Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sottie - Sottis - Sotto - Sotto voce - Sottunga - Sot-viska - Sou - Souain - Souarinötter - Soubassement - Soubeyran, Jean Marie Geroges de - Soubies, Albert - Soubirous, Bernadette - Soubise, Benjamin de Rohan - Soubise, Charles de Rohan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Sottis-Soubise
Mysterier) och farsen. Liksom den förra har den ett
öfvervägande allegoriskt innehåll; från den senare
skiljer den sig därigenom, att alla de uppträdande,
eller åtminstone de flesta, äro narrar (sots)
och kostymerade som sådana i den traditionella
narrkostymen (på längden till hälften gul och
till hälften grön samt med en mössa med långa
öron). Narrspelets idé hvilar på den förutsättningen,
att numerus stultorum est infinitus ("narrarnas
antal är oändligt", "världen är tokig"). Handlingen
tankes utspelas i narrarnas värld mellan narrfursten
och hans undersåtar, men hela skådespelet är
dubbeltydigt, i det att allt, hvad som säges eller
försiggår, af åskådarna kan myntas som satir på
samhällsförhållandena öfver hufvud. Liksom den gamla
narrfesten parodierade hierarkien, förlöjligar därför
sottien medeltidssamhället i allmänhet. Oftast har den
ett politiskt eller socialt innehåll och är skarpt
satirisk. Det är fallet med den berömdaste af alla
sottier, Le jeu du prince des sots et mére sotte}
förf. af Pierre Gringoire och uppf. 1512 i hallarna
i Paris af Les enfants-sans-souci. Skådespelet
utgjorde ett genomgående angrepp på påfven Julius
II, som då befann sig i krig med Ludvig XII. Ofta
har dock sottien en allmännare syftning. Det är
fallet med Le monde, abus et les sots, möjligen
förf. af André de la Vigne (1513). Många sottier
äro numera nästan obegripliga på grund af de många
anspelningarna på samtida förhållanden. Sottien
blomstrade under Ludvig XII, som tillät den stora
friheter och äfven använde den för sina egna politiska
syften. Den utdog under Henrik IV. Litt.: E. Picot,
"La sottie en France" (1878), Petit de Julleville,
"Les comédiens en France au moyen åge" (1885)
och de i art. Sermon joyeux anförda arbetena.
J- M.
Sottis (fr. sottise), dumt yttrande, dumhet;
närgånget, otillständigt tilltal.
Sotto [sårttå], it., mus., "under", vid korsning af
händerna under pianospel anvisning för hvilkendera
handen skall föras under den andra. Jfr S o p r a.
Sotto voce [så’ttå vå’tje], it., mus., med dämpad
röst, med halfröst.
Sorttunga, kapell under Föglö socken på
Åland, består af en samling öar i Åländska
skärgården. 407 inv. (1913), svenskar.
A. G. F.
Sot-viska, tekn., borste å skaft, hvarmed rök-kanaler
i en ångpanna e. d. rengöras. K- S-n.
Sou [so], i äldre tid (till 1715) Sol [sal; af
’Sou (af koppar), slagen för Ludvig XV (17G7).
lat. so’lidus, se d. o.], franskt mynt,
präglades från merovingernas tid i guld och
omkr. slutet af
1100-talet i silfver samt blef från 1300-talet =
Vso livré. En sou tournois innehöll 12 deniers, en
sou parisis 15 deniers. På 1700-talet präglades
soun i koppar, under franska revolutionen i
klockmetall. När livren 1795 utbyttes mot den i
värde nästan öfverensstämmande francen, kom l sou att
motsvara 1/2o franc = 5 centimes = 3,6 öre. Ehuru icke
präglad sedan 1803, används sou ännu som benämning
på 5-centimestycken.
Souain [soä7], by i franska dep. Marne, n. ö. om
Chålonslägret, var jämte sin omnejd under Världskriget
ofta skådeplatsen för häftiga strider, särskildt i
okt.-dec. 1915 samt i jan., febr. och sept. 1916.
L. \V:sonM.
Souärinötter, bot.} de stora delfrukterna med ätliga
frön af Caryocar nuciferum och andra arter af samma
till fam. Caryocaracece (se d. o.) hörande släkte.
G. L-m.
Soubassement [sobassmä’], fr. Se Subasse-m a n g.
Soubeyran [sobärä7], JeanMarieGeorges de,
fransk politiker och finansman, f. 3 nov. 1829 i
Paris, d. 1897, var 1860-78 biträdande direktör
(sous-gouverneur) i franska hypoteksbanken (Cré-dit
fonder). Han invaldes 1863 i lagstiftande kåren, 1871
i nationalförsamlingen och 1876 i deputeradekammaren,
som han tillhörde till 1893. I sin politiska
verksamhet intresserade han sig hufvudsakligen för
finansiella frågor. Under tredje republiken slöt
han sig till det monarkisk-konser-vativa partiet
och sedermera till boulangismen. 1894 upptäcktes
oegentligheter i två stora finansinstitut, för
hvilkas styrelser S. varit ordf., i följd hvaraf han
häktades. Innan domstolen fällt sitt utslag, afled S.
N. H-tz.
Soubies [sobis], Albert, fransk musikskriftställare
och teaterhistoriker, f. 1846 i Paris, blef advokat
och studerade musik vid konservatoriet samt verkade
länge som musikrecensent. Han har från 1896 utgett
smärre, skissartade arbeten om musiklifvet i olika
länder: Tyskland, Ryssland, Ungern, Böhmen, Portugal,
Schweiz, Spanien, Belgien, Holland, Danmark, Sverige,
Norge, England samt de grundligare studierna Histoire
de VOpéra-comique 1860-87 (1892; med Malherbe),
La Comédie-Franfaise depuis Vépoque romantique,
1825-189å (1895; prisbelönt af Franska akad.),
Histoire du Thédtre lyrique de 1851 d 1870 (1899)
och Le Thédtre Italien du 1801 d 1913 (1913) samt
hela serier af teateralmanacker m. m.
Soubirous [sobirö], B erna det t e, fransk svärmerska,
f. 1844 i Lourdes, d. 1879 i Nevers, salig förklarad
1908. Se Lourdes.
Soubise [sobis], gammal fransk släkt, hvars gods 1557
genom gifte öfvergingo till huset Eohan. - 1. Benjamin
de Rohan, herre till S., broder till Henri de Rohan
(se R o h a n 1), f. 1583 i La Rochelle, d. 1642
i London, tjänade under Morits af Oranien och blef
1621 chef för hugenot-terna i Poitou, Bretagne och
Anjou. Han uthärdade en svår belägring i S:t-Jean
d’Angély, kämpade såväl till sjöss som till lands
och tillbragte, ehuru innesluten i freden 1629, sina
sista år i England. –2. Charles de Rohan, prins af
S., pär och marskalk af Frankrike, f. 1715, d. 1787,
var Ludvig XV:s adjutant 1744-48, blef kårbefäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
