Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Somers, James
- Somerset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utarbetade den s. k. rättighetsförklaringen
(se Declaration of rights). Han blef (maj
s. å.) solicitor general, erhöll knightvärdighet
och var under de närmast följande åren Vilhelm
III:s förtrognaste rådgifvare samt därjämte
whigpartiets förnämste ledare.
1693 utnämndes han
till storsigillbevarare (lord keeper), blef 1697
lordkansler och upphöjdes samtidigt till peer med
titeln baron S. of Evesham. S. hade stor förtjänst
om åvägabringandet af försoning mellan Vilhelm och
prinsessan Anna samt om afvecklingen af konflikten
mellan konungen och parlamentet rörande den stående
arméns upplösning. Under Vilhelms sista år angreps
S. på det häftigaste af landtpartiet i underhuset;
han nödgades 1700 afgå från sitt ämbete och ställdes
1701 af underhuset under åtal genom impeachment,
men öfverhuset frikände honom. Efter Vilhelms död
(1702) drog sig S. nästan fullständigt tillbaka
till privatlifvet. Han deltog emellertid 1706-07
som kommissarie i förhandlingarna om engelsk-skotska
unionen och var, efter whigpartiets återkomst till
makten, lordpresident i rådet 1708-10. S. var lifligt
intresserad af litteratur och beskyddade Addison,
Congreve, Swift m. fl. författare. Macaulay har (i
"History of England", d. 4) panegyriskt skildrat S:s
karaktär och statsmannabegåfning; senare häfdaforskare
finna i allmänhet Macaulays uppskattning af S. något
öfverdrifven. V. S-g.
Somerset [sa’məset], grefskap i
sydvästra England, omgifvet af Gloucestershire i n.,
Bristolkanalen i n. v., Devonshire i s. v. och v.,
Dorset i s. ö. och Wiltshire i ö. 4,185 kvkm. 407,304
inv. (1911). I n. och v. är landet genomskuret af
långa, småningom sluttande kedjor af kullar, såsom
Mendip, Blackdown, Quantock hills. På gränsen mot
Devonshire höjer sig Exmoorforest (520 m.). Kusterna
äro till största delen branta och otillgängliga,
men vackra vikar med låga kuster finnas äfven;
den betydligaste är Bridgwaterbukten. Marken
är dels stenig, dels bestående af stora hedar
eller marskland; jordmånen är likväl på det hela
taget fruktbar, och slätterna omkring Taunton
höra till Englands bördigaste trakter. Förnämsta
floderna äro Exe, som upprinner på Exmoorforest,
upptar bifloden Barle och faller ut i Engelska
kanalen, samt Avon, Axe, Brue och Parret, hvilka
alla falla ut i Bristolkanalen. Dorset–S.-kanalen
genomskär grefskapets västra del, från Bath till
Shepton Mallet, Kennet–Avon-kanalen den östra,
från Bradford i Wilts till Avon vid Bath. Den odlade
jorden uppgår till mer än 80 proc. (3/4 af den odlade
marken är gräsbärande). Fruktodlingen är af stor
betydelse, i synnerhet odlingen af äpplen, hvaraf
cider beredes. Ännu viktigare är ladugårdskötseln;
förträffliga slaktdjur, smör och cheddarost (efter
en by i Mendip) tillverkas. Kol-, järn- och blygrufvor
finnas. Industrien omfattar klädes- och
sidenfabrikation, tillverkning af spetsar,
handskar och lergods. Hufvudstad är Taunto.
(J. F. N.)
Somerset [....], engelsk earl- och
hertig-titel. Titeln earl af S. fördes inom
släkten Beaufort (se d. o.) från 1397
till 1448, hertigtiteln från 1448 till ättens
utslocknande, 1471. Henrik VIII:s illegitime
son Henry Fitzroy bar från 1525 till sin
död, 1536, titeln hertig af S. Hertigtitel af
S. har sedermera tillkommit hufvudmannen för
släkten Seymour (se d. o.) 1547-52 och
från 1660 till nuvarande tid. Konungagunstlingen
Robert Carr (se d. o.) var 1613-45 earl af S.
V. S-g.
Somerset [....], engelsk adelsätt, härstammande
från Charles S., en oäkta son till Henry
Beaufort, 3:e hertig af S. (se Beaufort 5). Denne
Charles S. (f. omkr. 1460, d. 1526) användes ofta
af Henrik VII och Henrik VIII i diplomatiska uppdrag
och upphöjdes 1514 till earl af Worcester. Släktens
hufvudman fick 1643 titeln markis af Worcester och
1682 hertigtitel af Beaufort. Nuv. hufvudmannen,
Henry S., 9:e hertig af Beaufort, f. 1847, är en
bland Englands rikaste godsegare.
1. Edward S., 2:e markis af Worcester,
naturvetenskapsman, f. 1601, d. 1667, deltog på
Karl I:s sida i inbördeskriget, fick under
"the Commonwealth" sina gods konfiskerade och
satt fängslad 1652-54, men återfick släktgodsen efter
restaurationen (1660). Han är mest känd genom
sina mekaniska experiment, hvilka han beskrifvit
i Century of the names and scantlings of such
inventions as at present I can call to mind to
have tried and perfected (1663). Bland dessa
uppfinningar voro en räknemaskin och en "maskin för
att drifva upp vatten genom eld"; den sistnämnda anses
ha varit den första för praktiskt bruk användbara
ångmaskinen. Det är emellertid ej kändt,
om hans ångmaskin kom längre än till det teoretiska
projektets stadium. Jfr H. Dircks, "Life,
times and scientific labours of the second marquess
of Worcester" (1865). - Hans son Henry
S., 3:e markis af Worcester, f. 1629, d.
1700, öfvergick från katolicismen till
protestantismen, stod på god fot med Cromwell,
men medverkade som medlem af convention parliament
till restaurationen och upphöjdes 1682 af
Karl II till hertig af Beaufort.
2.
Fitzroy James Henry S., baron Raglan,
fältmarskalk, f. 30 sept. 1788, d. 28 juni 1855
på Krim, var yngste son till 5:e hertigen
af Beaufort och bar till 1852 titeln
lord Fitzroy S. Han blef 1804 dragonofficer,
deltog 1807 som kapten i Wellingtons stab
i dennes expedition till Köpenhamn och var
under hela Pyreneiska kriget Wellingtons närmaste hjälpreda, först som
adjutant, sedan som militärsakreterare. Särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0216.html
