Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solidarisk - Solidariska bankbolag - Solidarisk ansvarighet - solidarism - Solidaritet - Solidarpatologi - Soli deo gloria - Solidism - Soliditet - Soliditetsupplysning - Soliditetsupplysningsbyrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solidariska bankbolag Soliditetsupplysningsbyrä
dande en för alla och alla för en. - Solidaritet,
sainfälldt ansvar, gemensam förpliktelse, enhet
i intressen, inbördes beroende människor emellan,
i kraft hvaraf den enes välgång sammanhänger med
den andres och man känner sig manad att troget
samverka, bistå hvarandra och underkasta sig
mödor eller uppoffringar för det allmänna bästa
(samhällssolidaritet o. s. v.).
Solidariska bankbolag. Se Juridisk person, sp. 309.
Solidarisk ansvarighet, jur., den anordning af
flera personers gemensamma förpliktelse, att hvar
och en af dem är, därest han kräfves, skyldig att
fullgöra hela den prestation, hvarpå förpliktelsen
går ut, alltså betala hela summan, om förpliktelsen
<såsom oftast är fallet) gäller betalning af
penningar. Prestationen skall emellertid ej fullgöras
mer än en gång, och följaktligen befriar fullgörande
(betalning) af en gäldenär de öfrige från borgenärens
anspråk, låt vara att de i stället utsättas för
regress-kraf från den fullgörande gäldenärens sida
(se Regressrätt). Svensk rätt ålägger - i motsats
till hvad i allmänhet är förhållandet i utländsk,
äfven dansk och norsk, rätt - för vanliga fall
icke gäldenärer solidarisk ansvarighet. Sådan
inträder dock ej blott där den uttryckligen åtagits
("en för alla och alla för en"), utan äfven i
åtskilliga andra fall, såsom vid gemensamt begången
skadegörelse, vid betalningsansvar i handelsbolag
(se Bolag, sp. 992) samt då styrelseledamöter,
revisorer eller likvidatorer i aktiebolag eller
bankbolag, i ekonomisk förening, sjukkassa
eller understödsförening på grund af uppsåtligt
tillskyndande af skada eller vårdslöshet i fullgörande
af sitt uppdrag stå i ersättningsskyldighet till
bolaget resp. föreningen. Jämväl vid ett flertal
stärbhusdelegares öfvertagande af afliden gälde-närs
förbindelser uppstår solidarisk ansvarighet. -. Den
romerska rättsvetenskapens indelning af den
solidariska ansvarigheten i "korreal" och "blott
solidarisk" ansvarighet (se K o r r e a l o b-1 i g
a t i o n) är främmande för modern rätt. Däremot bör
såsom en särskild art af den solidariska ansvarigheten
nämnas den subsidiärt solidariska, som innebär,
att gäldenärerna icke i första hand äro pliktiga att
prestera mer än hvar sin del af det hela ("beneficium
divisionis" ; eventuellt kunna vissa gäldenärer alls
icke kräfvas i första hand, "beneficium ordinis");
om därvid brist yppas hos någon gäldenär, måste
emellertid den eller de öfriga fylla densamma. Sådan
subsi-diär solidaritet förekommer enligt svensk rätt
(k. förordn. 4 mars 1862 § 5) i det fall, att bland
flera på vanligt sätt solidariskt ansvariga gäldenärer
någon genom preskription vunnit befrielse från
borgenärens talan; de öfrige gäldenärernas ansvarighet
nedsättes då till subsidiärt solidarisk. Ett annat
exempel erbjuder anordningen af det de personligen
ansvarige medlemmarna i en ekonomisk förening
åliggande ansvaret för brist i föreningens konkurs
(lag 22 juni 1911 §§ 71, 72). C. G"Hj.
Solidarrsm (se Solidarisk), nationalek., en benämning
på den tankeströmning, som, i anslutning å ena sidan
till den organiska samhällsuppfattningen och å andra
sidan till principen om individernas rörelsefrihet
gentemot staten, söker främja socialreformer mindre
genom statsingrepp
än genom kooperation och sjäifhjälp (jfr
Socialpolitik). Den sålunda antydda tankegången är
utmärkande för den icke-socialistiska socialpolitiska
riktningen i Frankrike, där, enligt Gide. äfven
den radikale medborgaren "ej mycket älskar staten,
utom i de fall, då staten är han själf", och där man
i allmänhet har "motvilja mot att bli kontrollerad,
öfvervakad, utfrågad". Solidarism har också blifvit
lösenordet för det franska radikalsocialistiska
partiet, hvars program i detta afseende särskildt
utvecklats af L. Bourgeois (s<: d. o.). Enligt hans
framställning utgöras solidaris-mens tre hufvudpunkter
af: 1) af giftsfri undervisning på alla stadier, 2)
garanti för existensminimum åt alla, 3) försäkring
åt alla medborgare mot lifvets risker. Ehuruväl
programmet omfattar genom lag begränsad arbetstid,
socialhygienisK lagstiftning, progressiv beskattning,
anser Bourgeois, att det icke vidgar statens
makt, utan tvärtom begränsar dess befogenhet till
en sådan al rent juridisk karaktär. - För den
katolsk-sociale Pesch är solidarismen ett socialt
system, som. stödjande sig på den sedligt organiska
uppfattningen af samhällslifvet, fordrar en med
solidaritetsprincipen öfverensstämmande organisation
af folkhushållningen. "En för alla och alla för
en" är, enligt Pesch, solidarismens kärnpunkt. -
Litt.: Bourgeois, "Essai d’une philosophie de la
soli-darité" (1902), Pesch, "Nationalökonomie"
(I. 1905), Gide, "L’école francaise" o. s. v. i
festskriften för Schmoller (1908), samt Gide och
Rist i "Histoire des doctrines économiques" (1909).
K U. T.
Solidaritet. Se Solidarisk.
Solidarpatologi (af lat. so’lidus, fast, och patologi,
se d. o.). Se Humoralpatologi och S o l i d i s m.
Söli de’o gloria, lat., "Gud allena vare ära"
Solidi’sm (se Solid) 1. Solidärpatologi. ett
medicinskt lärosystem, enligt hvilket sjukdomarna
ansågos uppkomma af förändringar i organismens
fasta delar eller väfnader. Till de sclidisti-ska
doktrinerna räknades bl. a. brownianismen (st B r o w
n, sp. 302) och rasorismen (se C o n t r a-s t i m u l
u s). Jfr äfven Humoralpatolog: och Medicin, sp. 1428.
Soliditet. Se S o l i d.
Soliditetsuppiysning (se Solid), skriftligt ellei
muntligt meddelande om en firmas (bolags eller
privatpersons) ekonomiska ställning, anseende
och kreditvärdi?het. Upplysningen utgör vanligen
er. kort berättelse om firmans etablering, utveckling,
redogörelse för dess handelsomfattning, uppgift ön;
delegarna, firmateckning och förmögenhet samt etc
af- eller tillstyrkande af kredit. Se vidare S o
l i-ditetsupplysningsbyrå.
Soliditetsupplysningsbyrä, firma, som meddelar
soliditetsupplysningar (se d. o.). Intill slutet
af 1840-talet voro affärsmännen vid inledande af
nytt förbindelser hänvisade till hvarandras omdöme
om firmornas ställning. De större affärshusen,
äfvensom banker och bankirer, lämnade då till en
och annan affärsman, af giftsfritt, utan ansvar
och under diskretion, ett kort utlåtande om den
omfrågadc-firman. Sedan uppstodo i England och Amerika
s. k. upplysningsbyråer med ändarnål att yrkesmässigt,
d. v. s. mot arfvode, införskaffa uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
