Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sederholm, svensk-finsk släkt - Sederoman. Se Roman, sp. 690 - Sedes - Sedes apostolica - Sedgemoor - Sedgley - Sedgwick [se'dJwik], 1. Adam S 2, Adam S - Sedgwick [se'dJwik], Catherine Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1419
Sederoman-Sedgwick
1420
geologiskt kartlagdt och landets tillgångar
till praktiskt användbara bergarter,
malmer m. m. undersökta. I ett stort antal
kartbladsbeskrifnin-gar och officiella rapporter
har S. redogjort för dessa resultat. S:s geologiska
verksamhet å tjänstens vägnar har till väsentlig
grad bestämt äfven hans forskningsriktning. Å ena
sidan har han mera än någon äldre eller samtida
geolog bidragit till klargörandet af Finlands
geologi och den ställning Finlands geologiska
bildningar intaga till motsvarande formationer i
andra delar af Fennoskandia samt visat på viktiga
relationer mellan Finlands geografiska förhållanden
och dess geologiska byggnad. Många afhandlingar
däröfver har han offentliggjort i in- och utländska
tidskrifter. Sammanfattande redogörelser däröfver ingå
i "Atlas öfver Finland" (1910), i hvars redaktion
S. f. ö. äfven i andra delar tog en mycket verksam
del. Å andra sidan har beskaffenheten af Finlands
berggrund fört S. till ett alltmer fördjupadt studium
af det s. k. urberget och dess uppkomst. Han har vid
tolkningen af detsamma utgått från en aktualistisk
synpunkt, d. v. s. påvisat, att urberget från början
icke bildats under exceptionella förhållanden, utan
att man i dess bergarter, trots en långt gången
metamorfos, kan igenkänna formationer af samma
art som i de yngre systemen (se t. ex. afh. Uber
archäische ergussgesteine aus siidwestlichem Finnland,
1893, och Vber eine archäische sediment-formation
im siidwestlichen Finnland, 1900). Därefter har
S. genom petrografiska studier af bergarterna,
sådana de nu te sig, lämnat viktiga bidrag till
förståelse af metamorfosens gång och slutligen
genom studiet af "migmatiterna", d. v. s. de
intima sammanväfningarna af gnejs och granit, som
äro så vanliga i klipporna i Finland och andra
urbergsområden, sökt visa, att gnejsbildningen
och granitiseringem berott därpå, att sådana delar
af jordskorpan varit nedpressade till stort djup
och därvid under inverkan af den höga temperaturen
blifvit mer eller mindre fullständigt omsmälta och
indränkta med granit (se den grundläggande afh. Om
granit och gnejs, 1907, och flera efterföljande
uppsatser). Genom dessa undersökningar har
S. blifvit en af de ledande vetenskapsmännen
på urbergsforskningens område. S. kallades till
led. af Finska vetenskapssocieteten 1904 och af
sv. Vet. akad. 1914. Han deltog i landtdagen 1905-06
som medlem af borgarståndet.
5. Edvard S., sonson till den i släktöfver-sikten
nämnde Alexander Magnus S., läkare, f. l april
1857 i Kila, Södermanland, blef student i Uppsala
1875, med. licentiat 1886 samt med. doktor 1892 på
grund af en afh. Om den elastiska väfnaden i huden
hos medelålders och äldre personer. 1893-1914
var S. docent i dermatologi och syfilidologi
vid Karolinska institutet, tjänstgjorde
vid Medicinalstyrelsen från 1887 och blef där
medicinalråd 1909. I sina skrifter har S.
bl. a. meddelat undersökningar om spetälskans
förekomst i Sverige.
6. Gustaf Eobert S., den föregåendes
broder, landtbrukare, f. 7 april 1868 i Nyköping,
student där 1886, utexaminerades från Ultuna
landtbruksinstitut 1889, var 1894-1904 förvaltare
vid och är från sistnämnda år arrendator af Ålberga
i Södermanland. S. är en af de mest verksamme
jordbrukarna i sitt län och har, bl. a. som led. af
dess hushållningssällskaps förvaltningsutskott
sedan 1901, styrelseledamot af de sörmländske
landt-männens centralförening sedan 1905 och led. af
Landtbruksakad. sedan 1906, deltagit i organiserandet
och utvecklandet af såväl Södermanlands som hela
landets jordbruksväsen. Han utsågs 1915 till led. af
statens varuförmedlingsbyrå.
1. M. G. S. 2. T. C. 3. A. H. 4. W. R-y. 5. R. T-dt.
Sederoman. Se Roman, sp. 690.
Sedés (af lat. sefdecim, sexton), bokformat, som
uppstår därigenom, att tryckarket vikes i sexton blad
(trettiotvå trycksidor).
Sedes apostölica, lat., "det apostoliska sätet",
påfvestolen.
Sedgemoor [seMjmöa], hed i engelska grefsk. Somerset,
s. ö. om Bridgwater. 6 juli 1685 blef där
tronpretendenten hertigen af Monmouth slagen
af Jakob II :s trupper under lord Fe-versham.
(J. F. N.)
Sedgley [seMjli], municipalsamhälle
(urban di-strict) i engelska
grefsk. Stafford, nära Wolver-hampton. 16,527
inv. (1911). Stenkols- och järn-malmsgrufvor.
(J- F. N.)
Sedgwick [seMjönk]. 1. Adam S., engelsk geolog,
f. 1785, d. 1873, blef 1818 professor i geologi
i Cambridge. S. är författare till en mängd
viktiga geologiska arbeten, särskildt rörande
de kambrisk-siluriska och devoniska systemen i
England. Därigenom invecklades han i en långvarig
strid med Murchison, under hvilken det lyckades denne
senare att så godt som undantränga hans klassifikation
och ställa hans förtjänster i skuggan. Eftervärlden
har dock rätt uppskattat S:s säkra blick och stora
klassifikationstalang, och hans lärjungar ha gjort
allt för att få hans ursprungliga klassifikation
erkänd.
2. Adam S., af samma släkt som den föregående,
zoolog, f. 1855, d. 1913, vardt 1907 professor i
zoologi och jämförande anatomi i Cambridge
och 1909 professor i zoologi vid Imperial college of
science and technology i London. Han utförde viktiga
undersökningar rörande ryggradsdjurens anatomi och
embryologi. Af stor betydelse äro hans grundliga
forskningar öfver Peripatus (se Prototracheata),
hvilka han nedlagt i ett stort antal skrifter.
Hans handbok A students textbook of zoology (3
dlr, 1905) används ock vid de svenska högskolorna.
1. B. L-n.* 2. L-e.
Sedgwick [se’djwik], Catherine Ma-r i e,
nordamerikansk författarinna, f. 1789 i Stockbridge,
Massachusetts, d. 1867 i Roxbury, var under
ett femtiotal år föreståndarinna för en berömd
flickskola i Stockbridge. Hon utgaf 1822 en samling
skildringar från puritanernas lif, A New England tale
(ny uppl. 1852), som gaf upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
