- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
819-820

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjölappar - Sjölejonet - Sjölund - Sjölök - Sjölökshonung - Sjömakt - Sjömalm - Sjöman - Sjömana - Sjömannaföreningen - Sjömannasällskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319 Sjölappar-Sjömannasällskap 820 ölappar. Se Lappar, sp. 1194. ölejonet, zool. Se Said j ur. »jölund, poetiskt namn för S j ä 11 a n d. Sjölök, bot. Se U r g i n e a. Sjölökshonung, med. Se Oxymel. Sjömakt betecknar dels ett lands krigsflotta med hvad därtill hör, dels en stat, som underhåller en krigsflotta. Den största sjömakten i den senare bemärkelsen är sedan mer än två hundra år tillbaka utan jämförelse England, som ännu har den största krigsflottan. Efter ett under sexton år bedrifvet planmässigt och målmedvetet arbete har Tyskland öfverflyglat alla de öfriga sjömakterna, i det att dess flotta vid Världskrigets utbrott utan gensägelse intog andra rummet. Därnäst följa i ordning efter storleken Nord-Amerikas förenta staters, Frankrikes, Japans, Rysslands, Italiens och Österrike-Ungerns flottor. De nämnda staterna pläga betecknas som de åtta större sjömakterna. Långt efter drssa komma de smärre med Argentina, Spanien och Grekland i spetsen. Sverige kommer möjligen i fjärde rummet, men Holland, Chile, Brasilien och Turkiet torde ha ungefär jämstarka flottor. Att säkert bestämma ordningen mellan dessa staters sjökrigs-materiel är på grund af fartygstypernas olikhet och skiljaktighet i ålder m. m. icke möjligt. I sista rummet bland de krigsflottor, som kunna räknas med, komma Kinas, Danmarks, Norges och Portugals. - I äldre historisk litteratur förstås med "sjömakterna" England och Holland. Sjömaktens stora betydelse i historien har utredts af bland andra A. Th. Mahan (se denne). (H. W-l.) Sjömalm, geol., en af järnockra (järnoxidhydrat) bestående järnmalm, som förekommer på bottnen af sjöar i åtskilliga af Sveriges provinser, i synnerhet Småland, Dalarna och Värmland, såsom lagerfor-migt utbredda, tunnare eller tjockare anhopningar af dels små runda korn och kulor, dels platta kakor, dels oregelbundna klumpar, hvilka äro löst liggande vid hvarandra och vanligen blandade med sand. Färgen är brunsvart, brun eller rostgul, brottet jordartadt. Alltefter kornens form och storlek får sjömalmen namn af '"krutmalm", "hagel-malm", "ärtmalm", "penningmalm", "pärl-malm", "skraggmalm". - Sjömalm tillgodogöres, hufvudsakligen i Småland, för framställning af järn. Jfr Järnmalmer, sp. 408. Om bakteriers betydelse för sjömalms uppkomst se Myrmalm. E. E. Sjöman, sjöv. 1. Person, som egnar sig åt sjölifvet som yrke. Jfr J u n g m a n och Matros. - 2. Afledartåg, som sträckes emellan stor- och fockvanten så högt öfver bastingeringen 1. relingen, att store-hals och skot vid ombrassning gå klara för skeppssidan. Afledartågen tjäna äfven att underlätta besättningens uppäntring vid honnörs görande med relingsmanning. l o. 2. R. N.* Sjömana, sjöv., utföra sådana arbeten, som erfordras för att tillverka och underhålla ett fartygs tackling o. d., såsom att bända riggen, pålägga bändslar, vefla, stroppa block, splitsa, förfärdiga platting, mattor, stroppar, knopar och stek, sjömansgarn, knyttels m. m. Själfva arbetet kallas s j ö m a n i n g. R. N.* Sjömannaföreningen i Stockholm, stiftad 19 jan. 1863 (senaste reglemente af 21 jan. 1911), har till ändamål att utdela pensioner och under- stöd åt delegare och deras änkor, lämna sjuk- och nödhjälp samt begrafningshjälp vid dödsfall och söka anskaffa platser åt ledamöter, som däraf äro i behof. Ingen, som fyllt 40 år, antages som led. af föreningen. Hvarje medlem betalar dels en inträdesafgift (15 kr.) jämte en del smärre afgifter, dels årsafgift (10 kr.). Vid sjukdomstillfälle utdelas sjukhjälp med l kr. 50 öre per dag, för högst 90 dagar per år. Obotligt sjuka erhålla vid behof årsunderstöd, dock ej utöfver 100 kr. Pensionerna äro bestämda till 50 kr. årligen. För erhållande af pension fordras, att man är 55 år gammal och har tillhört föreningen i minst 20 år. Pensionärernas antal är f. n. (1916) 120. Begrafningshjälp efter delegare utbetalas till dennes anhöriga med 100 kr. De änkor, som f. n. åtnjuta pension, erhålla sådan under sin lifstid, hvarefter änkepensionerna bortfalla; ingår änka nytt gifte, upphör pensionen. Ur föreningens fonder utbetalades under 1915 inalles kr. 14,126: 05 Af anohym gifvare erhöll föreningen 1914 en donation på 30,000 kr. Föreningens tillgångar utgjorde vid 1915 års slut sammanlagdt kr. 35f,815: 13, hvartill kommer hälften (172,631 kr.) af framlidne kapten K. J. M. Hallanders sedan 1916 disponibla donation till Sjömannaföreningen och Ångfartygsbefälhafvarsällskapet. L. H.* Sjömannasällskap, föreningar, bildade af för handeln och sjöfarten nitälskande personer i åtskilliga af Sveriges större sjöstäder. Den första och numera enda svenska sammanslutningen af detta slag stiftades 1831 under namn af S j ö m a n n a-sällskapet i Göteborg och hade några följande år filialafdelningar i Stockholm, Gäfle och Visby. Sällskapets ändamål är att upprätthålla sjömannayrkets sanna värde, främja upplysning i allt, som angår detta yrke, och bistå sjömän med råd och dåd, i hvad som leder till enskildt eller allmänt väl, äfvensom att bispnnsra sjönrdlidande och bidraga till vanlottade sjömäns, deras änkors och barns utkomst samt till de sistnämndas uppfostran. I upplysniugssyfte har sällskapet utgett en del skrifter, och 1844 öppnades en s. k. "tackel-skola", hvari ynglingar erhöllo kostnadsfri undervisning i allt, hvad som tillnör en sjömans praktiska utbildning. Denna skola existerade under växlande former till 1870, bl. a. å den s. k. "tac-kelbriggen", uppbyggd på en höjd vid Gamla varf-vet. I brist på driftmedel måste emellertid denna utbildningsaustalt nedläggas. Numera mottagas ynglingar i stället, i den mån utrymmet medger, å "Rydbergska stiftelsens' (se d. o.) i Stockholm fa -tyg. Sjömannasällskapet, som styres af en direktion och sedan 1873 står under kungligt beskydd, egnar sig numera hufvudsaklisren åt välgörenhet, ehuru det ej lämnat sjömannautbildningen ur sikte. Redan 1867 öppnades sällskapets första sjömanshem (se d. o.). Sällskapet, som 1888 hade omkr. 1,400 led., räknar f. n. (1916) endast omkr. 925. Led. är berättigad att föra sällskapets flagga som igenkänningssignal; denna flagga har hvitt fält, omgifvet af blå och gula kante*-, samt i det hvita fältets öfre inre hörn ett blått ankare och i midten med blå siffror ledamotens nummer inom sällskapet. Hedersled, eger föra den s. k. "vapenflag^an". Vid 1915 års slut upptogs sällskapets kapitalkonto till 915,619 kr. R. N.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free