Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schröder, Friedrich Ulrich Ludewig - Schröder, Antoinette Sophie - Schröder, Ludvig - Schröder, Hans Fredrik Ludvig - Schröder, richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1185
Schröder
1186
genom öfversättningar och bearbetningar af
företrädesvis engelska original. Det var t. ex. hans
förtjänst, att Shakspere infördes på tyska scenen,
1776. Med undantag af en kortare tid, då han under
omätligt bifall gjorde en konstresa och därefter gaf
gästroller i Wien, förestod S. Hamburgteatern till
1798, då han drog sig tillbaka till privatlifvet. 1811
öfvertog han åter ledningen af teatern. Hans
Dramatische werke, med inledning af Tieck, utgåfvos
af Biilow (4 bd, 1831). Biografier öfver S. ha
skrifvits af F. L. W. Meyer, "F. L. S., beitrag zur
kunde des men-schen und kiinstlers" (1819), Brunier,
"F. L. S." (1864), och Litzmann, "S. und Getter"
(1887), "F. L. S." (2 bd, 1890-94) och "Der grosse
S." (1904).
Schröder, Antoinette Sophie, född B ii r-g e r,
tysk tragisk skådespelerska, f. 23 febr. 1781 i
Paderborn, d. 25 febr. 1868 i München, debuterade
vid tolf års ålder som subrett i Petersburg och
spelade sedermera i Reval, där hon 1795 gifte sig
med teaterdirektören Stollmers, samt vid hof-teatern
i Wien och i Breslau, alltjämt naiva roller. 1801
mottog hon engagemang i Hamburg och skaffade sig där
som tragisk skådespelerska ett lysande namn. 1804
gifte hon sig med tenorsångaren Fr. Schröder. Då
Davout ämnade deportera henne till Frankrike 1813,
flydde hon från Hamburg, gjorde sedan en konstresa
med storartad framgång och blef slutligen, efter ett
långvarigare gästspel i Prag, engagerad vid hofteatern
i Wien. Efter sin andre mans död (1818) gifte hon
sig 1825 med skådespelaren Kunst, men skilde sig inom
kort från honom. Med åtskilliga afbrott, hvarunder hon
bl. a. spelade i München, var hon engagerad i Wien
till 1840, då hon med pension afgick från teatern. Fru
S. var en af de första sceniska konstnärer, som i
motsats till Ifflandska skolans realism bemödade sig
om ett mer idealistiskt spelsätt (i roller som lady
Macbeth, Sapfo, Isabella i "Braut von Messina"). Se
biogr, af Ph. Schmidt (1870). - Om hennes dotter
Wilhelmine se S c h r ö de r- D e vrien t, sp. .1187.
Schröder, Ludvig, dansk folkhögskoleföreståndare,
f. 19 jan. 1836, d. 8 febr. 1908, teol. kandidat 1860,
slöt sig tidigt till grundtvigianismen samt blef
namnkunnig bland dess yngre anhängare och en grundlig
kännare af Grundt-vigs tankegång och skrifter,
en trofast förkämpe för hans grundsatser om frihet
i kyrka och skola. 1862 öfvertog han ledningen af
Röddings folkhögskola i Nord-Slesvig och flyttade
den 1865 till Askov på gränsen mellan Jylland och
Sles-vig. Under hans ledning blef denna skola en af de
yppersta och mest berömda folkhögskolorna i Danmark,
ja efter 1878, då dess undervisning utvidgades,
själfva brännpunkten för folkhögskolorna i hela
Norden. Också blef S. själf läromästare för en stor
del senare högskole-
män, hvarjämte han underhöll nära förbindelser med de
svenske och norske folkhögskolelärarna. På Askov lades
stor vikt vid svensk gymnastik, som därifrån spred sig
öfver hela landet, och där infördes samundervisning
för män och kvinnor; där utbildades dessutom
präster för de danska kyrkorna i Nord-Amerika och
missionärer till Indien, hvarjämte många slesvigare i
Askov fingo sin utbildning. Äfven utanför högskolan
deltog S. verksamt i Danmarks offentliga lif: han
var 1880 stiftare af och senare en af de styrande
i Dansk skolefor-ening, 1895 initiativtagare till
de nordiska skol-mötena på Askov, landstingsman
1887-90, led. af Hedeselskabet 1891 och sedan 1894
dess styrelseled., medlem af kyrkoutskottet 1904-07
m. m. Han var äfven en mycket flitig och produktiv
författare. Utom artiklar i "Höjskolebladet" (sedan
1876) och i de tidskrifter, som han eljest var med om
att ge ut ("Nordisk maanedsskrift" 1871-83, "Historisk
maanedsskrift" 1883-88 och "Dan-skeren" 1889-94) utgaf
han följande större skrifter: Ludvig Helveg (1884),
Ewald og Baggesen (s. å.), Danmarks hjcelpekilder og
nceringsveje (2 bd, 1894-97), N. F. S. Grundtvigs
levned (1900; sv. öfv. s. å.) och Den nordiske
folkehöjskole (2 bd, 1904-05). Dessutom böra nämnas
biografier öfver Ernst Trier, K. Flor och E. Dalgas
samt hans öfversikt Det danske hedeselskab 1866-91
(1892). - S:s hustru Charlotte Wagner, f. 1842,
d. 1904, var en förstående, utmärkt med-hjälparinna
i all hans gärning och särskildt framstående som
husmor på folkhögskolan. - Magen Jakob Appel, f. 1866,
ecklesiastikminister 1910-13, blef S:s efterträdare. -
Se H. Begtrup, "L. S." (i "Nord. tidskr."-1908).
E. Ebg.
Schröder, Hans Fredrik Ludvig, norsk pedagog,
teaterlsdare, f. 19 juli 1836 i Tönsberg, d. 16
dec. 1902 i Kristiania, filologie kandidat
("kand. måg.") 1858, var 1866-74 egare af och
föreståndare för egen högre skola i Kristiania
och 1879-99 chef för Norges hufvudscen, Kristiania
teater. Trots stark opposition, ej minst därför att
han icke delade den naturalistiska konstuppfattning,
som kom till uttryck i 1880-talets norska dramatik,
lyckades han sätta teatern ekonomiskt lika väl som
konstnärligt på rätt köl, och han rekryterade den
med unga, friska talanger, som kommo den nya, 1899
öppnade Nationalteatern till godo. I "Aftenposten"
1900 offentliggjorde S. Erindringer /ra mit teaterliv.
K. V. H.
Schröder, Richard, tysk rättslärd, f. 19 juni
1838 i Treptow, Pommern, blef 1861 juris doktor,
1863 privatdocent i Bonn samt 1866 e. o. och
1870 ord. professor där, innehade sedan juridiska
lärostolar i Wiirzburg, Strassburg och Göttingen
samt är sedan 1888 professor i tysk privaträtt
m. m. i Heidelberg. S. har förvärfvat ansedt namn
som författare, särskildt på den äktenskapliga
förmögenhetsrättens område, där han skrifvit
bl. a. Geschichte des ehelichen guterrechts in
Deutschland (I, II, 1863-74) och Das eheliche
giiterrecht nach dem burgerlichen gesetzbuche
(1896; 3:e uppl. 1900) och af rättshistoriska
arbeten (framför allt Lehrbuch der deutschen
rechts-geschichte, 1889, 5:e uppl. 1907), som
utgifvare af 3 bd af J. Grimms "Weisthiimer"
och som med-redaktör för rätLvetenskapliga
tidskrifter. C. G. Bj.
Tryckt den 15/s 16 Ord, som saknas under Sch-,
torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. 24 b. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
