Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda - Sodabad - Sodles - Sodalit - Sodalitates - Sodalitiehemman - Sodalitium - Sodankylä - Sodavatten - Sodaört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bikarbonatet, framställes genom bränning af kalksten
med koks i schaktugnar och innehåller 30-33
vol.-proc. CO2. Karboniseringen sker antingen i
"kolonnapparater": 20 m. höga järncylindrar med
inre silbottnar, som åstadkomma en intim beröring
mellan den uppstigande gasen och vätskan, eller
också i 4-6 måttligt höga järncylindrar, fyllda
med koksaltlösningen och kopplade i serie, så
att gasen tvingas att passera dem alla i tur och
ordning. Viktigt är, att bikarbonatets utfällning
sker vid 30-40°, då det blir grofkornigt och lätt
att affiltrera. En svaghet i ammoniaksodametoden
är, att en fullständig utfällning af allt natrium
i lösningen som bikarbonat icke är möjlig på grund
af saltets icke obetydliga vattenlöslighet: 8,8
gr. i 100 gr. vatten, vid 15°. Dock lyckas man i
praktiken omsätta omkr. 70 proc. af det använda
koksaltet i karbonat, medan Fedotiev på grund af de
ifrågavarande salternas löslighet beräknar högsta
teoretiskt möjliga utbytet tiU 76-77 proc. En
annan ofullkomlighet är, att all klor i koksaltet
(hvilken ju vid leblancsodan erhålles som värdefull
saltsyra) går förlorad i form af en koksalthaltig
klorkalciumlösning, för hvilken man hittills
förgäfves sökt finna någon nyttig användning. Däremot
har man genom regenerering af ammoniaken lyckats
inskränka förlusterna af detta relativt dyrbara
material till föga mer än l kg. ammoniumsulfat på 100
kg. soda. Råmaterialförbrukningen pr 100 kg. soda är
i medeltal följande: 180 kg. stensalt (teoretiskt 115
kg.); l-2 kg. ammoniumsulfat; 100-150 kg. kalksten;
80-100 kg. stenkol och 15 kg. koks (mot 350 kg. kol
för leblancsoda!). Framställningskostnaden för 100
kg. soda beräknas under normala förhållanden gå till 4
à 5 tyska mark. - Ammoniaksodan är i allmänhet ganska
ren: 98-99 proc. Na2CO3; viktigaste föroreningen är
0,5-l proc. Na Cl.
Tidvis har soda vid en och annan fabrik blifvit
framställd ur mineralet kryolit, som finnes
på Grönland och består af fluornatrium med
fluoraluminium. Mineralet glödgas med kalk,
och massan utlakas med vatten. Därvid stannar
fluorkalcium olöst, och man får en lösning af
natriumaluminat (lerjordsnatron), hvari man inleder
kolsyregas. Därigenom utfallés aluminiumhydrat,
som förarbetas på aluminiumsulfat och soda stannar
i lösningen, hvilken afdunstas till kristallisering.
Sodans egenskaper och användning. Ur vattenlösning
anskjuter sodan i stora, genomskinliga kristaller,
som innehålla 10 molekyler kristallvatten, Na2CO3 +
10 H2O. I luften förlora kristallerna 9/10 af sin
vattenhalt och vittra sönder till ett hvitt pulver
Vid uppvärmning smälta sodakristallerna redan
vid 36°, men vid högre temperatur utfaller ett
kristallpulver med l molekyl kristallvatten, och vid
starkare upphettning bildas vattenfri soda. Saltet
är lättlösligt i vatten: 100 dlr vatten lösa vid
20°: 21,4 dlr och vid 25°: 29,8 dlr vattenfritt
salt. Lösligheten är störst vid 36° och minskas sedan
åter långsamt. Sodalösningar ha en lutartad, alkalisk
smak. - I handeln förekommer dels s. k. kristallsoda
med 10 molekyler kristallvatten, dels kalcinerad,
vattenfri soda. Kristallsodan innehåller 63
proc. vatten och egnar sig därför ej för längre
transporter, men är omtyckt i hushåll och
tvättinrättningar, emedan den i vatten löser sig hastigare
än det vattenfria saltet. Soda används dels för tvätt
och rengöring af olika slag, dels för tillverkning
af glas, ultramarin och kaustikt natron. Det vid
ammoniakprocessen erhållna natriumbikarbonatet,
Na H CO3, ofta rätt och slätt kalladt "bikarbonat",
dubbelt kolsyradt natron, är förorenadt af
salmiak och ammoniumbikarbonat. Rent salt
framställes vanligen genom inverkan af kolsyra på
kristallsoda. Härvid frigöres sodans kristallvatten
och afrinner, medtagande sodans föroreningar (Na Cl etc.).
Saltet torkas vid 40° och förekommer i
handeln som fint kristallmjöl. Det används till
jästpulver (se d. o.) och vid tillverkning af
mineralvatten. (Om saltets medicinska användning
se Natriumsalter, sp. 555.) Litt.: Lunge,
"Handbuch der sodaindustrie" (3:e uppl. 1903-09).
K. A. v-g.
Sodabad, baln. Se Bad, sp. 616.
Sodales, lat., eg. "kamrater", i det gamla Rom
medlemmar af brödraskap, gillen (sodalitates)
eller af klubbar (sodalitia, sing. sodalitium,
ej sällan namn på hemliga föreningar för olofliga
ändamål, t. ex. röstvärfning), af staten förordnade
sammanslutningar för firande af gemensamma
fester till minne af någon förgudad person eller
af invigning af ett tempel till hans ära; under
medeltiden medlemmar af ett klosterbrödraskap eller
ett skrå. Om Sodalitium majus lundense, populärt
kalladt Galtegillet, se Kalendegillen.
J. C.
Sodalit, miner., ett i reguljära systemet, vanligen i
rombdodekaedrar, kristalliserande, färglöst, hvitt,
gulaktigt, grått, grönt eller lasurblått mineral
med sammansättningen
3Na2O . Al2O3. SiO2 + 2NaCl,
som för blåsrör smälter lugnt eller under
kokning till ett färglöst glas och med
saltsyra bildar kiselgelé. Hårdhet = 5,5,
eg. v. = 2,i - 2,3 Sodaliten förekommer såväl
i trakytiska lavor (sodalittefrit) som i
vissa på djupet stelnade syenitiska bergarter
(sodalitsyenit, eleolitsyenit etc.) äfvensom i
några pegmatiter. Väl utbildade kristaller äro
funna vid Brevik i Norge och på Grönland; vid Ditro
i Siebenburgen uppträder sodaliten som himmelsblå
för blotta ögat urskiljbara partier (= ditroit).
A. Hng.
Sodalitates. Se Sodales.
Sodalitiehemman. Se Kalendegillen.
Sodalitium. Se Sodales.
Sodankylä [], socken i Lappmarkens
domsaga och härad af Uleåborgs län, utgör
ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl.,
Kuopio stift, Lapska kontraktet. Areal
19,951 kvkm. 6,198 inv. (1913), finsktalande.
A. G. F.
Sodavatten, farm., med., benämning dels för
Sv. farmakopéns Solutio supercarbonatis natrici,
"dubbelt sodavatten", som är en lösning af l
d. natriumbikarbonat i 100 dlr med kolsyra mättadt
vatten, dels för en lösning af natriumbikarbonat
med en liten tillsats (1/80) af kalciumklorid
och natriumklorid i kolsyradt vatten, "enkelt
sodavatten". Detta tillblandas äfven på andra
sätt. Det används hufvudsakligen som läskedryck samt
för att mildra för stark syrebildning i magsäcken.
O. T. S.*
Sodaört, bot. Se Salsola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
