Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solon - Soloner - Solonski Pätin - Soloparti - Solosång - Solothurn - Solotjev - Solovetsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berömd var i synnerhet hans patriotiska elegi
Salamis. Vi ega ännu under hans namn ett tämligen
stort antal fragment på elegiskt, jambiskt och
trokaiskt versmått (utg. af Bergk i ”Poetæ lyrici
græci”, II). S:s lefnadslopp är tecknadt af
Plutarchos, hvilken om honom fäller bl. a. det
omdömet, att han mer än någon annan var fri från de
fel och svagheter, som vidlådde hans samtida.
Äfven Diogenes Laërtius har meddelat några
notiser om S:s verksamhet samt några enligt uppgift
af denne författade bref. Dessa äro likväl
understuckna. Jfr S. F. Hammarstrand, ”Grunddragen
af den soloniska författningen” (1863), Keil, ”Die
solonische verfassung in Aristoteles’
Verfassungsgeschichte Athens” (1892), Gilliard, ”Quelques
réformes de Solon” (1907), dessutom de nyaste
uppl. af Busolts, Belochs och E. Meyers verk öfver
Greklands historia.
A. M. A.
Soloner, tungusisk stam. Se Tarantsjer.
Solonski Pätin. Se Pätin.
Soloparti, mus., del af ett musikstycke, hvilken
utföres af blott en sång- eller instrumentalstämma.
Solosång, sång för en röst. Se Solo.
Solothurn [så′låtorn], fr. Soleure [sålör]. 1.
Kanton i nordvästra Schweiz, begränsas i ö. af
kant. Basel och Aargau, i s. och v. af Bern samt i
n. af Basel. Areal 791,4 kvkm. S. består af en
snedt korsformig hufvuddel och tre enklaver.
Kantonen genomskäres från s. v. till n. ö. af fem af
Juras kalkkedjor; på den sydligaste af dessa äro
kantonens högsta bergstoppar belägna: Hasenmatt
(1449 m.), Röthifluh (1398 m.) och Weissenstein
(1284 m.). Södra delen af S. består af bördiga
högslätter, på hvilka höjer sig det breda Bucheggberg
(669 m.). Af arealen äro 37,18 proc. skogbärande
mark, 59,23 proc. åker och trädgårdar, äng och
betesmark samt 3,1 proc. improduktiv mark. De södra
Jura-trakterna äfvensom högslätterna höra till
Aars flodområde; Aar upptar i närheten af staden
S. Grosse Emme och vid Olten bifloden Dunnern. De
norra trakterna tillhöra Birs’ flodområde. 117040
inv. (1910), af hvilka 66 proc. katoliker, 95,2
proc. talade tyska, 2,37 proc. franska och 2,23
proc. italienska. Jordbruket är hufvudnäring
och lämnar säd öfver landets behof. Vinodlingen
är utan betydelse, men däremot är fruktodlingen
af stor vikt. Boskapsskötsel är hufvudnäring
för alpbefolkningen och invånarna i de högre
Jura-trakterna. Af produkter ur mineralriket
erhållas i S. kalksten (Solothurnmarmor), gips och
sandsten. De viktigaste industrigrenarna äro ur-
och maskintillverkning, pappersfabrikation, ylle-
och bomullsindustri, sidenfabrikation m. m. -
Författningen är af 23 okt. 1887 och reviderades i
oväsentliga delar 1895. Representationen (kantonsrat)
väljes (sedan 1895 med proportionella val) af
alla manliga medborgare öfver 20 år i förhållandet
l medlem på 800 inv., regeringen (regierungsrat)
består af 5 led.; dess ordf. kallas landammann. För
alla lagar och statsfördrag äfvensom för alla nya
utgifter af större belopp och alla statslån å mer
än 1/2 mill. frcs fordras referendum och för andra
ärenden, om 2000 medborgare begära det. Folket kan
afsätta medlemmar såväl i kantons- som regeringsrådet,
hvilka väljas för 4 år, och om afsättning yrkas af
4,000 medborgare, eger omröstning om de misshaglige
rum. Kantonsrådet eller 3,000
medborgare kunna begära revision af författningen,
och författningsförslaget underställes sedan allmän
folkomröstning. Proportionella val äro obligatoriska
vid val af kantonsrådets medlemmar och af kommunalråd,
som bestå af mer än 7 medlemmar, vid val af
öfriga ämbetsmän tillåtna. Kantonens 2 medlemmar i
ständerrådet och de 5 ombuden till nationalrådet
utses genom allmänna direkta val. Katolikerna höra
under biskopsstiftet Basel, protestanterna till
"landskyrkan" i Bern, gammalkatolikerna till den
schweiziska nationaldiecesen. - 2. Hufvudstad i
nämnda kanton, belägen på båda sidor om Aar, 33
km. n. om Bern och 426 m. ö. h. 12000 inv. (1913),
mest tysktalande katoliker. Staden var starkt
befäst 1667-1727, men sedan 1830 ha försvarsverken
raserats för vinnande af utrymme, ehuru en del af
stadsmuren ännu kvarstår. De märkligaste byggnaderna
äro rådhuset, det urgamla Marktturm, och tyghuset
med rikhaltig vapensamling. Den förnämsta af stadens
kyrkor är den 1762-73 uppförda S:t Ursus-katedralen
i florentinsk stil med ett 60 m. högt torn. Staden
har äfven en teater, en kantonskola (gymnasium,
med slöjdskole- och handelsskoleafdelning), ett
kantons- och ett stadsbibliotek samt museum med
vacker samling fossil från Jura. S. har utmärkt
vackra omgifningar, bland hvilka må nämnas byn
Zuchwyl, på hvars kyrkogård Kosciuszkos hjärta är
begrafvet, eremitkojan S:t Verena i en klyfta i Jura,
dårhuset Rosegg och kurorten Weissenstein med berömd
utsikt. S. är säte för biskopen af Basel. Från S. utgå
6 järnvägslinjer.
Historia. Kantonen S. bildades urspr. af dess
hufvudstad, den forna romerska gränsorten
Solodurum, hvars område på 400-talet innehades af alemanner,
på 500-talet af franker, på 900-talet af burgunder
och 1097-1218 af hertigarna af Zähringen. Först
efter denna ätts utslocknande (1218) erhöll staden
riksfrihet och tog sedermera lifligt del i kantonen
Berns strider med den österrikisk-burgundiska adeln
samt inträdde 1481, med af flera grefskap tillökadt
område, i edsförbundet. Reformationen, som vunnit
stort insteg i kantonen, undertrycktes, och styrelsen
öfvergick under de följande århundradena från att vara
aristokratisk till en rent oligarkisk, i det att några
få af stadens släkter innehade makten och med fogdar
regerade landet. Denna statsform blef visserligen,
om ock i mildare gestalt, ånyo införd, sedan den
efter fransmännens eröfring 1798 genomdrifna friare
författningen upphäfts 1814, men afskaffades redan
1832, då landet tillkämpade sig politisk likställighet
med staden. Från denna tidpunkt har utvecklingen gått
i demokratisk anda. Sålunda ställde sig kantonen i
Sonderbundkriget (1847) på de liberales sida, röstade
1872 och 1874 för revision af förbundsförfattningen
och har ifrigt försvarat sin ställning mot katolska
kyrkans anspråk.
1 o. 2. (J.F.N.)
Solotjev (Zolotjev), stad i ryska guv.
Charkov, vid Udu. 6,574 inv. (1897). Jordbruk,
boskapshandel.
J. F. N.
Solovetsk (Solovetskije), ögrupp i Hvita
hafvet, ryska guv. Archangel, vid mynningen af
Onegaviken, omfattar 6 öar, med en areal af omkr.
305 kvkm., hvaraf den största, Solovetskij,
är 226 kvkm. På sydvästra sidan af denna ligger
det ryktbara och rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
