Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Speciell - Speciell etik - Speciell privaträtt - Specieriksdaler - Species - Speciesdukat - Species facti - Speciesköp - Specificatio - Specificera - Specificum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciell-Speclficum
608
Speciell. Se Special. - Speciell geografi. Se G e o gr
a f i, sp. 964. - Speciell juridik. Se Rättsvetenskap,
sp. 118. -. Speciell korsning, veter. Se Korsning
2 - Speciell patologi. Se Medicin, sp. 1425. -
Speciell rekognoscering, krigsv. Se Rekognoscering,
sp. 1806. - Speciell terapi. Se Medicin, sp. 1425. -
Speciell testamentsta-g a r e, jur. Se Arfvinge.
Speciell etik, den del af etiken (se d. o.),
som handlar om sedligheten i dess förhållande
till olika former af material, till skillnad
från den allmänna etiken, som handlar om det
i sedligheten alltid lika och gemensamma.
&-e.
Speciell privaträtt, jur., i Sverige beteckning för
den del af rättssystemet, som af ser regleringen
af de enskildes närings- och yrkesverksamhet,
så-vidt densamma föranleder uppkomst af särskilda
privaträttsliga förhållanden (se Privaträtt),
hvaremot de politirättsliga förhållandena falla inom
förvaltningsrätten. I utländsk doktrin åter behandlas
vissa delar af den speciella privaträtten som
fristående discipliner, enkannerligen såsom handels-,
växel- och sjörätt, och öfriga delar tillhöra antingen
den allmänna nationella privaträtten eller behandlas
i samband med de politirättsliga förhållandena inom
förvaltningsrätten, som i följd häraf får en delvis
annan karaktär än i svensk doktrin, där den alldeles
bortser från de privaträttsliga momenten och sålunda
helt faller inom den s. k. offentliga rätten. Den
speciella privaträtten såsom näringsrätt brukar
delas i landtmanna- och stadsmannanäringarnas rätt,
af hvilka den förra innesluter bl. a. den för Sverige
synnerligen viktiga och omfattande skiftes-, vatten-,
skogs- och grufrätten, hvarjämte till speciell
privaträtt räknas äfven försäkrings-, bank- och
industrirätt, s. k. immateriell eganderätt m. m.,
under det att handelsrätten är delad mellan den
allmänna privat-eller civilrätten och den speciella
privaträtten. RM.
Specieriksdaler. Se S p e c i e.
Species, lat., art, sort. l Aritm., räknesätt. Om
quattuor species se Q u a 11 u o r. .– 2. Bot.,
zool., underafdelning af genus. Se Art. -
3. Farm. med., kryddor, till små fragment eller
groft pulver genom skärning, raspning eller stötning
sönderdelade växtdroger. Species kunna bestå af en
enda drog; oftast utgöra de dock en blandning af
flera sådana, ibland med tillsats af salter eller
andra preparat. De användas mest till beredning af
infusioner eller teer för in- eller utvärtes bruk,
mera sällan till grötar eller fuktiga omslag. Förr
användes species ofta till "torra omslag" (fomenta
sicca) eller till att, insydda i påsar af tyll,
bäras inpå kroppen öfver hjärttrakten, i "maggropen"
-o. d.; dylika "kryddpåsar" användas ännu af diverse
kvacksalfvare. F. ö. märkes, att under en viss
farmaceutisk benämning under olika tider och i skilda
länder ofta gått mycket varierande blandningar. I
Sv. farmakopén finnas upptagna: beska kryddor, species
ad infusum amarum, äfven kallade Böckers beska te
(se Te); bröstkryddor, sp. ad infusum pectorale,
som bestå af stjärnanis, lakritsrot, fläderblom,
altearot och isop (kungsljus, flores Verbasci, äro
numera uteslutna ur bröstkryddorna likasom ur farmako-
pén), samt rökkryddor mot astma, sp. contra asthma
(äfven sp. antiasthmaticce), af lobe-liaört,
stramoniumblad, socker och kaliumnitrat. Vidare må
bland kända slag af species nämnas sp. ad decoctum
lignorum 1. sp. lignorum, som bestå af guajakved,
ononisrot, lakritsrot och sassa-frasved; i andra
kompositioner med samma namn ingå äfven kardborr-rot,
sarsaparillrot, rödt sandelträ, enved m. m.; svett-
och urindrifvande medel, sp. ad longam vitam, äfven
kallade schwedische kräuter, af aloe, lärkträds-svamp,
rabarberrot, zedoariarot, gentianarot, galgorot,
myrra, "teriakmos" och saffran, macereras med
brännvin och ges invärtes som "magstärkande" och
afrörande medel. - Om sp. amarc? Hjcernei se Hjärnes
testamente. - Sp. aromaticce 1. sp. pro Gucupha,
af lavendelblom, pepparmynta, backtimjan (af Thymus
serpyllum L.), romersk timjan (her~ba Thymi af
Th. vulgaris L.), kryddnejlikor och kubeber. (Cucupha
är ett från kaldeiskan härledt ord, som betyder
"krydd-mössa", d. v. s. ett omslag med kryddor
om hufvudet.) - Sp. demulcentes 1. emollientes,
äfven sp. ad cataplasma (kryddor till deg), af
alteablad. malvablad, melilotusblad, kamomill
och linfrö. Se Emollientia. - Sp. diureticce, af
libsticke-rot, ononisrot, lakritsrot och enbär,
till urindrifvande te. - Sp. laxantes, (kryddor
till) S:t Ger-mainte, många olika kompositioner,
ungefär lika med lakritspulver (se d. o.). -
Sp. pro vaporibus chlori. Se K l o r r ö k n i
n g. - Sp. re solventes, fördelande kryddor, af
citronmeliss, vildmejram (af Origanum vulgäre L.),
kamomill, lavendelblom och fläderblom, utvärtes
till torra eller, i form af te, till fuktiga
omslag. Se Fördelande medel. - 4. Myntv. Se Sp ecie.
3. C. G. S.
Speciesdukat, dansktmynt. SeDukat, sp. 1042.
Spe’cies fa’cti, lat., jur., framställning af de
tilldragelser, hvarpå ett mål är grundadt.
Speciesköp, jur., köp af individuellt bestämdt löst
gods. Motsatsen är leveransaftal (se d. o.). Jfr Köp,
sp. 649.
Specificätio, jur. Se Specifikation 2.
Specificera (fr. spécifier, af lat. speciälis,
särskild, och fa’cere, göra), i detalj uppräkna eller
bestämma, noga ange.
Speci’ficum (af lat. specifficus, särskild,
artskil-jande) 1. Specifikt läkemedel, medicin,
som man förr ansåg verka uteslutande på något visst
sjukt organ. Numera vet man, att läkemedlen i regel
icke verka så ensidigt, utan utöfva inflytande på
flera organ, ej sällan på kroppen i dess helhet, om
än ofta starkare på vissa delar äri på andra. Med ett
specificum i vår tids mening åsyftas ett läkemedel,
som på ett alldeles särskildt kraftigt sätt påverkar
en viss sjukdom eller ett visst symtom vid en
särskild sjukdom, men ej har på långt när så god
effekt vid en annan sjukdom eller mot ett liknande
symtom vid någon annan sjukdom. Som specifica beteckna
vi t. ex. kvick-silfver vid syfilis eller kinin vid
akut malaria (frossa). Dessa medel angripa de nämnda
sjukdomarnas lefvande smittämnen, framkalla alltså
en invärtes antiseptik. Kvicksilfver verkar ej alls
vid tuberkulos eller spetälska såsom vid syfilis,
kinin ej vid nervfeber eller lunginflammation som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
