'j-]. 1. Fridrich Wilhelm s 2. Max Paul Ernst Berthold S - Schnell, Betty, dansk skådespelerska. Se Hennings - Schneller, christian - Schnellklops - Schnepfenthal - Schnetz [Jnets], Jean Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsutställningens publik. Efter krigsutbrottet 1870
spelade hon Offenbachsroller i London och Petersburg,
men uppträdde från 1872 mera sällan, lämnade scenen
1881 och gifte sig, för att snart åter skiljas.
Schneider, norsk familj. 1. Jens Andreas S.,
pedagog, lokalhistoriker, f. 31 jan. 1847, var sedan
1900 lektor ("overlærer") i Skien och sedan 1904
därjämte föreståndare för stadens bibliotek och
1907–11 konservator vid museet för Grenlandfylke.
Han har utgett bl. a.
Molde og Romsdalen (1914–15),
Fra det gamle Skien (2 bd, 1914–15) och
Gammel bygdemaalsdigtning (1909).
2. Hans Jakob Sparre S., den föregåendes broder,
naturvetenskapsman, f. 11 febr. 1853 i Aasnes,
sedan 1877 konservator vid Tromsö museum,
har särskildt i "Tromsö museums aarshefter" och
i facktidskrifter offentliggjort ett stort antal
mest entomologiska uppsatser. Han är ledamot af
Videnskapsselskapet i Kristiania (1881).
3. Andreas S., de föregåendes broder,
keramiker, f. 29 juli 1861 på Nes järnverk,
debuterade som målare 1884, men har sedan
1895 öfvervägande sysslat med keramiska arbeten,
för hvilka han 1896 uppsatte egen verkstad
i villasamhället Slemdal nära Kristiania. S.
har varit banbrytare för keramikens konst i Norge
och är representerad i de nordiska ländernas
flesta konstindustrimuseer. Sedan 1912
arbetar han äfven för Ekersunds fajansfabrik.
1–3. K. V. H.
Schneider [ʃna’]-], Sascha (Alexander), tysk målare,
f. 21 sept. 1870 i Petersburg af tyska föräldrar,
kom i sin barndom till Zürich och sedan till Dresden,
blef där elev af L. Gey och påverkades af dennes
fantastiska riktning. S. studerade vid akademien
i Dresden 1889–92, gjorde sig sedan 1894 bemärkt
genom stora kartongteckningar med ämnen sådana som
Kristus i dödsriket,
Judas på flykt,
Mörkrets triumf,
Mammons slafvar,
Anarkisten.
Han har sedan utfört monumentala målningar i kyrkor
(Yttersta domen,
Uppståndelsen i Meissen),
i teatrar (Köln, Weimar), i universitetet i Jena,
i villor i Florens m. fl. samt filosoferande
symbolistiska kompositioner med ganska ansträngdt
sensationssökande innehåll (bl. a. Striden om
sanningen, tio sammanställda målningar, utst.
1903). S. har egnat sig äfven åt skulptur, etsning
och bokutstyrsel. Han var professor vid akademien
i Weimar 1904–08; sedan dess har han mestadels
vistats i Italien.
G–g N.
Schneider [ʃnaj’]-], Camillo Karl, tysk botanist
och skriftställare, f. 7 april 1876 i Gröppendorf
vid Oschatz, Sachsen, är produktiv författare
inom sin vetenskap med företräde för dendrologi
och trädgårdskonst. Han har genomrest Kaukasus,
Balkanbergen och sydvästra Kinas bergstrakter.
Af hans böcker förtjäna främst att nämnas
Dendrologische winterstudien (1903),
Illustriertes handwörterbuch der botanik (1905),
lllustriertes handbuch der laubholzkunde (2 bd, 1906, 1912) och
Landschaftliche gartengestaltung (1907).
S. innehar generalsekreterarbefattningen i
österrikiska dendrologiska sällskapet.
C. Lmn.
Schneider-Canet [ʃnädär kanä], firmanamnet å
den artillerimateriel, som utgår från de under
Schneider & c:o lydande verkstäderna i Le Havre och
Le Creusot. Mest känd är Schneider-Canets
fältartillerimateriel, vid hvilken ett vidsträckt
bruk gjorts af hydropneumatisk rekylhämning,
under det att så godt som alla öfriga vapenfirmor
föredragit hydraulik med fjädrar. Typisk
för det förra systemet var den franska 1897
antagna fältkanonen, hvilken verkat banbrytande
på artillerimaterielens område (se Lavettage,
sp. 1425). Schneider-Canets fältartillerimateriel
har varit den svåraste konkurrenten till Kruppska
materielen samt efter täflan med denna blifvit
antagen i Spanien, Portugal, Bulgarien, Serbien,
Grekland och delvis i Ryssland. Jfr Creusot,
Rekylhämningsmedel och Schneider, Jos. Eug.
G. af Wdt.
Schneidewin [ʃna’j-]. 1. Friedrich Wilhelm S.,
tysk filolog, f. 1810, d. 1856, blef 1833 lärare
vid gymnasiet i Braunschweig, 1837 e. o. professor
och 1842 ord. professor i Göttingen. S. utgaf
bl. a. Delectus poeseos græcorum etc. (1838–39),
uppl. af Sofokles, Babrios, Aischylos’ Agamemnon
o. s. v. Med v. Leutsch utarbetade S. bd 1 af "Corpus
paroemiographorum" (2 bd, 1839, 1851) samt uppsatte
1846 den bekanta filologiska tidskriften "Philologus".
2. Max Paul Ernst Berthold S., den föregåendes son,
tysk filolog och filosof, f. 1843 i Göttingen,
1887–1911 gymnasieprofessor i Hameln, har utgett
flera arbeten inom klassisk filologi, politiska och
litteraturhistoriska skrifter samt filosofiska arbeten,
Drei populärphilosophische essays (1883),
Der Wundt-Sommersche streit (1887),
Das goldene A B C der philosophie (tills. med Steudel, 1891),
Offener brief an E. v. Hartmann (1892),
Die unendlichkeit det welt (1900) m. fl.
Han ansluter sig i viss mån till Hartmanns ståndpunkt.
Oändligheten fattar han som en subjektiv förståndsteori,
grundad på det ständigt möjliga fortskridandet i tänkandet.
1. J. C. 2. S–e.
Schnell, Betty, dansk skådespelerska. Se Hennings.
Schneller, Christian, tyrolsk skriftställare, f. 1831
i Holzgau, d. 1908, 1869–98 skolinspektör i Innsbruck,
utgaf diktsamlingen
Aus den tiroler bergen (1857),
Am Alpsee (1860),
Jenseits des Brenners (1864) och
Eldorado (1871) samt
Die romanischen volksmundarten in Südtirol (1870),
Skizzen und kulturbilder aus Tirol (1877) m. m.
Schnellklops (af ty. schnell, snabbt, och klops,
se Kalops), kokk., en maträtt, som utgöres af
en skifva stekt oxkött med ett slags gräddsås på.
Schnepfenthal, gods i hertigdömet Sachsen-Koburg och
Gotha i närheten af Waltershausen, ryktbart genom
den filantropiska uppfostringsanstalt, som Salzmann
(se d. o.) där grundlade 1784 och som ännu (1916)
eger bestånd.
S–e.
Schnetz [ʃnets], Jean Victor, fransk målare af
schweizisk härkomst, f. 1787 i Versailles, d. 1870
i Paris, var elev af David, Regnault, Gros och Gérard
och blef en af de konstnärer, som sökte en medelväg
mellan nyklassicism och romantik. Han målade italienska
folklifsbilder i stort format och äfven historiska ämnen
(Paris’ försvar mot normanderna 885, i Versailles).
Spåkvinna spår påfven Sixtus V (1824) och
Bönder framför madonnabilden (1831)
representera hans konst i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
