Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snellman, Johan Vilhelm - Snenuten - Snertingdalen - Snesland - Snesning - Snetind - Sniadecki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationens handlingskraft. "De bestående förhållandena
skola begagnas till allt det goda de möjligen
medgifva", sådant var hans politiska valspråk, och han
ansåg tidpunkten nu, då en Finland bevågen och för
frisinnade idéer mottaglig furste bestigit tronen,
gynnsam för öppnandet af en reformernas era. Men
villkoret därför var, att man med förtroende gick
regentens afsikter till mötes. Därför angrep han
häftigt de korrespondenser, som denna tid från
Finland sändes till Sverige och där utgåfvos i
broschyrform under titeln "Finska förhållanden" och
i hvilka ställningen i Finland utmålades i svarta
färger. S:s åsikter såväl däri som i fråga om det
s. k. "Januariutskottet" (se d. o.) 1862 och om
den hållning Finland borde intaga under det polska
upproret 1863 och de då hotande krigsutsikterna ådrogo
honom skarpa beskyllningar för inställsamhet mot
makten och för ändrad politisk ståndpunkt. Polemiken
mellan "Litteraturbladet" och dess motståndare därom
äfvensom ang. "språkfrågan" nådde slutligen en grad af
personlig bitterhet, som dittills aldrig varit skådad
inom Finlands periodiska press. Huru än S. därvid i
enskildheter må ha misstagit sig och förlupit sig
i polemikens hetta, bör dock ej betviflas, att hans
handlingssätt dikterats af patriotiska motiv.
S:s förtroende till kejsar Alexanders afsikter mot
Finland blef icke sviket. Detta lands konstitutionella
statsskick väcktes efter lång dvala ånyo till lif,
i det ständerna sammankallades 1863. Vid samma
tid kallades S. till led. i senaten och chef
för dess finansexpedition, hvarvid han nedlade
sitt "Litteraturblad". Det märkliga trontal,
hvarmed landtdagen 18 sept. 1863 öppnades af
kejsarenstorfursten och hvari utlofvades ett
ytterligare fortskridande på den konstitutionella
banan, hade till stor del flutit ur S:s penna. Bland
åtgärder utmärkande för S:s statsmannaverksamhet
är förordningen af 1863 ang. det finska språkets
rättigheter, hvilken tillkom på S:s råd, medan
kejsar Alexander II under sommaren 1863 vistades i
Finland, och hvilken gjorde en början till finska
språkets likställighet med det svenska, hvarvid
man dock klandrat, att S. icke genomdref denna
maktpåliggande frågas föreläggande för de kort
därefter sammanträdande ständerna. Yidare är att
märka myntreformen af 1865, hvarigenom metalliskt
mynt stadgades som enda lagliga betalningsmedlet i
Finland och finska banken befriades från skyldigheten
att inlösa det ryska pappersmyntet, så att banken
sattes i stånd att inlösa sitt eget pappersmynt till
fulla värdet. Denna reform, som var förberedd af S:s
företrädare i ämbetet, friherre F. Langenskiöld,
men genomdrefs af S. efter långa underhandlingar
med de ryske statsmännen, har förskaffat det finska
myntväsendet stabilitet och gjort det oberoende af det
ryska sedelmyntets fluktuerande värde. S. förföljdes
under den tid han innehade finansportföljen af otur
däri, att landet då hemsöktes af missväxter (den
svåraste 1867). S. kunde ej hindra, att följderna
af denna olycka tungt drabbade befolkningen, men
lyckades dock genom energiska åtgärder åstadkomma,
att utsädesspannmål för det följande året i tid hann
anskaffas från utlandet, hvarigenom missväxtens spår
hastigare utplånades, än man vågat hoppas.
S:s upphöjelse till led. af regeringen hade aldrig
med blida ögon åsetts inom en stor del af den högre
ämbetsmannavärlden, hvilken fortfarande i honom
såg folkuppviglaren. Han egde ej heller den lynnets
böjlighet, som kunnat underlätta svårigheterna af hans
ställning. Det lyckades motståndarna, sedan grefve
N. Adlerberg tillträdt generalguvernörsposten,
att åstadkomma S:s störtande. Han nödgades
begära afsked och erhöll det sommaren 1868. Äfven
därefter egnade han sig dock med obrutna krafter
åt allmänna värf. Sålunda var han ordf. i Finska
hypoteksföreningens direktion 1869–81 och i
Finska litteratursällskapet 1870–74. Adlad 1866,
deltog han som medlem af ridderskapet och adeln i
landtdagarna 1867, 1872 och 1877–78, hvarvid hans
uttalanden i de mest skiljaktiga frågor alltid
med uppmärksamhet åhördes, om de än långt ifrån
alltid afgjorde voteringarnas utgång. Äfven grep
han ännu i sin sena ålderdom ofta till pennan för
att i den periodiska pressen uttala sina åsikter,
i synnerhet i den allt häftigare uppflammande
språkstriden. F. ö. författade han under dessa senare
lefnadsår M. A. Castréns lefnadsteckning (i 6:e
delen af dennes "Nordiska resor och forskningar"),
Finska studenter (1875), innehållande förträffliga
råd till ungdomen, Österbottens land och folk samt
En gammal skola, skildrande förhållanden från förfrs
skoltid. Då S. 12 maj 1881 fyllde 75 år, hembar en
mängd medborgare till jubilaren uttryck af sin kärlek
och tacksamhet. På hans graf lät Finlands vid 1882 års
landtdag församlade bondestånd uppresa en minnessten,
och i Kuopio, där han bröt banan för en finsk
publicistik, har man rest hans byst i brons. Afsikten
är att i Helsingfors på den öppna platsen framför
Finlands bank resa hans staty, och medlen därtill
finnas redan samlade. Att hans fädernesland i många
afseenden är skyldigt honom tacksamhet, därom kunna
ej olika meningar råda, ehuruväl omdömena om vissa
sidor af hans offentliga verksamhet, särskildt i
fråga om finska språkets ställning:, alltefter olika
partiståndpunkt utfalla olika och säkert ännu länge
skola göra det. S:s namnteckning meddelas å pl. IV
till art. Autograf. Hans Samlade arbeten utgåfvos
1892-98 i 10 bd. Se Th. Rein, "J. V. S." (bd l
1895, bd 2 a, 1899, bd 2 b, 1901; 2:a uppl. 1904).
Th. R-n.
Snenuten 1. Snönuten, ett 1,607 m. högt fjäll,
Stavanger amt, Norge. K. V. H.
Snertingdalen, sedan 1 jan. 1910 från Biris
härad och pastorat afsöndradt härad och socken i
Kristians amt, Norge. 215,1 kvkm. 2,028 inv. (1910).
K. V. H.
Snesland, kam., ett i Dalarna brukligt ytmått för
jordvidder. I detta landskap betecknas jordarealen
på följande sätt: 1 kafvelland = 0,36 kv.-aln. = 0,13
kvm., 1 bandland = 36 kv.-aln. = 0,13 ar, 1 snesland =
360 kv.-aln. = 1,27 ar, 1 kistland = 3.600 kv.-aln. =
12,69 ar, 1 spannland = 7,200 kv.-aln. = 25,39 ar.
Kbg.
Snesning, Snesstörar, landtbr. Se Krakning.
Snetind 1. Snötind.Se Svartisen.
Sniadecki [-de’tski]. 1. Jan S., polsk matematiker
och filosof, f. 1756, d. 1830, professor i matematik
och astronomi vid universitetet i Krakau, sedan dess
rektor och sekreterare vid vet. akad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
