Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia Hedvig - Sofiahemmet - Sofiakyrkan - Sofiakällan - Sofia Magdalena - Sofielund - Sofiero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Sofiahemmet-Sofiero
262
rättade ett adligt "jungfrukloster". - Börge Jans-sen
har i romanen ’Prinsessens kammerherre" (1914) byggt
handlingen på ryktet om hennes hemliga äktenskap.
E. Ebg.
Sofiahemmet. Se Sophiahemmet.
Sofiakyrkan. 1. (Grek. Hafgia Sofi’a, Aja Sofia,
"Heliga visheten’’) Kyrka i Konstantinopel,
den kristna världens förnämsta kyrka under ett
årtusen, numera moské (se pl. I, fig. l o. 4
till art. Konstantinopel), byggdes under kejsar
Justinia-nus på samma plats, där en af Konstantin
uppförd basilika förut stått. Denna nedbrann 532,
och inom 5 år stod den nya kyrkan färdig, så
att den kunde invigas 27 dec. 537. Arbetsstyrkan
hade uppgått till 10,000 man. Vid en jordbäfning
558 instörtade kyrkans östra del jämte kupolen,
som sedan dess blifvit förnyad ytterligare ett
par gånger. Kyrkans arkitekter, A n t h e m i o
s från Tralles och I s i d o r o s från Miletos,
voro båda från Mindre Asien. Kyrkans byggnadssätt
visar direkt tillbaka till den kupolkyrkostil,
som där uppblomstrat. Sitt fulla uttryck fick denna
bysantinska stil i S. Dess plan bildar en regelbunden
fyrkant, nära nog en kvadrat (77x71,7 m.). Dess yttre,
af mörkgrått tegel, skämmes af en mängd tillbyggnader,
kapell, väldiga stödjemurar, verkstäder och de 4
minareterna i byggnadens hörn. Interiören (plan
se art. Byggnadskonsten, sp. 724, kyrkans inre se
pl. VIII till samma art., genomskärning se art. H
v a l f, sp. 1398) får sin karaktär af det sinnrika
och djärfva stödsystemet. Den stora kupolen - 32 m i
genomskärning -, slagen på pendentiv öfver kyrkans
midtkvadrat, hvilar på 4 bå^ar och stödes därjämte
i ö. och v. af 2 halfcirkelformiga nischer af samma
bredd som midtkvadraten och i höjd nående upp till
kupolens nedre rand. Kyrkan har sålunda fått ett
slags långskepp, på samma gång som centraltypen
är fasthållen genom den dominerande hufvudkupolen,
hvarifrån äfven ett flödande ljus strömmar ner från
en krans af fönster rundt omkring dess nederkant. De
2 stora nischerna stödas i sin ordning af hvar sina
3 små dylika, radialt ställda, och den mellersta af
dessa små nischer, den åt ö., bildar altarabsid för
hela kyrkan. Sidoskeppen äro hållna i 2 våningar,
de nedre hvälfda, de öfre täckta med små kupoler,
båda våningarna öppna sig med kolonner och hvalfbågar
utåt midtpartiet. Byggnadens konstruktion visar
ett med mästerskap, med öfverlägsen klarhet och
konsekvens löst problem. Kyrkans inre utsmyckades
med slösande österländsk prakt och med användning
af de mest dyrbara material, marmor, mosaik, guld
och andra metaller. I slutet af 900-talet, då en ny
jordbäfning skadat kyrkan och kupolen åter ombyggdes,
förnyades hela den dekorativa prydnaden. Hvalf och
murar fylldes då med ett otal af mosaiker. När
turkarna 1453 bemäktigat sig Konstantinopel och
"kyrkan för alla kyrkor" förvandlades till moské,
öfvertäcktes mosaikerna med kalk och det mesta af
dekorationens figurkonst slopades, liksom högaltaret
och det praktfulla, hvälfda tabernaklet i kyrkans
midt ned-refs. På 1800-talet har någ-ot litet af den
orna-mentala utsmyckningen blifvit återställdt. Jfr
Lethaby och Swainson, "The church of Sancta Sophia"
(1894). - 2. Kyrka i Stockholm. Se
Sofia församling 1. - 3. (Svenska Sofiakyrkan)
Kyrka i Paris. Se Sofia församling 2.
1. G-g X.
Sofiakällan i Hälsingborg. Se Hälsan och E a m l ö
s a 2.
Sofia Magdalena, ett stundom förekommande namn på
några kyrkor, såsom Drängsereds, Hjorteds, Söderåkra,
och på socknen Sollerön.
Sofia Magdalena. Se Sofia, svenska drottningar 2.
Sofielund. 1. Herrgård i Forsa socken, Södermanlands
län, vid sjön Uren (Nyköpingsåns vattensystem),
utgör med underlydande 25/s mtl, tax. till
105,000 kr. (1914), Den hette förr Stora S u n d
b y och donerades jämte flera andra gods inom och
utom socknen 1573 till Lars Västgöte, reducerades
1683, men blef snart åter enskild egendom. Sedan
1850-talet tillhörde den frih. T. Adelswärd på
Stäringe, köptes på 1890-talet af konsul 0. Ekman
och tillhör nu hans dotter friherrinnan Louise
Falkenberg, som äfven eger S k e-devi (Schedevi)
inom samma socken, vid Helgestaviken af Båfven,
med underlydande, Spånga m. m. 55/8 mtl, tax. till
200,000 kr., samt annan fastighet, såg in. m.,
tax. till 15,000 kr. Skedevi, kändt sedan 1200-talet,
har tillhört Strängnäs’ biskopsstol, indrogs vid
reformationen och donerades 1573 liksom Sofielund
till Lars Västgöte samt hade samma egare som
detta till 1640-talet. - 2. Frälsesäteri af l mtl,
i Ludgo socken, Eönö härad, Södermanland, på en
landtunga i sjön Båfven, utgör jämte 3 mtl frälse
underlydande samt Tyfviks såg och kvarn ett gods,
tax. till 130,000 kr. (1915). Gården hette i äldre
tider Buddebol, egdes på 1600-talet en längre tid af
riksrådet Johan Skytte och hans arivingar, tillhörde
sedan 1677 medlemmar af Possesläkten och erhöll
1771, då den egdes af fru Sofie Palmquist, namnet
S. På 1860-talet köptes S. af grefve 0. Fröhlich och
öfvertogs 1880 af grosshandlaren P. F. Högstedfc,
hvars sonhustru, S. E. H. Högstedt, nu eger
den. -. 3. Sinnesslöanstalt. Se Idiotanstalt, sp. 356.
Sofiero, lustslott i Malmöhus län, Hälsingborgs
landsförsamling, härligt beläget på en höjd vid
Fig. 1. Sofiero slott.
Öresund, 2,s km. n. om Hälsingborg. 145
har. Tax.-v. 168,000 kr. (1915). Slottet (fig. 1),
byggdt 1864-65 i holländsk renässansstil, var ofta
Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
