Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solis y Rivadeneira, Antonio de - Solitude - Soltär - Solitära bin - Solitära getingar - Solitära steklar - Solkurvor - Soll - Sollefteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
335
Solitude-Sollefteå
m. m. samt V arias poesias, säg radas y profanas
(1692) och C artas jamiliares, som äro mönster i
sin art. Ehuru S. lefde midt uppe i gongorismen,
hvaraf hans poesi också är påverkad, är hans
prosa förunderligt klar och ren. S:s hufvudverk är
emellertid hans Historia de la conquista de Méjico
(1684), som är ett mönster i framställningskonst,
full af dramatiskt lif, spännande äfventyr och
intressanta karaktärsteckningar. Se Rivadeneiras
"Biblioteca de autores espanoles", bd 13, 23, 28 och
42. Ad. H-n.
Solitude [sålity;d], fr., enslighet, vanligt namn på
lustslott, t. ex. det nära Ludwigsburg (se d. o.).
Solitär (fr. solitaire, ensling). 1. Miner,,
ensamt infattad större diamant. Jfr Diamant. -
2. Zool., ensam för sig lefvande, i motsats till
samhällsbildande.
Solitära bin, zool., de släkten af fam. Apidæ,
som ej under art. Sociala bin uppgetts vara
samhällsbildande. De viktigaste inom Sverige
förekommande solitära underfamiljerna äro följande,
som, där ej annorlunda anges, beskrifvas under
sina latinska namn: Podaliriinæ, Melectinæ,
Megachilinæ, Coelioxyinæ (se Kägelbin), Stelidinæ,
Xylocopinæ, Nomadinæ, Panurginæ, Andreninæ
(se Sandbin), Sphecodinæ och Colletinæ (se
Slembin). Härtill kommer det till den f. ö. sociala
underfam. Apinæ hörande släktet Psithyrus (se
Snyltbin).
G. A-z.
Solitära getingar, zool. Se Getingar 1.
Solitära steklar, zool., de icke samhällsbildande
släktena af gaddsteklarna (jfr Sociala steklar).
G. A-z.
Solitären, zool. Se Drontsläktet. Soljungfrun.
Se Mytologi, sp. 172. Solkakao. Se Kakao. Solkult.
Se S öl d yrka n.
Solkurvor, järnv., utböjningar af skenorna, som
uppstå, när genom skenornas "vandring" skenändarna på
långa sträckor tryckas tillsammans, så att hvarje
utvidgningsmöjlighet utestänges vid inträdande
värme. Solkurvorna äro ytterst farliga för trafiken,
enär de kunna bildas omedelbart före och äfven
under det tåg passera och ge då lätt anledning
till urspårning. Det är därför af vikt att icke
låta skenvandringen ostördt fortgå, utan man måste
återflytta skenorna till deras ursprungliga lägen
för att erhålla normala skarföppningar. H. O.
Soll (plur. so 11 e), ty., rund,
vattenfylld. trattformig fördjupning (djupet 6-25
m.) i marken utan synbart tillflöde och aflopp. Sölle
förekomma på eljest jämna platåer, hufvudsakligen där
marken utgöres af moränmärgel eller annan lerig-eller
märglig jordart. Se E. Geinitz, "Beitrag zur geologie
Mecklenburgs" (1880). E. E.
Sollefteå. 1. Socken i Västernorrlands län, Sollefteå
tingslag. 21,021 har. 2,777 inv. (1916), staden S. ej
inberäknad. Hela S. kyrkoförsamling omfattar 21,114
har med 5,160 inv., häri ej inbegripna 203 personer
(178 i S. socken, 25 i S. stad), kyrkobokförda i
Norrlands trängkårs församling. S. församling bildar
med Multrå och Ed ett pastorat i Härnösands stift,
Ångermanlands sydvästra kontrakt. – 2. Tingslag i
Västernorrlands län, ingår i Ångermanlands mellersta
domsaga och södra Ångermanlands öfre fögderi samt
omfattar socknarna Sollefteå, Multrå, Ed, Långsele
och Graninge samt Sollefteå stad. 1,083 kvkm. 10,304
inv. (1916). – 3. Stad i södra Ångermanland,
Västernorrlands län, vid järnvägslinjen
 |
| Situationsplan af SOLLEFTEÅ |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
