Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smith, George Murray - William Farrar - Smith, Edmund Kirby - Smith, Goldwin - Smith, William Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Smith
38
Smith [smFth], George Murray, engelsk förläggare,
f. 1824, d. 1901, inträdde 1842 i bokförlagsfirman
Smith, Elder & Co., som genom S. lyftes till en
första rangens affär och för hvilken han förvärfvade
sådana författare som R. H. Horne, Leigh Hunt,
Charlotte Bronté, Thackeray, Brown-ing, George Eliot
m. fl. 1865 uppsatte han "Pall Mall gazette". Bland
större företag, som S. igångsatte, märkes den stora
"Dictionary of national biography" (1885-1900)
med supplement.
Smith [smi’th], William Farrar, nordamerikansk
general, f. 17 febr. 1824 i S:t Albans, Vermont,
d. 28 febr. 1903 i Philadelphia, blef officer
i unionsarmén 1845, anlitades på 1850-talet
som kapten i ingenjörkåren vid fyrbyggnader
och blef efter inbördeskrigets utbrott 1861
öfverste för ett regemente frivilliga från
Vermont. S. blef aug. s. å. brigadgeneral och juli
1862 generalmajor vid de frivillige och ledde med stor
tapperhet en division i slaget vid Antietam (16-17
sept. 1862). Han anförde 6:e armékåren i Potomacarmén
vid Fredericksburg (13 dec. s. å.), fråntogs efter
nederlaget sin grad och sitt befäl af general Burnside
samt hade hösten 1863 som chef för Cumberland-arméns
ingenjörtrupper (med brigadgenerals rang) hedrande
andel i de operationer, som möjliggjorde Grants seger
vid Chattanooga. Han återfick därpå sin generalmajors
grad, deltog 1864 i Grants fälttåg i Virginia och
afgick 1867 ur militärtjänst. På 1870-talet tillhörde
S. polisbefälet i New York, och från 1881 verkade
han som civilingenjör. V. S-g.
Smith [smi^h], Edmund Kirby, nordamerikansk
general, f. 16 maj 1824 i S:t Augustine, Florida,
d. 28 mars 1893 i Sewanee, Tennessee, blef 1845
officer i unionsarmén, var vid inbördeskrigets
utbrott 1861 major och afgick ur armén, då Florida
proklamerade sitt utträde ur unionen. S. blef juni
1861 brigadgeneral och okt. s. å. generalmajor
i sydstaternas armé, där han utmärkte sig under
Braggs invasion i Kentucky (1862) och vid Richmond
(i Kentucky) besegrade nordstatsgeneralen W. Nelson
(30 aug. s. å.). Från febr. 1863 till krigets
slut förde S. befälet v. om Mississippi, fick
okt. 1862 generallöjtnants och febr. 1864 generals
grad samt organiserade med stor skicklighet
försvaret och de ekonomiska förhållandena
i sitt från staterna ö. om Mississippi ända
sedan Vicks-burgs fall (juli 1863) isolerade
befälsområde. Han kapitulerade med sina trupper
26 maj 1865, sist af alla sydstatsbefälhafvare,
och var efter kriget först direktör för ett stort
järnvägsbolag och därefter universitetslärare.
V. S-g.
Smith fsmi^h], Goldwin, brittisk historiker
och politisk skriftställare, f. 20 aug. 1824 i
Reading, d. 7 juni 1910 i Toronto. blef lärare
vid University college i Oxford och nedlade som
medlem i flera organisationskommittéer ett betydande
arbete på den engelska universitetsundervisningens
reformering. 1858-66 var han professor i nyare
tidens historia vid Oxfords universitet. Hans lifliga
politiska intresse hindrade honom emellertid att egna
mycken tid åt historisk forskning; hans historiska
arbeten (Three english statesmen: Pym, Cromwell
and Pitt, 1867, The United states, an outline of
political kistor y, 1893, och The United kingdom,
a political history, 1899, m. fl.) ega sitt
största värde i den glänsande
framställningskonsten. Inom politiken var
S. radikal af den äldre skolan, bekämpade ifrigt de
imperialistiska idéerna, bl. a. i tidningsartiklar
i "Daily news" och "Manchester guardian", samt
sympatiserade närmast med John Bright. Genom
framgångsrik propaganda i England för nordstaternas
sak under inbördeskriget blef S. mycket populär i
Förenta staterna, och 1868 antog han en professur
vid Cornelluniversitetet i Ithaca; därifrån flyttade
han 1871 till Toronto i Canada, där han sedermera
verkade som tidskriftsutgifvare och tidtals
ganska inflytelserik politisk skriftställare,
samtidigt genom bidrag till den engelska pressen
oaflåtligen deltagande i den politiska diskussionen
i hemlandet. Hans inflytande på Cana-das politik
minskades väsentligt genom hans förordande af
union mellan Brittiska Nord-Amerika och Förenta
staterna (bl. a. i Canada and the canadian
question, 1891). S. bekämpade ifrigt Gladstones
home-rule-politik och uppträdde i Com-monwealth or
empire? (1902) mot de imperialistiska strömningarna
i Förenta staterna. Bland S:s öfriga skrifter
märkas Essays ön questions of the day (1893; ny
uppl. 1894) och Guesses ät the riddle of existence
(en bekännelse till religiös agnosticism, 1897). S:s
efterlämnade memoarverk Reminiscences utgafs 1911 af
A. Haultain. Hans mångsidiga intressen och lifliga
framställningskonst förvärfvade åt hans skrifter
vidsträckt spridning inom hela den engelsktalande
världen. V. S-g.
Smith [snii7th], William Henry, engelsk politiker och
affärsman, f. 24 juni 1825 i London, d. 8 okt. 1891 på
Walmer castle, var son till en tidningsdistributör,
inträdde helt ung i faderns affär och utvidgade
denna till den stora distributions- och förlagsfirman
W. H. Smith & son. Han förvärfvade åt denna en faktisk
monopolställning i fråga om försäljning af tidningar
och böcker på järnvägsstationerna vid Englands alla
större järnvägar, uppsatte vandringsbibliotek, utgaf
goda billighetsböcker och förvärfvade, efter faderns
död, 1865, ensam innehafvare af firman, en betydande
förmögenhet. S. valdes 1868 till underhusled, för
Westminster efter en het valstrid, i hvilken han som
moderatkonservativ kandidat besegrade den radikale
kandidaten J. Stuart Mill. 1874 blef han sekreterare
vid skattkammaren i Disraelis ministär, fick 1877
som sjöminister säte i kabinettet och tillhörde efter
systemskiftet 1880 den konservativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
