Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seghet - Seghärdning - Segla - Seglare - Seglarförbundet. Se Svenska seglarförbundet - Seglarna - Seglation - Seglationsrätt. Se Bottniska handelstvånget - Seglet, bot. Se Fjärilslik blomkrona - Segling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1453
Seghärdning-Segling
1454
ligt uttänja sig, utan att gå sönder. Dess
motsats är sprödhet. Temperaturen spelar därvid
icke sällan en särdeles viktig roll. Sålunda är
glas vid vanlig temperatur mycket sprödt, men
däremot upphettadt till smältpunkten ett ganska
segt ämne. Begreppet seghet sammanfaller i det
närmaste med tänjbarhet (se Hållfasthet). Ordet
används äfven om flytande eller halfflytande
ämnen, när de låta utdraga sig i långa trådar.
R. R.»
Seghärdning (eng. toughening), metall., det särskilda
slags härdning af stål (götmetall), som består
i materialets upphettning till en temperatur af
850°-900° C. med därpå följande hastig afkyl-ning i
olja eller vatten samt en återupphettning till en
värmegrad af mellan 500° och 700° C. Seghärdning
skiljer sig från vanlig härdning egentligen
endast genom anlöpningstemperaturen. Metoden, som
i Sverige särskildt studerats af J. A. Brinell
(se "Jernkontorets Annaler", 1905), afser att
göra materialet både segt och hårdt samt används
mest för medelhårda och mjuka stålsorter. Med stor
fördel har seghärdning kommit till användning för
järnvägsmateriel, såsom axlar, hjul-ringar, fjädrar,
dragkrokar och skenor. Jfr Härd-
ning.
G. H-r.
Segla, sjöv. S. bidevind. Se Bidevind.
- S. efter landkänning. Se Navigation,
sp. 633. - S. fördevind. Se Fördevin d. - S.
för lösa boliner. Se Lösa boliner. - S. för
trekant. Se Svikta.
- S. rumskots. Se Fördevind. Seglare, sjöv.,
ett fartyg under segling. - Båtseglare, en person
kunnig i båtsegling; den, som förstår att sköta ett
större fartyg, kallas däremot "manövrist" (fartygs-).
R- N.*
Seglarförbundet. Se Svenska seglarför-bundet.
Seglarna, Cypselidce, zool., en till
ordn. Cyp-selomorphce bland fåglarna hörande familj,
som
Mursvala (Cypselus apus).
utmärkes genom kort, plattad näbb samt fria tår,
som äro försedda med hoptryckta, hvassa och krökta
klor. Vingarna ha mycket långa handpennor, men
ovanligt korta armpennor. Till Sveriges fauna hör
blott en enda art, nämligen mursvalan 1. tornsvalan,
Cypselus apus (se fig.), svart-aktigt gråbrun
med hvitaktig fläck på strupen. Afvikande från
förhållandet hos andra fåglar ha tredje och
fjärde tårna endast 3 leder hvardera; alla tår
äro riktade framåt. Tornsvalan anländer till
Sverige, där den anträffas öfver hela landet, i
maj och flyttar bort redan i slutet af aug. eller
början af sept. I flygförmåga utomordentligt
starkt utbildad, öfverträffar den i detta
afseende t. o. m. svalorna. På marken sätter
den sig aldrig. Den har gärna sitt tillhåll i
gamla byggnader, kyrktorn o. d. samt lefver af
insekter, hvilka den fångar i flykten. Nära
besläktad med tornsvalan är klippseglaren
(C. melba), som tillhör Medelhafsländerna.
L-e.
Seglation, segling. - Seglationsord-n i n g,
förordning, som - hufvudsakligen för tullens kontroll
- bestämmer vissa föreskrifter för fartygens lossning
och lastning, angörande af hamnar m. m. Den första
seglationsordningen utfärdades 1636, den sista
1843. I tullstadgan af 1860 bestämdes, att denna sista
seglationsordning skulle upphöra att gälla samt dess
föreskrifter i stället ingå i tullstadgan. I och för
skydd af kanalbankar, broar, kajer o. d. ha dock såväl
Göta kanals som enskilda kanal- och hamnbolag utfärdat
lokala seglationsordningar eller reglementen, hvilka
den, som trafikerar farlederna, måste efterkomma. -
Om l a n d t m a n n a s e g l a t i o n se d. o. L. H.*
Seglationsrätt. Se Bottniska handelstvånget.
Seglet, bot. Se Fjärilslik blomkrona.
Segling är den gemensamma benämningen på olika sätt
att genom vindens tryck framdrifva en farkost eller
färdas från en punkt till en annan samt sker medelst
anbringandet af vindens tryck antingen mot af master
uppburna segel å farkost i vatten (segling med fartyg)
eller på is (isjakt-segling), medelst vindtryck mot
segel, som uppbäras af den seglande i egen person
(skridskosegling, segling på skidor o. d.) eller
medelst vindens tryck mot en i luften fritt sväfvande
ballong (luftsegling).
Seglingen är, när den icke inskränker sig till ett
enbart drifvande med vinden, en manöver med segel
och farkost, så att seglen intaga den gynnsammaste
ställningen i och för vindens användning som drifkraft
att förflytta farkosten mot ett gifvet mål. Ett med
lämpliga segel försedt och väl afvägdt fartyg kan
på så sätt förflyttas i hvilken riktning som helst,
utom rakt mot vinden, intill 4 streck från vindögat
(det håll, hvarifrån vinden blåser). Segelfartyg
finnas af otaliga slag, indelade i olika klasser
och typer, och segling kan ske med fartyg af alla
möjliga storlekar, från modellyachten, kanoten, ekan
och snipan till segellinjeskeppet, fregatten och det
sjumastade slätskonertskeppet. Man skiljer på segling
i båt och segling med större fartyg, förutom segling
på is (se I s s e g l i n g med fig.) och segling
med friballong (se Luftsegling och Luftballong med
fig.). I fråga om båtsegling skiljer, man på segling
i öppen, d. v. s. odäckad, båt och i däckad båt
(se Segelbåt), af hvilka båda klasser en mängd olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
