Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schöldström, Birger Fredrik - Schöll (Schoell), Maximilian Samson Friedrich - Schöll, Gustav Adolf - Schömann, Georg Friedrich - Schön, Martin, tysk målare. Se Schongauer - Schön, Heinrich Theodor von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skuggor (1883), Bakom fäld ridå (1888), I
kikaren (1890), I tittskåpet (1891), ”Hög och sann
konstnärlig anda” (1892), Brokiga bilder (s. å.),
Mörkt och ljust (1893), Zigzag (1895), Damer och
knektar (1902), Svenskarne under Danebrogen 1848–1850
(1903), Vid pulpeten n:r 14 (1908),
öfversatte åtskilliga af Petöfis dikter, meddelade i
Harposlag och svärdsklang (1888), samt skref
lefnadsteckningar öfver J. G. Schultz (1884), M.
Cramær (1885) och K. Wetterhoff (1889), i
sammanhang med upplagor af deras skrifter, samt
öfver E. Flygare-Carlén (1888).
Schöll (Schoell), Maximilian Samson
Friedrich, tysk-fransk litteraturhistoriker och
historiker, f. 1766 i Harskirchen i Nassau-Saarbrücken,
d. 1833 i Paris, studerade juridik i Strassburg,
var sedermera under en kortare tid redaktör för
en tidning i Posen och öfvertog 1796 i Basel ledningen
af en bokhandel och ett tryckeri. 1803 fick han anställning
vid preussiska legationen i Paris, där han avancerade till
legationsråd, och 1819 utnämndes han till föredragande
råd i preussiska utrikesministeriet. Under sin
diplomatiska bana åtföljde han statskansleren
furst Hardenberg till flera kongresser, bl. a. i
Wien. S. utgaf Histoire abrégée de la littérature
grecque (1813; 2:a uppl. 1824), Recueil des pièces
officielles destinées à détromper les français sur les
événements qui se sont passés depuis quelques années
(9 bd, 1814–16), hvari han upplyste fransmännen om
åtskilliga historiska fakta af nyare datum, hvilka
den kejserliga polisen undanhållit dem, Histoire de
la littérature romaine (1815), Recueil des pièces
relatives au congrès de Vienne (6 bd, 1816–18),
Histoire abrégée des traités de paix (15 bd,
1817–18), Archives politiques ou diplomatiques (3 bd,
1818–19), Tableau des révolutions de l’Europe (1823,
förf. af M. Koch, men efter hans död med förbättringar
och tillökningar utgifven af S.; "Historisk tafla
öfver Europas statshvälfningar", 3 bd, 1825–32),
vidare det berömda verket Cours d’histoire des états
européens depuis la chute de l’empire romain jusqu’en
1789 (46 bd, 1830–36) m. m. Se biogr. af Pihan de la
Forest (1834).
Schöll, Gustav Adolf, tysk litteraturhistoriker
och estetiker, f. 1805 i Brunn, d. 1882 i Weimar,
blef 1835 lektor vid konstakademien i Berlin,
1842 professor i arkeologi i Halle, 1843 direktor
för konstanstalterna och 1860 överbibliotekarie
i Weimar. S. utgaf åtskilliga innehållsrika
litteraturhistoriska uppsatser, till större delen
samlade i Goethe in hauptzügen seines lebens und
wirkens (1882) och Aufsätze zur klassischen litteratur
alter und neuerer zeit (1884), bland hvilka särskildt
märkas afhandlingar om Sofokles och om grekernas
dramatiska diktning. Han offentliggjorde dessutom
förträffliga bidrag till Goethe-litteraturen: "Briefe
und aufsätze von Goethe aus den jahren 1766–86"
(1846), "Göthes briefe an frau von Stein" (1848–51)
och "Karl-August-büchlein" (1857). Vidare utgaf
han Weimars denkwürdigkeiten einst und jetzt (1847),
öfversättningar af Sofokles’ sorgespel, Herodotos’
historia m. m. – Hans söner äro Rudolf S., f. 1844,
d. 1893, professor i klassisk filologi i München, och
Friedrich S., f. 1850, professor i klassisk filologi
i Heidelberg, som utom fackskrifter författat en
biografi öfver sin fader
(1883) och gett ut Nietzsches brefväxling med Erwin Rohde (1902).
Schömann, Georg Friedrich, tysk hellenist,
f. 1793 i Stralsund, d. 1879, utnämndes 1826 till
professor i Greifswald, där han sedan äfven erhöll
befattning som bibliotekarie, och blef 1853 geheime
regeringsråd. S. utgaf några grundligt och klart
skrifna arbeten om det attiska domstolsväsendet: De
comitiis atheniensium (1819), Der attische prozess
(1824, tills. med M. H. E. Meier) och Antiquitates
juris publici græcorum (1838). Hans förnämsta
verk är Griechische altertümer (2 bd, 1850–59; 3:e
uppl. 1871–73). Vidare märkas kommenterade upplagor af
grekiska författare: Isaios, Plutarchos, Aischylos och
Herodotos samt af romaren Cicero. Af hans grammatiska
arbeten må nämnas Die lehre von den redeteilen nach
den alten (1862). Ett urval af hans smärre skrifter
(Opuscula academica) utgafs i 4 bd 1856–71.
(J. C.)
Schön, Martin, tysk målare. Se Schongauer.
Schön, Heinrich Theodor von, preussisk
statsman, f. 20 jan. 1773 i Schreitlaucken i
reg.-omr. Gumbinnen, Ostpreussen, d. 23 juli 1856,
inträdde 1793 i preussisk statstjänst. Under en
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
