Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 265-266 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sfygmograf ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1564, hvarför man antagit 23 april som hans
födelsedag. Skaldens fader, John S. (d. 1601), hade
redan före 1552 inflyttat till Stratford, där han 1557
gift sig med Mary Arden (d. 1608), dotter till en
burgen landtbrukare. John S:s egentliga lefnadsyrke
tyckes ha varit landtbrukarens, men därjämte var
han handlande, troligen äfven slaktare. Både hans
förmögenhet och hans anseende ökades snabbt. Så valdes
han 1568 till borgmästare i den lilla staden. Men
omkr. 1578 började det – af okänd

Fig. 2. Shaksperes födelsehus i Stratford on Avon (efter restaureringen på 1850-talet).

anledning – gå tillbaka för den sträfsamme mannen,
och det hotande armodet nödgade honom troligen att
afbryta sonens skolgång. Om denna finns ingen bestämd
uppgift, men det är ganska säkert, att han studerat i
staden Stratfords grammatikskola, där undervisningen
inskränkte sig till det latinska språkets läsande och
skrifvande. Att han slutat skolan 1578, är blott ett
antagande, men någon lärd bildning förvärfvade han
i hvarje fall aldrig, och hans samtida och vän Ben
Jonson förklarade honom kunna "litet latin och mindre
grekiska". Om hans sysselsättning efter skoltiden
känner man intet. Troligen till följd af ungdomligt
lättsinne nödgades han i slutet af 1582 eller
början af 1583 gifta sig med Anne Hathaway (f. 1556,
d. 1623, dotter till en obetydlig arrendator i byn
Shottery nära Stratford). Af detta äktenskap föddes
tre barn. Det äldsta af dessa, dottern Susanna,
f. redan i maj 1583, gifte sig 1607 med den ansedde
läkaren John Hall, men efterlämnade blott en dotter,
Elisabeth, som 1670 dog barnlös och med hvilken S:s
afkomma utslocknade. 1585 erhöll S. tvillingar, sonen
Hamnet, d. redan 1596, och dottern Judith, gift 1616
med vinhandlaren Thomas Quiney och genom honom moder
till tre söner, som dogo före modern (d. 1662). Ehuru
man ej därom eger någon bestämd kunskap, är det dock
troligt, att S:s äktenskap ej varit lyckligt. Vid
midten af 1580-talet lämnade S. Stratford och begaf
sig till London, under det att familjen kvarstannade i
fädernestaden. Anledningen till denna resa uppges af
traditionen ha varit en förföljelse, som sir Thomas
Lucy af Charlecot skulle ha satt i gång mot honom på
grund däraf, att S. olofligen jagat på sir Thomas’
mark. En medverkande orsak till dennes förbittring
skall ock ha varit, att S. mot honom diktat
ett hånande epigram. I London lär S. – också blott
enligt en tradition – till en början ha förvärfvat
sig sitt uppehälle med att vakta de teaterbesökandes
hästar. Sedermera upptogs han bland teatertruppens
egna medlemmar och var med säkerhet redan 1592 bemärkt
både som författare och skådespelare. Under den första
tiden synes han omväxlande ha tillhört olika sällskap,
men 1594 ingick han i lordkammarherren lord Hunsdons
trupp och kvarstod i den, till dess han för alltid
lämnade scenen. Någon direktör fanns ej vid denna tids
teatrar, utan truppens angelägenheter afgjordes af de
förnämste skådespelarna själfva. Men ehuru S. ej var
direktör, intog han en mycket framstående plats inom
truppen, troligen mera till följd af sin praktiska
begåfning och sin talang som författare än på grund
af sin skicklighet som skådespelare. Någon bestämd
roll, som han skall ha utfört, är ej med säkerhet
känd; är en senare tradition riktig, skall han
dock ha spelat anden i "Hamlet"’ och Adam i "Som Ni
behagar". Truppen, som ofta fick uppträda inför hofvet
och vid Jakob I:s tronbestigning upphöjdes till rangen
af konungens egen trupp, hade till en början ingen
fast uppehållsort, utan spelade än på värdshusgårdar,
än i tillfälligt förhyrda teatrar både i London
och i landsorten. Först 1599 erhöll truppen ett
stadigvarande hem. Den hade tiden närmast förut spelat
i The Theatre strax utanför Bishopsgate. Teatern
egdes af James Burbage, men själfva tomten hade
endast arrenderats på vissa år. Då arrendetiden
1597 utgick, ville jordegaren höja arrendesumman,
och en tvist uppstod, som tvingade truppen att för en
kort tid flytta öfver till den strax bredvid belägna
teatern The Curtaine. Bröderna Cuthbert och Richard
Burbage, som ärft The Theatre efter fadern, läto
då nemligen rifva byggnaden och uppföra den på nytt
i den s. om London belägna stadsdelen Southwark på
ett område, The Clink, som likaledes låg utanför de
teaterfientliga citymyndigheternas jurisdiktion. För
att bestrida utgifterna för det nya arrendet och den
nya byggnaden samt väl ock för att binda de främste
skådespelarna vid truppen bildade de ett bolag, i
hvilket de ingingo med hälften, fem skådespelare –
bland dem S. – med den andra hälften. Genom åtskilliga
förändringar i bolagets sammansättning hade 1615
de tio "delarna" (shares) förvandlats till fjorton,
af hvilka S. egde en. Samtidigt uppges, att värdet
af en dylik aktie varit 300 pd st. Sedan 1609 var
S. på samma sätt delegare i Blackfriars-teatern;
aktierna voro där blott sju, och äfven här uppges
värdet ha varit 300 pd st. Möjligen är detta för högt,
men inkomsten var i hvarje fall betydande och berör
S. endast som teateregare ("housekeeper", "sharer in
the house"). Men han var därjämte skådespelare. Äfven
de förnämste af dessa bildade ett bolag, som var
ett annat än "The housekeepers", ehuru S. tillhörde
båda. Inkomsten fördelades mellan båda på så sätt,
att "The housekeepers" i hyra för lokalen erhöllo
hälften af de afgifter, som erlades för de bättre
platserna, under det att skådespelarbolaget fick
den andra hälften och dessutom de afgifter, som
erlades för inträdet vid den s. k. "yttre dörren";
under olika tider modifierades dock denna allmänna
regel. För sin inkomst skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>