Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soirée - Soisalon-Soininen - Soissons - Soja - Sojabönan - Sojakakor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
279
Soisalon-Soininen-Sojakakor
280
dansante aftonsamkväm med dans. - Soirée
musicale musikalisk aftonunderhållning.
Soisalon-Soininen Se Johnsson,
J. M. E.
Soissons arrondissemangshufvudstad
och till 1872 fästning i franska dep. Aisne, i en
bördig dal vid Aisnes vänstra strand och
vid . franska nord- och östbanan. 11,803 inv.
(1911; som kommun 14,458). Bland märkliga
byggnader från medeltiden må nämnas katedralen,
fullbordad i slutet af 1200-talet, en af de vackraste
gotiska kyrkorna i norra Frankrike, betydande
rester af det 1079 grundlagda klostret S:t Jean
des Vignes
De kvarstående tornen af klosterruinen S:t Jean des
Vignes i Soissons.
(se fig.), kyrkan S:t Léger (nu seminarium),
S:t Médard, där Pippin den lille kröntes och
där Ludvig den fromme förrättade sin kyrkobot
833 på grund af mötets i Compiègne beslut (det,
som återstår af klostret, är nu blindskola) samt
det till kasern förvandlade klostret Notre Dame de
S. Staden har biskop, college och prästseminarium,
en mycket verksam arkeologisk förening och ett
offentligt bibliotek på omkr. 50,000 bd jämte många
sällsynta handskrifter. Industrien omfattar ljus- och
chokladfabriker, glas- och sockerbruk, logarfverier,
bryggerier och järngjuterier. Handeln med säd, mjöl,
skidfrukter (i synnerhet bönor), lin, hampa, trä,
träkol m. m. är liflig. Lämningar finnas efter en
stor romersk teater. - Urspr, kalladt Noviodunum,
erhöll S. som suessionernas hufvudstad under kejsar
Augustus namnet Suessiones l Augusta Suessionum. I
dess närhet besegrades 486 romerske ståthållaren
Syagrius af Klodvig. 511 blef S. hufvudstad i riket Neustrien och
innehades efter dess förening med Austrasien af
husen Vermandois, Châtillon, Artois m. fl. Med
kringliggande område bildande ett grefskap, erhöll det
1131 ett fribref. Under medeltiden utstod det flera
belägringar af normander och inhemska furstar. Det
hemföll till kronan först 1734. Under kriget 1814-15
blef S. två gånger eröfradt af preussarna samt måste
äfven 16 okt. 1870 efter ett hårdnackadt försvar
för dem öppna sina portar. 2-13 sept. 1914 var S. i
tyskarnas händer. Under okt.-dec. s. å. och jan. 1915
stodo heta strider i trakten af S., som bombarderades
af tyskarna 28 nov. och 8 jan. samt då fransmännen 13
jan. gått tillbaka öfver Aisne. Under återstoden af
jan. samt under febr. och mars utkämpades åtskilliga
artilleridueller i närheten. I slutet af maj
återuppblossade striderna och fortsatte, särskildt
mellan motståndarnas artilleri, under hela återstoden
af 1915 samt i jan.-mars, maj och aug. 1916, hvarefter
här var jämförelsevis lugnt till 18 jan. 1917, då
smärre strider började förekomma. Under mars gjorde
fransmännen upprepade framstötar n. och n. ö. om
denna stad, som 12 och 13 s. m. bombarderades
af tyska flygare och 28 af tyskt artilleri.
J. F. N. L. W:son M.
Soja, Soya, en sås, som beredes ur fröet af Glycine
Soja (Soja hispida Moench), sojabönan, och begagnas
som kryddande tillsats till kött och fiskrätter
o. d. Den beredes på följande sätt. Bönorna kokas i
vatten och blandas med rostadt hvete. Blandningen
försättes i jäsning genom ett mögelsvamppreparat,
kalladt koji. Koji erhålles genom odling af
Aspergillus Oryzoe på kokt ris. Denna mögelsvamp af
söndrar ett enzym, som försockrar risets stärkelse,
och ett peptoniserande enzym, som gör ägghvitämnena
lösliga. Kojin genomväxer bönmassan, som därefter
lägges i träfat med salt vatten. Till följd af den
höga salthalten försiggår sojans vidare jäsning och
mognad mycket långsamt. När den är färdig, utpressas
saften och inkokas till lämplig koncentration. Den
färdiga sojan, som blir bättre, ju längre den lagras,
är brun med salt, aromatisk smak. Den bästa sojan
kommer från Japan, där dess framställning, som sker
i mycket stor skala, är statsmonopol. Af japanerna
används soja som tillsats till nästan allt slags mat,
utom till sötsaker. Äfven på Java fabriceras god soja;
där används en annan Aspergillus-ait, A. Wentii. På
japanskt sätt tillverkas äfven hos oss (Th. Winborg
& Co. i Stockholm) äkta soja af sojabönor och från
Japan erhållen Aspergillus Oryzoe-koji. I handeln
gå äfven billigare sojasurrogat, framställda af
köttaffall, svamp m. m. Ett annat i Japan allmänt
användt näringsmedel, beredt af jästa sojabönor,
är ett ostliknande preparat, kalladt natto.
G.L L-m.
Sojabönan, bot. Se Glycine och Soja.
Sojakakor, Sojafodermjöl, återstod af de fettrika
fröna af sojabönan, sedan oljan uttagits genom
pressning eller utlösning. Kakorna innehålla
omkr. 43 proc. råprotein, 6 proc. råfett
och inemot 30 proc. kolhydrat; mjölet har
vanligen något högre proteinhalt, men blott 2
proc. fett. Kakorna äro till färgen grå, utgöra
ett utmärkt kraftfoder, särskildt för mjölkkor,
och ha god inverkan på smörets beskaffenhet.
H. J. Dft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
