Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärta - Smärta - Smärting - Smärtpunkter - Smärtsinne - Smärtstillande medel - Smögen - Smölen - Smör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smärtan ej vore en själfständig sinnesförnimmelse,
utan endast en komponent, som inställer sig
vid de högre intensitetsgraderna af de olika
sinnesförnimmelserna. Smärta skulle sålunda
ej vara något annat än de högsta graderna af
olustbetoning (känsla af obehag; se Känsla). Man
antog, att retningsprocessen under förloppet från
receptorerna (se Sinnesorgan) till sinnescentra
i hjärnan ledes in på särskilda "smärtbanor",
då den nått en viss styrka. Smärtbanorna antogos
utgöra afgreningar från de egentliga sinnesbanorna,
erbjudande ett större ledningsmotstånd än dessa. Af
senare undersökningar har emellertid framgått, att
smärtsinnet är fullt jämställdt med öfriga sinnen
och utrustadt med såväl egna nervändapparater
(receptorer) som egna ledningsbanor. Det har
också visat sig, att de af detta sinne förmedlade
förnimmelserna visst icke alltid äro förenade
med känsla af obehag (olustbetonade). Denna
känsla inställer sig emellertid redan vid låga
intensitetsgrader af de ifrågavarande förnimmelserna,
och härigenom skiljer sig smärtsinnet från andra
sinnen. - Genom v. Freys undersökningar (1896)
ådagalades tillvaron af de s. k. smärtpunkterna i
huden (se Känsel). Retas en dylik punkt med en fin
spets, erhålles en karakteristisk stickförnimmelse,
fullkomligt skild till sitt innehåll från tryck- eller
beröringsförnimmelsen. Vid svag retning kan "sticket"
knappast sägas vara obehagligt, ökas retningens
styrka, ändras ej stickkaraktären i förnimmelsen, men
känslan af obehag (olustbetoningen) blir tydlig. En
utdragen stickförnimmelse öfvergår till sveda. De
ifrågavarande förnimmelserna kunna äfven utlösas
genom elektrisk eller kemisk retning, genom knipning
af ett hudveck, beröring med en metallplatta uppvärmd
till omkr. 50° eller afkyld till -10°. I dylika fall
erhåller man utom "sticket" eller "svedan" äfven
en förnimmelse af tryck, resp. värme eller köld,
beroende på en samtidig retning af tryck-, värme-,
resp. köldsinnets ändapparater. Stickförnimmelser
utlösas jämväl från slemhinnorna i mun- och näshålan
och från ögats bindehinna. I smaken af peppar och
senap äfvensom i den sammandragande smaken ingår en
"stick"-komponent, som t. o. m. kan ha en angenäm
karaktär. Benämningen smärtsinne kan under sådana
förhållanden synas vara något oegentlig. Riktigare
vore "sticksinne". Stickförnimmelserna utlösas från
hudens, resp. slemhinnornas ytliga lager. Anbringar
man retningen så, att den träffar djupare lager,
erhållas förnimmelser med mera dof karaktär och
som i likhet med stickförnimmelserna lätt bli
smärtsamma. Man har således, som Thunberg framhållit,
anledning att antaga två slags smärtsinnesapparater i
huden. - Ang. smärtsinnets utbredning i inre organ
har Lennander meddelat synnerligen värdefulla
iakttagelser. Lungor, lefver, mjälte, njurar,
mage och tarm äro fullkomligt okänsliga för
alla slags retmedel såväl i friskt som sjukligt
förändradt tillstånd. Däremot är den serösa hinna,
som bekläder bukhålans väggar och insidan af
lungsäckarna, ytterligt känslig. Ledbrosken äro
okänsliga, men ledkapslarna och benhinnan äro mycket
känsliga. Uppkomsten af smärtorna vid magsår, kolik
o. s. v. är ännu ej fullständigt utredd. Man kan
antaga, att vid häftiga
tarmrörelser en tänjning å tarmkäxets vidfästning vid
bukväggen eger rum eller att ett magsår kan utöfva
en retning å bukhålans vägg, men denna förklaring är
knappast tillämplig i alla fall. J. E. J-n.
Smärta, sjöv. Se Kläda och Smärting.
Smärting, sjöv., gammal segelduk, erhållen
ur söndersprättade segel. Då man virar
remsor däraf rundt ett tåg, antingen för
att kläda det eller för att skydda det för
skamfilning (nötning), säges man smärta tåget.
R. N.*
Smärtpunkter, fysiol. Se Smärta.
Smärtsinne, fysiol. Se Smärta.
Smärtstillande medel, Reme’dia anody’na, med.,
sådana medel, som upphäfva en förhandenvarande
plåga eller smärta. Som de förnämsta "anodyna"
må nämnas morfin (opium), kloroform, kloral,
kokain, novokain m. fl. ersättningsmedel för
kokainet samt äfven diverse febermedel,
såsom antipyrin, antifebrin (acetanilid),
acetylsalicylsyra (aspirin), fenacetin, kinin,
kaffein m. fl. De senare äro särskildt användbara mot
hufvudvärk. Vid reumatiska åkommor verka salicylsyra
och salicylsyradt natron m. fl. salicylpreparat
smärtstillande. Många andra medel kunna stilla
eller lindra värk eller smärta, såsom köldomslag
(is) eller ock heta omslag, heta begjutningar,
t. ex. med hett vatten i ett värkande öra, varma
grötar mot plågor i buk och bröstkorg o. s. v.
O. T. S. (C. G. S.)
Smögen, ö i Kungshamns kommun, Göteborgs och Bohus
län, v. om Grafvarna eller Kungshamns kapell, har ett
betydligt fiskeläge, som genom k. br. 14 sept. 1894,
19 jan. 1900, 28 jan. 1910 och 30 dec. 1911 blef
municipalsamhälle. Samhällets areal är 29 har med
en folkmängd af 1,445 pers. (1915). Taxeringsvärdet
af bevillningsskyldig fast egendom 624,900 kr. och
tax. inkomst 357,051 kr. (1915). Municipalskatt
kr. 3: 10 pr 100 kr. inkomst. Samhällets tillgångar
vid 1913 års slut upptogos till 28,412 kr. och
dess skulder till 33,941 kr. Tull- och lotsplats,
lifräddningsstation, utrustad med lifbåt och
raketapparat. Afdelningskontor af A.-b. Göteborgs
bank. Platsen besökes äfven som badort och drifver
betydande fiske, 1914 af 226 yrkesfiskare och
55 binäringsfiskare, hvilka använde båtar och
fiskredskap med ett värde (i nytt tillstånd) af
392,600 kr. 1916 gjorde samhället framställning om
erhållande af köpingsrättigheter.
Smölen, norsk ö, kal och sumpig, med starkt inskurna
stränder, n. ö. om Kristiansund, Romsdals amt. 213,94
kvkm. 2,036 inv. (1910). S. rundt finnas rika
torsk- och skreifisken. Blott kustremsan är odlad
och bebyggd. Ångbåtsförbindelse med Kristiansund.
K. V. H.
Smör, i fast form vanligen medelst kärning (se
Smörkärna) afskildt mjölkfett, till skillnad från
liknande, helt eller delvis af andra fettarter
beredda fettblandningar (se Margarin). Smör
innehåller 80-86 proc. fett samt återstoden
lake, d. v. s. vatten med ur mjölken härrörande
ägghvitämnen, mjölksocker, mjölksyra och salter samt
tillsatt koksalt. Mängdförhållandet mellan dessa
ämnen beror af sättet för smörets beredning. Man
skiljer i detta afseende mellan smör, beredt af mjölk
(mjölksmör) och af grädde (gräddsmör), samt mellan
sött och syradt, färskt och saltadt smör. Smör,
beredt genom kärning af mjölk, hvilket blott un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
