Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöhundar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Sjölappar-Sjömannasällskap
820
ölappar. Se Lappar, sp. 1194. ölejonet, zool.
Se Said j ur. »jölund, poetiskt namn för S j ä
11 a n d.
Sjölök, bot. Se U r g i n e a.
Sjölökshonung, med. Se Oxymel.
Sjömakt betecknar dels ett lands krigsflotta med
hvad därtill hör, dels en stat, som underhåller
en krigsflotta. Den största sjömakten i den senare
bemärkelsen är sedan mer än två hundra år tillbaka
utan jämförelse England, som ännu har den största
krigsflottan. Efter ett under sexton år bedrifvet
planmässigt och målmedvetet arbete har Tyskland
öfverflyglat alla de öfriga sjömakterna, i det att
dess flotta vid Världskrigets utbrott utan gensägelse
intog andra rummet. Därnäst följa i ordning efter
storleken Nord-Amerikas förenta staters, Frankrikes,
Japans, Rysslands, Italiens och Österrike-Ungerns
flottor. De nämnda staterna pläga betecknas som de
åtta större sjömakterna. Långt efter drssa komma
de smärre med Argentina, Spanien och Grekland i
spetsen. Sverige kommer möjligen i fjärde rummet,
men Holland, Chile, Brasilien och Turkiet torde
ha ungefär jämstarka flottor. Att säkert bestämma
ordningen mellan dessa staters sjökrigs-materiel är
på grund af fartygstypernas olikhet och skiljaktighet
i ålder m. m. icke möjligt. I sista rummet bland
de krigsflottor, som kunna räknas med, komma Kinas,
Danmarks, Norges och Portugals. - I äldre historisk
litteratur förstås med "sjömakterna" England och
Holland. Sjömaktens stora betydelse i historien
har utredts af bland andra A. Th. Mahan (se denne).
(H. W-l.)
Sjömalm, geol., en af järnockra (järnoxidhydrat)
bestående järnmalm, som förekommer på bottnen
af sjöar i åtskilliga af Sveriges provinser, i
synnerhet Småland, Dalarna och Värmland, såsom
lagerfor-migt utbredda, tunnare eller tjockare
anhopningar af dels små runda korn och kulor, dels
platta kakor, dels oregelbundna klumpar, hvilka äro
löst liggande vid hvarandra och vanligen blandade
med sand. Färgen är brunsvart, brun eller rostgul,
brottet jordartadt. Alltefter kornens form och storlek
får sjömalmen namn af ’"krutmalm", "hagel-malm",
"ärtmalm", "penningmalm", "pärl-malm", "skraggmalm". -
Sjömalm tillgodogöres, hufvudsakligen i Småland, för
framställning af järn. Jfr Järnmalmer, sp. 408. Om
bakteriers betydelse för sjömalms uppkomst se Myrmalm.
E. E.
Sjöman, sjöv. 1. Person, som egnar sig åt sjölifvet
som yrke. Jfr J u n g m a n och Matros. -
2. Afledartåg, som sträckes emellan stor- och
fockvanten så högt öfver bastingeringen 1. relingen,
att store-hals och skot vid ombrassning gå klara för
skeppssidan. Afledartågen tjäna äfven att underlätta
besättningens uppäntring vid honnörs görande med
relingsmanning. l o. 2. R. N.*
Sjömana, sjöv., utföra sådana arbeten, som erfordras
för att tillverka och underhålla ett fartygs tackling
o. d., såsom att bända riggen, pålägga bändslar,
vefla, stroppa block, splitsa, förfärdiga platting,
mattor, stroppar, knopar och stek, sjömansgarn,
knyttels m. m. Själfva arbetet kallas s j ö m a n i
n g. R. N.*
Sjömannaföreningen i Stockholm, stiftad 19 jan. 1863
(senaste reglemente af 21 jan. 1911), har till ändamål
att utdela pensioner och under-
stöd åt delegare och deras änkor, lämna sjuk-
och nödhjälp samt begrafningshjälp vid dödsfall
och söka anskaffa platser åt ledamöter, som däraf
äro i behof. Ingen, som fyllt 40 år, antages som
led. af föreningen. Hvarje medlem betalar dels en
inträdesafgift (15 kr.) jämte en del smärre afgifter,
dels årsafgift (10 kr.). Vid sjukdomstillfälle utdelas
sjukhjälp med l kr. 50 öre per dag, för högst 90 dagar
per år. Obotligt sjuka erhålla vid behof årsunderstöd,
dock ej utöfver 100 kr. Pensionerna äro bestämda
till 50 kr. årligen. För erhållande af pension
fordras, att man är 55 år gammal och har tillhört
föreningen i minst 20 år. Pensionärernas antal är
f. n. (1916) 120. Begrafningshjälp efter delegare
utbetalas till dennes anhöriga med 100 kr. De änkor,
som f. n. åtnjuta pension, erhålla sådan under sin
lifstid, hvarefter änkepensionerna bortfalla; ingår
änka nytt gifte, upphör pensionen. Ur föreningens
fonder utbetalades under 1915 inalles kr. 14,126:
05 Af anohym gifvare erhöll föreningen 1914 en
donation på 30,000 kr. Föreningens tillgångar
utgjorde vid 1915 års slut sammanlagdt kr. 35f,815:
13, hvartill kommer hälften (172,631 kr.) af
framlidne kapten K. J. M. Hallanders sedan 1916
disponibla donation till Sjömannaföreningen och
Ångfartygsbefälhafvarsällskapet. L. H.*
Sjömannasällskap, föreningar, bildade af för handeln
och sjöfarten nitälskande personer i åtskilliga af
Sveriges större sjöstäder. Den första och numera enda
svenska sammanslutningen af detta slag stiftades 1831
under namn af S j ö m a n n a-sällskapet i Göteborg
och hade några följande år filialafdelningar i
Stockholm, Gäfle och Visby. Sällskapets ändamål
är att upprätthålla sjömannayrkets sanna värde,
främja upplysning i allt, som angår detta yrke,
och bistå sjömän med råd och dåd, i hvad som leder
till enskildt eller allmänt väl, äfvensom att
bispnnsra sjönrdlidande och bidraga till vanlottade
sjömäns, deras änkors och barns utkomst samt till
de sistnämndas uppfostran. I upplysniugssyfte
har sällskapet utgett en del skrifter, och 1844
öppnades en s. k. "tackel-skola", hvari ynglingar
erhöllo kostnadsfri undervisning i allt, hvad som
tillnör en sjömans praktiska utbildning. Denna skola
existerade under växlande former till 1870, bl. a. å
den s. k. "tac-kelbriggen", uppbyggd på en höjd vid
Gamla varf-vet. I brist på driftmedel måste emellertid
denna utbildningsaustalt nedläggas. Numera mottagas
ynglingar i stället, i den mån utrymmet medger, å
"Rydbergska stiftelsens’ (se d. o.) i Stockholm
fa -tyg. Sjömannasällskapet, som styres af en
direktion och sedan 1873 står under kungligt beskydd,
egnar sig numera hufvudsaklisren åt välgörenhet,
ehuru det ej lämnat sjömannautbildningen ur
sikte. Redan 1867 öppnades sällskapets första
sjömanshem (se d. o.). Sällskapet, som 1888
hade omkr. 1,400 led., räknar f. n. (1916)
endast omkr. 925. Led. är berättigad att föra
sällskapets flagga som igenkänningssignal; denna
flagga har hvitt fält, omgifvet af blå och gula
kante*-, samt i det hvita fältets öfre inre hörn
ett blått ankare och i midten med blå siffror
ledamotens nummer inom sällskapet. Hedersled, eger
föra den s. k. "vapenflag^an". Vid 1915 års slut
upptogs sällskapets kapitalkonto till 915,619 kr.
R. N.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
