- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
347-348

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solms, Hermann - Solmånad - Solna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

347

Solms-Solna

348

senare arbeten röra sig om parasiter, bl. a.: Vber
den bau und die entwicklung der ernährungsorgane
parasitischer phanerogamen (1868), Die jamtlie der
LennoacecB (1870), Das haustorium der Lorantha-ceen
und der thallus der Rafflesiaceen und der
Balanophoreen

(1875), Raffletiacea (1878, 1901), Hydno-racea (1879,
1901). Arbeten, hvari andra fanerogamfamiljer
mo-nografiskt behandlas, äro Monographia
pan-danacearum (1878), Pontederiaceas (1883),
Caricacece (1889,1893), i samband hvarmed må
nämnas Crucijeren-studien (I-IV, 1900, 1901, 1903,
1906). Andra arbeten handla om vissa kulturväxter
och deras historia, såsom fikonets (Die herkunjt,
domestication und verbreitung des gewöhn-lichen
jeigenbaumes, 1882; Die geschlechterdiffe-renzierung
bei den jeigenbäumen, 1885; Vber die beobachtungen,
die Herr Gustav Eisen zu San Francisco an den
Smyrnajeigen gemacht hat, 1893). melonträdets
(Die heimat und der ursprung des kultwierten
melonenbaumes, Carica Papaya, 1889), hvetets och
tulpanens (Weizen und lulpe und deren geschichte,
1899) samt smultronens (Unsere erdbee-ren und
ihre geschichte, 1907). Han sysselsatte sig äfven
med vissa kärlkryptogamer, marchantia-céer,
svampar och i synnerhet alger. Beträffande de
sistnämnda må särskildt anföras hans arbeten Vber
die fruchtentwicklung von Batrachospermum (1867),
Die corallineenalgen des Golfes von Neapel (1881),
Entwickelung der geschlechtsjriichte bei Corallina
(1882), Uber die algengenera Cymopolia, Neomeris und
Bornetella (1892), Monograph oj the Acetabularieas
(1895). På det växtgeografiska området märkes
Die leitenden gesichtspunkte einer allgemeinen
pfianzengeographie (1905).

Som paleobotanist har S. inlagt synnerligt
stora förtjänster, och hans dithörande arbeten
ha onekligen gjort hans namn mest berömdt. Ett
af de första behandlar Die conijerenjormen des
deutschen kupjerschiejers und zechsteins (1884),
men flertalet rör sig om stenvandlade växtdelar
och dessas anatomiska byggnad, såsom Vber die
in den kalksteinen des Culm enthaltenen struktur
bietender pflanzen-reste (I-IV, 1892, 1893, 1897,
1910), Vber die jructification von Bennettites
Gibsonianus (1890), / tronchi di Bennettitece del
musei italiani (tills, med G. Capellini, 1892), Die
strukturbietenden pfianzengesteine von Franz Josejs
land (1904), Tietea singularis, ein neuer jossiler
Pteridinen-stamm aus Brasilien (1913) m. fi. Af
största betydelse är dock hans förträffliga Einleitung
in die paläophytologie vom botanischen ståndpunkt aus
(1887, engelsk uppl. 1891), i hvilken, under kritisk
behandling och med tillägg af egna iakttagelser,
de dittills vunna botaniska resultaten ang. forna
perioders kärlkryptogamer och gymnospermer för första
gången i ett arbete sammanfattades och gjordes fullt
tillgängliga för botanikens målsmän. S. påvisade,
att dessa resultat i många viktiga afseenden

komplettera det botaniska systemet, såsom ju också
naturligt är, då nutidens växtvärld framgått ur
de forna geologiska periodernas. Paleobotanikens
betydelse för de nutida växternas systematik är
numera allmänt erkänd, och S., som betecknade sitt
ifrågavarande arbete som ett första försök, hade
glädjen att se detsamma vinna efterföljd, i det att
engelsmannen D. H. Scott (se denne) till-lämpade
hans metod i sina berömda "Studies in fossil
botany". - S. var led. af sv. Vet. akad. (1894).
1. B. B-s. 2. A. G. N.

Solms, vid växtnamn beteckning för tyske botanisten
grefve H e r m a n n Solms (se d. o. 2).

Solmånad, astron. Se M å n a d.

Solna [sålna], socken i Stockholms län, Danderyds
skeppslag. 2,005 har. 18,670 inv. (1916),
häri inbegripna 16 personer, kyrkobokförda i
Hofförsamlingen i Stockholm. Till socknen höra
municipalsamhällena Hagalund, Nya Hufvudsta,
Lilla Alby och Råsunda med tillsammans 12,398
inv. S. utgör ett till Konungen patronellt pastorat i
Uppsala stift, Roslags östra kontrakt. Till socknen
höra Karlbergs och Ulriksdals slott, med Ulriksdals
kapell. Den märkliga kyrkan (i ett pergamentsbref
1305 kallad Solnö), urspr. byggd på en holme,
var till sin första anläggning en s. k. rundkyrka,
uppförd med särskild tanke på försvar under slutet
af 1100-talet, med

illustration placeholder

Solna kyrka, sedd från söder.



det nuv. "tornet" (se fig.) som skepp samt med
sannolikt rundadt kor och absid. Tornet hade
3, koret 2 och absiden 1 våning. Af tornet återstår
ännu stommen till de två nedersta våningarna. Den
öfre rappade delen är af tegel och sannolikt från
1600-talet. Tornet torde urspr. ha egt platt tak samt
varit försedt med tinnar. Till de olika våningarna
förde en till större delen ännu bevarad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free