Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1261-1262 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweiz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Reuss. Rhônes område (18,5 proc.) ligger i v., Pos
(10 proc.), till hvilket Ticino hör, i s. Till
Donaus område hör Engadindalen (4 proc.), till
Adiges Münsterdalen (0,5 proc.), båda belägna i
sydöstra delen af kantonen Graubünden. De flesta
större floder uppstå af glaciärer och bilda i sitt
öfre lopp fall och forsar, som kommit industrien
till godo; med undantag af Rhen (mellan Stein och
Schaffhausen) äro äfven de största farbara endast
med båtar och flottar till följd af sitt snabba
lopp och många grusbankar. Däremot erbjuda de många
sjöarna goda vattenvägar. De största sjöarna äro
i Rhens flodområde Bodensjön (174,7 kvkm. i S.),
Neuchâtel-, Biel- och Murtensjöarna, Brienz- och
Thunsjöarna, Vierwaldstätter- och Zugsjöarna, Walen-
och Zürichsjöarna, i Rhônes flodområde Genèvesjön
(343,7 kvkm. i S.), i Pos Lago maggiore (42 kvkm.) och
Lago di Lugano (30,86 kvkm. i S.). Kanalerna,
som icke äro många, tjäna mest till reglering af
flodloppen och till torrläggning; de viktigaste
äro Linthkanalen mellan Walen- och Zürichsjöarna,
Aarkanalen, som leder Bielsjön till Aar, samt Rhônes
och Rhens korrektionskanaler.

Klimat. S. eger alla klimatets grader från den
varma tempererade till den kalla zonen; ofta
finnas de tväraste motsatser tätt bredvid och öfver
hvarandra. De varmaste trakterna äro lågländerna på
södra sidan af Alperna ned mot Podalen (årsmedium
11°–13° C), nedre Valais och norra stranden af
Genèvesjön (omkr. 10°); på högslätten är årsmediet
7°–10°, på Alperna sjunker det på 2,000 m. höjd till
0°. Nederbördsmängden, som på högslätten utgör 800
till 1,100 mm., stiger i Alperna på sina ställen
till mer än 2,000 mm. Juras klimat är något kallare
än alptrakternas på

Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3. Fig. 4. Fig. 5. Schweiziska folkdräkter från kantonerna Bern (fig. 1), Schaffhausen (fig. 2), Schwyz (fig. 3), Zug (fig. 4) och Appenzell (fig. 5).

samma höjd. Flöden, förorsakade af rik nederbörd, ha
ofta varit förhärjande, och stora jordskred ha blifvit
följden. I det hela är S:s klimat mycket hälsosamt,
särskildt är alpluften ren och stärkande. Därför
ha alpkurorterna ett stadgadt anseende, och några
milda, för skarpa vindar skyddade platser (Gersau,
Montreux, Lugano) lämpa sig för vistelse höst och
vinter. Berömda vinterkurorter för
bröstsjuka äro de höga alpdalarna vid Davos, Arosa,
Öfre Engadin och Urseren. De flesta kurorterna
ligga i Bern, Graubünden, Vaud, S:t Gallen och
Appenzell. Den märkligaste lokala vinden är föhn
(se d. o.). För växt- och djurvärld hänvisas till
Alperna, sp. 700, hvarvid må märkas, att stenbocken
är för länge sedan utrotad i S. och att lammgamen
sannolikt delat samma öde.

Befolkning. S. hade 1 dec. 1910 en rättslig befolkning
af 3,753,293 pers. (1,033 kvinnor mot 1,000 män),
hvaraf 552,011 utlänningar (219,530 tyskar, 202,809
italienare, 63,695 fransmän, 40,004 österrikare
och ungrare, 4,118 från Storbritannien och Irland,
1,704 från Förenta staterna och 312 svenskar
o. s. v.). Utlänningarnas antal har ökats från 3
proc. 1850 till 11,6 proc. 1900 och 14,7 proc. 1910,
medan hela befolkningen på samma tid vuxit med
56,7 proc. I landtdistrikten är tillväxtprocenten
stationär, medan i de rena jordbruksområdena en
betydlig minskning ger sig till känna. Men de stora
städerna ha alla ökats högst betydligt det sista
årtiondet: Zürich från 150,703 till 188,930, Basel
från 109,161 till 135,163, Genève från 104,796
till 125,550; Bern från 64,227 till 85,095 och
Lausanne från 46,732 till 64,142. – Den transmarina
utvandringen räknade 1877 blott 1,691 pers., men steg
1883 till 13,502 (hittills uppnådt maximum). Därefter
föll antalet jämnt till 1899 (2,493 pers.), men
har sedan åter stigit och har de senare åren varit
5–6 tusen. Omkr. 89 proc. gå till Förenta staterna,
omkr. 6 proc. till Argentina (hufvudsakligen från
de fransktalande kantonerna). – Med afseende på
religion utgjorde protestanterna 59,3 proc. 1850,
57,8 proc. 1900 och 56 proc. 1910 och katolikerna
resp. 40,6, 41,6 och 42,5 proc.,
medan judarna 1910 voro 18,462 (0,5 proc.) samt andra
eller med okänd konfession voro 33,479. Protestanterna
bilda majoritet i 12 kantoner och gjorde så äfven
1850, utom att Genève då hade en protestantisk
majoritet. – Med afseende på de allmännast
talade språken företer S. en brokig tafla. Enligt
författningarna 1848 och 1874 äro tyska, franska och
italienska erkända som "nationella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>