Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 389-390 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sommen - Sommer, Hans - Sommer, Kurt - Sommer, Otto - Sommerfeld - Sommerfeldt, Sören Christian - Sommerfeldt, Elisaeus Janus - Sommerfelt, Harald Vilhelm - Sommerhielm, Matthias Otto Leth - Somnambul

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Roxen. Sjön, hvars stränder utmärkas för än leende,
än vild natur, är rik på vikar och öar, bl. a. den
stora Torpön. Inom Jönköpings län

Utsikt af Sommen vid Norra Vi.

ligger vid sjön Romanäs’ sanatorium (se
d. o.). Fiskets afkastning uppges för 1914 (det
första år, som en något så när tillförlitlig
fiskeristatistik finnes) till 10,859 kr.,
hvilket är ovanligt litet i jämförelse med andra
sjöar af motsvarande storlek. I S. förekommer
liksom i Vättern röding, en relikt från en äldre
kall period. S:s siklöja, som når ung. en vanlig
strömmings storlek, kallas "strömming". Båtarnas och
fiskredskapens värde (i nytt tillstånd) uppgafs till
17,842 kr. och antalet fiskare till 102 (däraf 12
yrkesfiskare). Ångbåtstrafik har sjön länge haft.
Wbg.

Sommer, Hans, tysk tonsättare, f. 1837 i Braunschweig,
blef 1858 filos, doktor i Göttingen cch var 1859-84
professor i matematik vid tekniska högskolan i
Braunschweig (1875-81 dennas föreståndare). Han har
komponerat omkr. 200 sånger för en röst, hvaraf många
gjort lycka i konsertsalen, och flera af R. Wagner
påverkade operor, bl. a. Loreley (1891), Riibezahl
(1904), Der waldschratt (1912) m. m. Tills, med
R. Strauss, M. v. Schillings och Fr. Rösch stiftade
S. Genossenschaft deutscher tonsetzer.

Sommer, Kurt, tysk operasångare, f. 1868 i
Thuringen, utbildad vid konservatoriet i Dresden,
är sedan 1893 anställd vid hofoperan i Berlin och
har företagit många gästspelsresor samt verkat som
oratoriesångare. Han deltog i Hans Richters turné
med Wagner-operor i Petersburg 1898 och uppträdde
1901 på K. operan i Stockholm som Arnold i "Vilhelm
Tell", José i "Carmen", Faust, Lohengrin, Raoul i
"Hugenot-terna" och Lyonel i "Martha". S:s röst är
en äkta ljus tenor med smältande vacker klang och
fylliga höjdtoner, som låna sig till uttryck äfven för
lidelsefulla själstillstånd. Diktionen är klar och det
sångliga uttrycket öfvertygande, men den dramatiska
framställningen saknar adel. E. F-t.

Sommer, Otto, pseudonym. Se Möller, P. L., sp. 318.

Sommerfeld [-felt], stad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt a. d. 0. (Brandenburg), vid
Berlin- Breslau och S.-Liegnitz-banorna. 11,880
inv. (1910). Väfskola. Betydande
klädesfabriker. (J. F. N.)

Sommerfeldt, Sören Christian, norsk präst, botanist,
f. 9 april 1794 i Toten, d. 23 dec. 1838, blef 1811
student i Köpenhamn, 1818 präst i Saltdalen, 1824 i
Asker, 1827 i

Ringebu. S:s Physisk-oeconomisk beskricelse över
Saltdalen i Nordlandene (i Videnskapsselskrs skr.,
Trondhjem 1824-27) och ännu mera hans Sup-plementum
flor ÖB Lapponicce (1826), som förträffligt
kompletterar Wahlenbergs "Flora lapponica" (1812),
ha ännu värde som källskrifter. Botaniska skrifter af
S. finnas i "Nyt magazin for naturviden-skaber" och
Vet. akad:s handl. Han utgaf äfven ett exsickatverk,
Centuria I et II plantarum crypto-gamarum
Norvegice exsiccatarum (1826, 1830). S. var
led. af Videnskabsselsk. i Trondhjem (1822),
sv. Vet. akad. (1829) och Fysiogr. sällsk. i Lund.
K. V. IT. C. Lran.

Sommerfeldfc, Elisasus Janus, dansk ingenjörofficer,
f. 5 febr. 1842, d. 18 april 1903 i Algeriet,
inträdde 1861 som officer vid infanteriet,
där han 1867 blef premiärlöjtnant, öfvergick
1868 till ingenjörkåren samt blef 1870 chef för
telegrafkompaniet, anställdes 1871 vid byggnadstjänst
i Köpenhamn samt blef 1873 kapten och lärare i
byggnadskonst. Under längre studieresor besåg han de
nyaste fästningsbyggnaderna och lärde personligen
känna Brialmont och Schumann. Sedan han 1884 lösts
från sin lärarverksamhet, ombe-troddes honom att
uppgöra förslag till Köpenhamns befästning, hvarefter
han 1886 började byggandet af det första fortet,
Garderhöj. S., som 1890 avancerade till öfverste,
ledde därefter byggandet af landbefästningarna och
afslutade dessa efter hans egna idéer utförda
arbeten 1894. Köpenhamns pansarfort såväl
som västfrontens egenartade befästning kunna
således betraktas som S:s själfständiga skapelser,
ehuruväl de nog rönt inflytande af Schumanus idéer.
L. W:son M.

Sommerfelt, Harald Vilhelm, norsk kyrko-och
litteraturhistorisk författare, f. 24 dec. 1848

1 Holmestrand, teol. kandidat 1871, blef 1894
föreståndare för kommunala mellanskolan i Larvik och
var 1903-15 rektor vid realgymnasiet
där. Bland S:s skrifter må nämnas
Aonio Paleario (1891), H. A. Brorson som
salmedigter (1892), Francesco Spiera (1893),
Girolamo Savonarola (2 bd, 1893-94), Novalis
(1895), Vittoria Co-lonna (1896), Grundtvig som
salmedigter (1899), Augustins omvendelse (1904),
Jean Jacques Rousseau (1906) och Erindringer
fra samvcer med Björnstjerne Björnson (1917).
K. V. H.

Sommerhielm, M a 11 h i a s Otto L e t h, norsk
statsman, f. 22 aug. 1764 i Kolding (Jylland),
d. 15 nov. 1827 i Stockholm, juris kandidat 1785,
assessor i norska ofverhofrätten 1789 och vid dennas
upphäfvande assessor i Akershus stifts-overret 1797,
generalauditör 1801, sedan 1802 därjämte deputerad
i norska kommissariatskollegium och 1808-10 led. af
interimistiska regeringsrådet och 1810 amtman i
Smaalenene. Han deltog i "notabelmötet" på Eidsvold
16 febr. 1814, blef

2 mars s. å. led. af Kristian Fredriks
regeringsråd och var efter 17-maj-grundlagens
antagande 19 maj-11 nov. 1814 statsråd. 9 juli
1822 utnämndes han till norsk statsminister
i Stockholm. Hans jämförelsevis betydliga
boksamling inköptes af Karl XIV Johan som
grundstomme till slottsbiblioteket i Kristiania.
K. V. IL

Somnambiil (af lat. sofmnus, sömn, och ambu-lare,
gå omkring), sömngångare, sömngånserska. Jfr S o m
n a m b u l i s m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>