- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
567-568

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparbyggjafylki - Sparbössan - Spardamm - Spardäck - Sparekasse - Sparfhöken - Sparfnäfva - Sparfpapegojan - Sparfugglan - Sparfven - Sparfwenfeldt (Sparfvenfelt), Johan Gabriel - Sparganiaceae - Sparganium - Sparkassa - Sparkasseräkning - Sparkboll - Sparkling hock - Sparks, Jared - Sparkstötting - Sparlakan - Sparlösa - Sparlösastenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sparbyggjafylki-Sparlösastenen

568

Sparbyggjafylki, fno., namn på landet n. om
Verdaelafylki ö. om Trondhjemsfjordens
nordliga arm Beitstadfjorden,
ung. motsvarande nuv. Sparbu (se d. o.).
K- v- H-

Sparbössan, fästningsverk vid Wismar. Se W i s m a r.

Spardamm. Se F l o 11 n i n g. Spardäck, skpsb.
Se Däck. Sparekasse, da. och no., sparbank (se d.
o.). Sparfhöken, zool. Se Hök ar na. Sparfnäfva,
bot. Se G e r a n i u m. Sparfpapegojan, zool.
Se Sällskapspapegojor.

SparFugglan, zool. Se Ugglesläktet. Sparfven,
zool. Se Husfinksläktet. SparFwenfeldt (Sparfvenfelt),
Johan Gabriel, lärd, språkkännare, f. 17 juli 1655 i
Åmål, d. 2 juni 1727 på Abylund i Eomfartuna socken
(Västmanland), studerade i Uppsala samt besökte
därefter Holland, Frankrike och Italien Efter
fem års bortovaro hemkommen till fäderneslandet,
afgick han med en svensk beskickning till Moskva samt
företog 1689-94 en resa med uppdrag att i främmande
länder uppsöka svenska och "götiska" minnesmärken,
gamla manuskript m. m. Under denna färd begaf han
sig äfven till Afrika, men måste inom kort återvända
till Europa i följd af en härjande pest. Resultaten af
hans efterforskningar föreligga i en kostbar samling
handskrifna och tryckta verk, af hvilka en del (39
st.) kom Antikvitetsarkivet till godo (en tryckt
förteckning öfver dessa utgafs 1705), en annan del
(30 handskrifter och 118 tryck), mest på spanska,
tilldelades K. biblioteket (tryckt katalog utgafs
af G. Peringer Lilieblad 1706) samt ännu en del
(112 st.), mest bestående af arabiska, persiska,
turkiska, grekiska och latinska författares arbeten
(katalog, utarbetad af Celsius och E. Benzelius,
utgafs 1706). Utnämnd till ceremonimästare 1694,
tog S. afsked från denna befattning 1712. -
S. åtnjöt af sina samtida, äfven utlänningar, stort
anseende för sin lärdom, särskildt för sin ovanliga
språkkunnighet. Han talade och skref icke mindre
än fjorton olika språk. Af hans arbeten må nämnas
Vocabularium germanico-turcico-arabico-persicum (utan
årtal), Parentation på ryska öfver Karl XI (1697;
4 bl. föl.; tr. ej med ryska, utan latinska typer)
och Lexicon slavonicum (handskrift i Uppsala univ:s
bibi.). I Linköpings stiftsbibliotek förvaras S:s
korrespondens, bl. a. nio bref från Leibniz (utg. af
H. Wieselgren i "Antiqv. tidskr. f. Sverige", d. 7,
1883). (R. G.)

Sparganiacese, Igelknoppsfamiljen, Spar-ganiacéer,
bot., växtfamilj af serien Pandanales bland
monokotyledonerna. Blommorna äro enkö-nade och
sitta i klotformiga hufvud (hanhufvudena ofvanför
honhufvudena), ha ett hylle af 3-6 fjäll, 3-6 ståndare
och l pistill. Frukten är stenfrukt.

Bladen äro slidomfattande, jämbreda och helbräddade
och sitta i två rader. Hithörande växter växa
i vatten eller på mycket fuktig mark. Familjen
omfattar endast l släkte, Sparganium, i g e 1-knopp,
af hvars 15 i tempererade och kallare trakter
utbredda arter 8 finnas i Sverige. S. ramo-sum,
p öl v a ss, är högväxt med breda, 3-eggade blad,
S. natans, flotagräs, har flytande, flera m. långa,
kullriga blad. G. L-m.

Sparga’nium, bot. Se Sparganiacese.

Sparkassa. Se Sparbank.

Sparkasseräkning. Se Bank, sp. 858.

Sparkboll. Se Bollspel, sp. 1030.

Spärkling hock, eng., musserande renvin. Se Hock.

Sparks [spä’ks], J ar ed, nordamerikansk
historieskrifvare, f. 10 maj 1789 i Willington,
Connecticut, d. 14 mars 1866 i Cambridge,
Massachusetts, studerade vid Harvard, var därefter
lärare och 1819-23 präst vid en unitarisk församling i
Baltimore. S. utgaf 1824-30 den ansedda tidskr. "North
american re-view", egnade sig därefter åt historiska
studier och var 1839-49 professor i historia vid
Harvard-universitetet i Cambridge. Massachusetts,
samt därefter till 1853 universitetets rektor
(president). S. var en af de förnämsta auktori-teterna
för kännedomen om deh revolution, som var upphofvet
till Nord-Amerikas förenta stater, och särskildt
var han banbrytande som samlare af källmaterial
till amerikansk historia. Hans viktigaste arbeten om
denna revolutions historia äro: urkundspublikationen
"Diplomatic correspondence of the american revolution"
(12 bd, 1829-30), "Life and writings of George
Washington" (12 bd, 1833 -40) och brefsamlingen
"Correspondence of the american revolution" (4
bd, 1853). Han utgaf vidare Library oj american
biography (25 bd, 1834- 48), en lefnadsteckning öfver
Gouverneur Morris (& bd, 1832), en förkortad biografi
öfver Washington (2 bd, 1842) samt en upplaga af
Franklins "Works" (10 bd, 1836-40). Jfr H. B. Adams,
"The life and writings of Jared S." (3 bd, 1893).
(V. S-g.)

Sparkstötting. Se K ä l k å k n i n g, sp. 557 med
fig. 8, och S l ä d d o n med fig. 1.

Sparlakan. Se Bädd, sp. 834.

Sparlösa, socken i Skaraborgs län, Viste härad. 3,026
har. 1,050 inv. (1916). Annex till Levene, Skara
stift, Barne kontrakt. Kyrkan, gemensam för S. och
Slädene socken, kallas Salem.

Sparlösastenen, en märklig runsten, antagligen från
900-talet, som är inlagd i Sparlösa (se d. o.) kyrkas
södra kormur. Den ursprungliga inskriften läses af
F. Läffler som a: iuls kaf: airikis sunR kaf alriki
bu, hvilket öfversättes: "Juls gåfva eger Eriks
son. Han (Jul) gaf byn åt Alrik (Eriksson)". Af
runorna har a den form, som närmast aflöste den
urnordiska runan, och l en ålderdomlig form, som ock
finnes på Slakastenen i östergöt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free