som äro de mera rörliga af andra linjens fältsjukvårdsanstalter, ha till uppgift att aflösa etablerade fältsjukhus, att, när så erfordras, inom etappområdet etablera etappsjukhus af mer eller mindre tillfällig art samt att f. ö. fylla alla slags tillfälliga behof af fasta eller rörliga sjukvårdsanstalter inom etappområdet, t. ex. att lämna sjukvårdspersonal och -materiel för anordnandet af sjuktåg (se nedan). Undantagsvis kunna etappsjukvårdskadrarna tagas i anspråk för att under eller omedelbart efter afslutandet af en strid af större omfattning å själfva slagfältet samverka med sjukvårdskompanier och fältsjukhus. De af etappväsendets sjukhuskadrar etablerade etappsjukhusen utgöra de mera stillastående af andra linjens sjukvårdsanstalter i fält och förflyttas endast i samband med de större förskjutningar uti etapplinjerna och uti gränserna för etappområdet, som nödvändiggöras af strategiska orsaker. Personalen vid en af våra etappsjukvårdskadrar eller sjukhuskadrar motsvarar i stort sedt personalen vid två fältsjukhus, undantagandes därutinnan, att kuskar och öfrig trängpersonal fattas. Vid etappsjukvårdskadrarna tillkomma i stället bilkolonnens chaufförer och öfriga personal. Vid farsoter, som nästan aldrig utebli i fält och som kunna vålla större förluster än fiendens vapen, äro väl ordnade etappsjukhus och en väl organiserad evakuation af stor betydelse. - Sjukvården i hemorten mottar och vårdar hemsända sjuka och sårade äfvensom sjuka vid hemmavarande besättnings- och depåtrupper, dels i de redan i fred existerande regements- och garnisonssjukhusen, dels i särskildt anordnade fasta sjukhus, för hvilka numera inom vår armé i benämningen krigssjukhus är införd, anskaffar sjukplatser i enskildas hem m. m. Krigssjukhusen etableras på orter, som redan i fredstid blifvit bestämda och enligt i fredstid utarbetade planer genom särskilda härför afsedda sjukhuskadrar. Deras storlek är varierande alltefter de resurser, som etableringsorterna kunna erbjuda, men i allmänhet torde de vara beräknade för 500 å 600 sjuka eller sårade. Stundom plägar man för ändamålet använda sjukbaracker (jfr Barack), och sjukvården bestrides i vissa af dem genom Röda korsets försorg (jfr fig. l å vidstående pl. I). Alltsedan fransk-tyska kriget 1870-71 har baracksystemet i stor utsträckning kommit till användning för den militära sjukvården under krig. Efter den allmänt antagna tyska modellen innehåller hvarje barack en sjuksal, för trettio personer, äfvensom ett mindre kök, rum för sjukvaktarna samt latrin. Marken i barackens närhet torrlägges fullkomligt genom underdikning.Öfversta lagret af marken undangräfves och ifylles med en bädd af sand, grus eller slagg, hvilken höjer sig omkr. 0,15 m. öfver den kringliggande jordytan. Väggarna strykas invändigt med vattenglasfärg eller med ljus kalkmjölk, samt det yttre takpappet med hvit färg för att sommartiden minska värmen. Barackens golf lägges så, att det genom ett fritt cirkulerande luftlager är skildt från marken. Kubikinnehållet luft uppgår till omkr. 31 kbm. pr man, och ventilationen sker genom takryttare och en stor mängd fönster. Vintertiden förses baracken med eldstäder, och luftrummet under golfvet fylles. - Sjuktält användas sommartiden med stor fördel vid fältsjukhusen. De äro af olika material, enkla eller dubbla. De tyska sjuktälten, som rymma 24 bäddar, ha gaflar och sidoväggar af enkel segelduk, taket dubbelt, det inre försedt med luftluckor för vädring. En afskild del är afsedd för sjukvaktarna och till förvaringsrum. Tälten böra förläggas högt och på fast mark af grus eller sand. Sjuktransport på järnväg har, till väsentlig underlättnad för evakuationen, vunnit betydlig utveckling under de senare krigen. Järnvägståg, som under krigstid användas för transport af sårade och sjuka (i vissa arméer med gemensamt namn benämnda sanitetståg), äro af 2 slag: sjukhuståg, som uteslutande och under krigets hela fortgång användas för transport af sjuka och sårade, samt sjuktåg, hvilka, då större kraf å transportlägenheter för sjuka och sårade göra sig gällande, tillfälligt ordnas för sådant ändamål. Äfven godsvagnar, täckta (jfr fig. 6) eller öppna, med eller utan inredning för trupptransport, kunna i brist på bättre härtill användas; i sådant fall utbredas på vagnsgolfvet hö och halm eller med sådant ämne stoppade madrasser och säckar. De egentliga sjukhustågen äro stundom ytterst dyrbara och inrättade med mycken lyx. Tyska Johannitorden, som ombesörjer en stor del af sjuktransporten i österrikiska hären, eger utmärkta sjukhuståg, ordnade redan under fred. Som regel antas i allmänhet, att hvarje arméfördelning vid mobilisering bör ega minst ett sådant tåg. I personvagnarna af äldre modell finnas i allmänhet om sommaren 12, om vintern, då ugnar insättas, 10 bårar, som medelst särskilda anordningar upphängas i två etager. Vagnarna äro sinsemellan förenade genom broar, så att man kan passera emellan dem under tågets gång. De tyska sjukhustågen skola utgöras af 33 vagnar, å hvilka 240 liggande sjuka kunna transporteras. Sjuktransport till sjöss eger åtskilliga fördelar framför transporten till lands. Forslingen å fartyg, åtminstone när den försiggår på lugnvatten, är nämligen för svårt sårade ojämförligt mera skonande än forslingen äfven i de bäst inrättade sjukhuståg. Därtill kommer, att järnvägarna under krig ofta äro så starkt upptagna för den stridande delen af armén, att sjukhuståg endast med svårighet och tidsutdräkt kunna föras till bestämmelseorterna. I England ha sjukskepp och sjuktransportfartyg af utomordentlig beskaffenhet blifvit inredda och använda under krig i aflägsna trakter, som egt sjöförbindelse med hemorten. För flodfart och transport inomskärs ha, under senare tiders krig, sjuktransportfartyg af olika slag blifvit använda. I allmänhet utgöras de af större, däckade pråmar, å hvilkas däck provisoriska baracker uppförts, och till lämpligt antal bogseras de af en vanlig passagerarbåt, hvars hytter användas för sjuka officerare och underofficerare. Betydelsen af sjuktransportfartyg har icke blifvit förbisedd i Sverige. Redan 1872 föreslog dåv. hertigen af Östergötland, såsom ordf. i frivilliga sjukvårdsföreningen, inrättandet af en ambulansbrigad till sjöss, bestående af en ångbåt om 20 till 30 hästars kraft samt 4 kanonslupar, hvardera inredd för 12-15 sängar, en kanonjolle och en liten ångslup som avisobåt, allt med nödig personal och materiel. En kanonslup,