Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuksköterskor ... - Sjukvård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äro de mera rörliga af andra linjens
fältsjukvårdsanstalter, ha till uppgift att aflösa
etablerade fältsjukhus, att, när så erfordras,
inom etappområdet etablera etappsjukhus af mer
eller mindre tillfällig art samt att f. ö. fylla
alla slags tillfälliga behof af fasta eller
rörliga sjukvårdsanstalter inom etappområdet,
t. ex. att lämna sjukvårdspersonal och -materiel
för anordnandet af sjuktåg (se nedan). Undantagsvis
kunna etappsjukvårdskadrarna tagas i anspråk för
att under eller omedelbart efter afslutandet af
en strid af större omfattning å själfva slagfältet
samverka med sjukvårdskompanier och fältsjukhus. De af
etappväsendets sjukhuskadrar etablerade etappsjukhusen
utgöra de mera stillastående af andra linjens
sjukvårdsanstalter i fält och förflyttas endast i
samband med de större förskjutningar uti etapplinjerna
och uti gränserna för etappområdet, som nödvändiggöras
af strategiska orsaker. Personalen vid en af våra
etappsjukvårdskadrar eller sjukhuskadrar motsvarar
i stort sedt personalen vid två fältsjukhus,
undantagandes därutinnan, att kuskar och öfrig
trängpersonal fattas. Vid etappsjukvårdskadrarna
tillkomma i stället bilkolonnens chaufförer och
öfriga personal. Vid farsoter, som nästan aldrig
utebli i fält och som kunna vålla större förluster
än fiendens vapen, äro väl ordnade etappsjukhus och
en väl organiserad evakuation af stor betydelse. -
Sjukvården i hemorten mottar och vårdar hemsända
sjuka och sårade äfvensom sjuka vid hemmavarande
besättnings- och depåtrupper, dels i de redan i
fred existerande regements- och garnisonssjukhusen,
dels i särskildt anordnade fasta sjukhus, för hvilka
numera inom vår armé i benämningen krigssjukhus
är införd, anskaffar sjukplatser i enskildas hem
m. m. Krigssjukhusen etableras på orter, som redan
i fredstid blifvit bestämda och enligt i fredstid
utarbetade planer genom särskilda härför afsedda
sjukhuskadrar. Deras storlek är varierande alltefter
de resurser, som etableringsorterna kunna erbjuda,
men i allmänhet torde de vara beräknade för 500
å 600 sjuka eller sårade. Stundom plägar man för
ändamålet använda sjukbaracker (jfr Barack), och
sjukvården bestrides i vissa af dem genom Röda korsets
försorg (jfr fig. l å vidstående pl. I). Alltsedan
fransk-tyska kriget 1870-71 har baracksystemet i
stor utsträckning kommit till användning för den
militära sjukvården under krig. Efter den allmänt
antagna tyska modellen innehåller hvarje barack en
sjuksal, för trettio personer, äfvensom ett mindre
kök, rum för sjukvaktarna samt latrin. Marken
i barackens närhet torrlägges fullkomligt genom
underdikning.Öfversta lagret af marken undangräfves
och ifylles med en bädd af sand, grus eller
slagg, hvilken höjer sig omkr. 0,15 m. öfver den
kringliggande jordytan. Väggarna strykas invändigt
med vattenglasfärg eller med ljus kalkmjölk, samt det
yttre takpappet med hvit färg för att sommartiden
minska värmen. Barackens golf lägges så, att det
genom ett fritt cirkulerande luftlager är skildt från
marken. Kubikinnehållet luft uppgår till omkr. 31
kbm. pr man, och ventilationen sker genom takryttare
och en stor mängd fönster. Vintertiden förses baracken
med eldstäder, och luftrummet under golfvet fylles. -
Sjuktält användas sommartiden
med stor fördel vid fältsjukhusen. De äro af olika
material, enkla eller dubbla. De tyska sjuktälten,
som rymma 24 bäddar, ha gaflar och sidoväggar af
enkel segelduk, taket dubbelt, det inre försedt med
luftluckor för vädring. En afskild del är afsedd
för sjukvaktarna och till förvaringsrum. Tälten böra
förläggas högt och på fast mark af grus eller sand.
Sjuktransport på järnväg har, till väsentlig
underlättnad för evakuationen, vunnit betydlig
utveckling under de senare krigen. Järnvägståg, som
under krigstid användas för transport af sårade och
sjuka (i vissa arméer med gemensamt namn benämnda
sanitetståg), äro af 2 slag: sjukhuståg,
som uteslutande och under krigets hela fortgång
användas för transport af sjuka och sårade, samt
sjuktåg, hvilka, då större kraf å transportlägenheter
för sjuka och sårade göra sig gällande, tillfälligt
ordnas för sådant ändamål. Äfven godsvagnar, täckta
(jfr fig. 6) eller öppna, med eller utan inredning
för trupptransport, kunna i brist på bättre härtill
användas; i sådant fall utbredas på vagnsgolfvet hö
och halm eller med sådant ämne stoppade madrasser
och säckar. De egentliga sjukhustågen äro stundom
ytterst dyrbara och inrättade med mycken lyx. Tyska
Johannitorden, som ombesörjer en stor del af
sjuktransporten i österrikiska hären, eger utmärkta
sjukhuståg, ordnade redan under fred. Som
regel antas i allmänhet, att hvarje arméfördelning
vid mobilisering bör ega minst ett sådant tåg. I
personvagnarna af äldre modell finnas i allmänhet
om sommaren 12, om vintern, då ugnar insättas, 10
bårar, som medelst särskilda anordningar upphängas
i två etager. Vagnarna äro sinsemellan förenade
genom broar, så att man kan passera emellan dem
under tågets gång. De tyska sjukhustågen skola
utgöras af 33 vagnar, å hvilka 240 liggande sjuka
kunna transporteras. Sjuktransport till sjöss
eger åtskilliga fördelar framför transporten till
lands. Forslingen å fartyg, åtminstone när den
försiggår på lugnvatten, är nämligen för svårt
sårade ojämförligt mera skonande än forslingen
äfven i de bäst inrättade sjukhuståg. Därtill
kommer, att järnvägarna under krig ofta äro så
starkt upptagna för den stridande delen af armén,
att sjukhuståg endast med svårighet och tidsutdräkt
kunna föras till bestämmelseorterna. I England ha
sjukskepp och sjuktransportfartyg af utomordentlig
beskaffenhet blifvit inredda och använda under
krig i aflägsna trakter, som egt sjöförbindelse med
hemorten. För flodfart och transport inomskärs ha,
under senare tiders krig, sjuktransportfartyg af
olika slag blifvit använda. I allmänhet utgöras
de af större, däckade pråmar, å hvilkas däck provisoriska
baracker uppförts, och till lämpligt
antal bogseras de af en vanlig passagerarbåt,
hvars hytter användas för sjuka officerare och
underofficerare. Betydelsen af sjuktransportfartyg
har icke blifvit förbisedd i Sverige. Redan 1872
föreslog dåv. hertigen af Östergötland, såsom ordf. i
frivilliga sjukvårdsföreningen, inrättandet af en
ambulansbrigad till sjöss, bestående af en ångbåt om
20 till 30 hästars kraft samt 4 kanonslupar, hvardera
inredd för 12-15 sängar, en kanonjolle och en liten
ångslup som avisobåt, allt med nödig personal och
materiel. En kanonslup,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
