Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spatt - Spattknöl - Spatularia - Spaventa, Bertrando - Spavento - Sp.Baird - S.P.D. - Speaker - Specerier - Specht, Friedrich - Special - Special constble - Special delivery - Specialisera - Specialist - Specialiter - Specialitet - Specialkommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Spattknöl-Specialkommittén
604
Spätt ger sig först till känna därigenom, att hästen
haltar, och karakteristiskt för spatthältan är, att
den alltid är starkast i början och kan i lindriga
fall alldeles försvinna, då hästen hållits i rörelse
en stund. Man brukar därför vid undersökning för
spätt hålla upp bakbenet ett par minuter och sedan
låta hästen trafva, då hältan vanligen äfven i
lindrigaste fall tydligt framträder vid de första
stegen; finner man dessutom vid jämförelse mellan
hasarna någon ojämnhet å hasens inre kontur, är
diagnosen tämligen säker, och hos hästar, som längre
tid lidit af spätt, förmärkes dessutom ofta, att
korset å ena sidan är något lägre på grund af atrofi
af musklerna, till följd af, att hästen sparat det
sjuka benet. Då benbildningen ledt till fullständig
sammanväxning af småbenen, försvinner hältan, och man
kan därför finna hästar med betydande spattknöl utan
halta. Behandlingen går också ut på att åstadkomma
en dylik sammanväxning och består i användning
af skarpa salfvor eller, som verksammaste medel,
bränning med glödande järn; hästen bör därvid sparas
från allt arbete minst 4-6 veckor. -. Benämningen
spätt används äfven om en hel del andra åkommor,
t. ex. blodspatt, en ansvällning å hasens inre,
främre kontur, beroende på utvidgning (åderbråck)
af en blodåder, spattådern (vena saphcena magna),
som går snedt öfver hasen, där spattknölen brukar
ha sitt säte, och kan till det yttre förväxlas med
en sådan, men skiljes lätt därifrån genom sin mjuka
konsistens och medför för hästen ingen olägenhet. - Om
vattenspatt se Fyllda pannor och II as; om harspatt,
oxspatt (ko- och s k a k e l s p a 11) se H a s.
E. T. N.
Spattknöl, veter. Se Sp att.
Spatuläria, zool. Se Skedstörar.
Spave’nta, Bert rand o, italiensk filosof, f. 1817
i Bomba, d. 1883 som professor i Neapel, tillhörde
den Hegelska riktningen. Skrifter: Intro-duzione alle
lezioni di filosofia (1862), La filosofia di Gioberti
(1863), Saggi di critica filosofica, poli-iica e
religiösa (1867), Principj di filosofia (s. å.),
La dottrina della conoscenza (1889) och Principii di
etica (utg. af G. Gentile 1904). S-e.
Spave’nto [-tå]. Se Capita no.
Sp. Baird, vid djurnamn förkortn. för S. F. B a i r d
(se denne).
S. P. D., astron. Se Polardistans.
S. P. D. Se S. D.
Speaker [spl’ko], eng., "talare"; engelska underhusets
talman, vald af huset själft. Se vidare Parlament,
sp. 121.
Specerier (fr. épiceries, af lat. species, se d. o.),
eg "sorter", kryddor, kryddvaror. Bland specerier
räknas ej allenast kryddor i egentlig mening,
utan äfven socker, honung, te, kaffe o. d. - S
p e-cerihandel, kryddkramhandel. - Spece-ri’st,
kryddkrämare.
Specht, Friedrich, tysk målare, f. 1839 i Lauffen
vid Neckar, d. 1909 i Stuttgart, studerade där,
blef djurmålare och är mest känd genom förträffliga
djurteckningar. Han utgaf flera samlingar dylika
samt illustrerade Brehms "Das thier-leben" och
Martins "Illustrierte naturgeschichte der thiere".
G-g N.
Special (mest i sammansättningar) och S p e-c i e’l l
(lat. speciälis), särskild, som afser någon-
ting visst 1. enstaka; utmärkande för en art eller ett
släkte; synnerlig; undantags-. Sjöv. (substantiv),
en karta i stor skala öfver en trång farled,
ankarsättning, hamn (h a m n s p e c i a 1); i
dylika sjökort finnas äfven vanliga förtoningar
(afbildningar) af kusten. - Specialarrest. jur. Se
Arrest. - Specialdomstol, jur. Se Domstol och
Instansordning. - Specialencyklopedi. Se Encyklo-pedi,
sp. 513. - Specialhandel, statist., sammanfattningen
af ett lands import af till förbrukning inom landet
afsedda varor och export af i landet producerade
varor (jfr Generalhandel). - Specialjordebok,
kam. Se Jordebok. - Specialjuridik. Se
Rättsvetenskap, sp. 118. -. Specialkart a,
sjöv. Se Sjökort. - Specialkonkurs, jur. Se
Konkurs. - Specialkunskaper. Se Fackkunskaper. .-
Special-preventionsteori, jur. SePreventions-teori. -
Specialpris, nationalek. Se Pris, sp 287. -
Specialreserver, krigsv. Se Reserv, sp. 1153-54. -
Specialskola (Fackskola). Se S k o l v äsen,
sp. 1117-20.
- Specialvagn, järnv. Se Godsvagn.
- Specialvapen, krigsv., gemensamt namn på de
trupper eller truppslag, som ingå i en armé, med
undantag af infanteriet, d. v. s. kavalleri,
artilleri, ingenjör-, sjukvårds- och trängtrupper.
Special constable [spe’jl ka’nst9bl], eng. Se C o n
s t a b l e.
Special delivery [spe’jl dili’vori], eng., postv. Se
Expressbefordran.
Specialisera (se Special), i enskildheter beteckna,
bestämma eller framställa; inlåta sig på de enskilda
fallen. Motsats: generalisera.
Specialist (se Special), person, som sysselsätter
sig med en viss detalj; särskildt vetenskapsman, som
valt en viss gren af en vetenskap till sitt egentliga
studium, eller konstnär, som med förkärlek återger
något visst slags naturföreteelser, föremål eller
varelser; bot., se O m n i v o r.
Speciäliter (se Special), lat., särskildt.
Specialitet (se Special), särskildhet, särskild
egenskap, beskaffenhet eller omständighet, utmärkande
drag; särskildt fack, någonting, hvarmed någon
företrädesvis sysselsätter sig eller hvaruti han
företrädesvis är skicklig; vara, som en köpman
hufvudsakligen handlar med. *
Specialkommittén var en af Norges storting 18
febr. 1905 beslutad och 21 s. m. vald kommitté
af 19 medlemmar, tillhörande alla partier, för
upprättande af särskildt norskt konsulatväsen,
sedan förhandlingarna med Sverige härom jan. 1905
hade strandat, med underförstådt, vidsträckt mandat
att tillvarataga rikets intressen under eventuell
fortsatt strid med unionsbrodern. Redan 6 mars
framkom kommittén med ett "provisoriskt uttalande",
hvilket som inledning till aktionen tillstyrkte det
sittande stortinget att i laga form besluta upprätta
eget norskt konsulatväsen och att låta bestämmelsen
härom träda i kraft senast l april 1906, sedan den
nya regering, som man på detta program förutsatte
bildad, samtidigt skulle ha förklarat det med Sverige
gemensamma konsulatväsendet försatt ur funktion för
Norges del. Man hade på förhand klart för sig, att
ett sådant steg skulle stöta på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
