Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre villa (tills. 4,660). Grundvalen för
den spanska rätten bildar romerska rätten,
gotiska sedvanerätten och den 1501 på riksdagen
i Toro proklamerade spanska landsrätten (leyes
de Toro). Polismyndighet utöfvas i kommunerna
af alkalden, i de större städerna af särskilda
kommissarier under guvernörens uppsikt. Rättskipningen
utöfvas i hvarje kommun af en kommunaldomare
(juez municipal), som utnämnes af presidenten i
den öfverordnade appellationsdomstolen från en
af kretsdomaren uppgjord lista; vad från honom går
till kretsdomaren (juez de partido juzgado de primera
instancia), omkr. 500, hvilken som ensamdomare dömer i
civil- och brottmål i första instans. Öfverordnade äro
15 appellationsdomstolar (audiencias territoriales)
och högsta domstolen (tribunal supremo) i Madrid,
efter mönstret af den franska kassationsdomstolen
delad på 3 afdelningar. Domarna kunna endast
efter laga dom afsättas, men äro faktiskt i hög
grad beroende af regeringen. I tryckfrihetsmål
afgör jury. Allmän åklagare är generalprokuratorn
(fiscal) jämte en generaladvokat (teniente fiscal)
och ett antal advokater. – Genom lag af 27 febr. 1908
inrättades Instituto nacional de previsión för att
bereda ålderdomsunderstöd och handha andra former af
socialförsäkring. – Hufvudstad är Madrid.
De utländska besittningarna omfatta nu i Afrika:
Fernando Póo med Annobón, Corisco och Elobey
(2,106 kvkm., 24,000 inv.), Spanska Guinea (26,000
kvkm., 140,000 inv.), Rio de Oro (se d. o.) samt
spanska protektoratet i Marokko (omkr. 29,000 kvm.,
omkr. 450,000 inv.).
Budgeten för 1915 (och på grund af ministerskifte i
dec. 1915 äfven för 1916) upptog statens inkomster
till 1,280,5 mill. pesetas, näml. 490 mill. direkta
skatter, 421,3 mill. indirekta (tullar, socker-,
alkohol- och saltskatt m. m.), 313,4 mill. af
monopol (tobaks-, tändsticks- och sprängämnes-),
nettoafkastningen af lotterier m. m., 55,8 mill. af
statsförmögenheten, och dess utgifter till 1,465
mill., hvaraf bl. a. 124,8 mill. till verksamheten
i Marokko och 422,5 mill. i räntor på statsskulden,
hvilken 1 jan. 1916 uppgick till 9,404 mill., hvaraf
1,027,9 mill. utländsk skuld.
Riksvapnet (det lilla) består af en i 4 fält delad
och klufven sköld med en oval midtsköld, den senare
bärande huset Bourbon-Anjous vapen (3 gyllene
liljor i blått); 1:a fältet bär Kastiliens vapen
(ett gyllene torn i rödt fält), 2:a Leóns (ett krönt
rödt lejon i silfver), 3:e fältet Aragoniens (4 röda
pålar i guldfält) och 4:e Navarras (en i bård, kors
och snedkors lagd kedja) samt i sköldfoten Granadas
(ett granatäpple). Nationalfärgerna äro rödt och
gult. Om flaggan se pl. till art. Flagga; om ordnar
se art. Ordnar, sp. 838.
Litt.: Förutom den af J. Vising, "Spanien och
Portugal" (1911), omnämnda, företrädesvis svenska
reselitteraturen må här anföras de officiella
"Anuario estadistico de España" (årl. fr. 1859; ny
serie 1914 ff.) och "Reseña geográfica y estadistica"
(4 bd, 1912–15), R. Foulché Delbosc, "Bibliographie
des voyages en Espagne et en Portugal" (1896), R. del
Castillo, "Gran diccionario geográfico de España"
(4 bd, 1889–92), J. Perez Lopez, "Geografía de
España y de sus posesiones de Africa" (1907), "España,
sus monumentos y artes, su naturaleza e historia"
(en illustrerad serie i 21 bd af olika författare,
1884–91), Th. Fischer, "Die iberische halbinsel" (i
Kirchhoffs "Länderkunde", II. 2, 1893), Penck, "Die
Pyrenäenhalbinsel" (1894), L. Mallada, "Explicación
del mapa geológico de España" (i "Mem. Com. mapa
geol. Esp."; 1895–1902), Tenne och Calderón,
"Die mineralfundstätten der Iberischen halbinsel"
(1902), M. Willkomm, "Die Pyrenäische halbinsel"
(3 bd, 1883–85), "Prodromus floræ hispanicæ"
(1861–80, 3 bd, med Lange, suppl. 1893), "Illustrationes
floræ hispanicæ insularumque Balearium" (2 bd,
1881–92), "Grundzüge der pflanzenverbreitung auf
der iberischen halbinsel" (1896); kulturella, sociala
och politiska förhållanden behandlas af Morel-Fatio,
"Études sur l’Espagne" (3 bd, 1888–1904), Guillardot,
"Espagnols et Portugais chez eux" (1905), A. T. de
Ganivet, "Hombres del norte. El porvenir de España"
(1905), R. Davis, "España contemporanea" (1907),
E. Pardo Bazán, "La España de ayer y la de hoy"
(1899), R. Altamira y Creva, "Psicología del pueblo
español" (1902), V. Gay, "Constitución y vida del
pueblo español" (1905), och H. Gmelin, "Studien zur
spanischen verfassungsgeschichte des 19. jahrhunderts"
(1905).
Wbg.
Försvarsväsendet befann sig i ett bedröfligt
skick ända till konung Alfons XII:s tillträde till
regeringen. Arméns nuv. organisation bestämdes
genom lagen om obligatorisk krigstjänst af
19 jan. 1912; dess styrka fastställes genom
lag för hvarje år. Konungen för högsta befälet
öfver krigsmakten. Hans befallningar förberedas
och utfärdas genom krigsministern, till hvars
biträde stå 8 generaldirektioner. Dessutom finnes
en högsta rådgifvande junta, som behandlar viktiga
militära frågor. Fastlandet är i öfverensstämmelse
med den borgerliga indelningen deladt i 9
militärdistrikt, hvart och ett under befäl af en
generalkapten. Härtill komma Baleariska öarna,
Kanarieöarna och Ceuta, hvilka utgöra hvar sitt
mindre militärdistrikt. Militärdistrikten delas efter
folkmängden i tillsammans 54 rekryteringsområden. De
sex första militärdistrikten uppställa hvart och ett
2 divisioner, de tre följande 1 division, Balearerna
och Kanarieöarna hvardera 2 brigader, Ceuta 1
brigad. Divisionen räknar 2 infanteribrigader med
tills. 4 regementen och 12 bataljoner samt trupper
af öfriga slag. Tillsammans finnas i 15 divisioner
och 1 kavalleridivision. 70 infanteriregementen
(210 bataljoner), 23 jägarbataljoner (3
brigader), 29 kavalleriregementen (5 brigader),
14 fältartilleriregementen med 72 batterier,
4 bergsartilleriregementen med 27 batterier samt
8 ingenjörregementen med 70 kompanier jämte
förvaltnings- och sanitetstrupper. Ett antal
kulspruteafdelningar är bildadt och tilldelas vissa
regementen. Åtskilliga trupper ingå emellertid
i den särskilda operationsarmén i Afrika med
generalkommendanturer i Ceuta, Tetuan och el
Araïsch. Truppernas fredsstyrka är i allmänhet liten
(infanteriregemente 60 officerare och 500–1,000
man, kavalleriregemente 41 off. och 310–400 man,
fältartilleriregemente 35 off. och 518 man), men
växlar högst betydligt. Till armén räknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
